Genombrottet är nära för sociala investeringar

Norrköping är den verkliga pionjärkommunen när det gäller satsningar på sociala investeringar. Redan 2009 drogs de första projekten igång och för ett par år sedan var man också först med att välkomna privata investerare i så kallade sociala utfallskontrakt. Men det är först nu som de sociala investeringarna är på väg mot sitt genombrott.

Dela:

Receptionen i Arboga kommunhus: ”Välkommen till Köping!”

Köping, Arboga och Kungsör bildade Västra Mälardalens kommunalförbund 2004. Anders Röhfors, ordförande i direktionen för Västra Mälardalens kommunalförbund och Åsa Öberg Thorstenson, förvaltningschef för verksamheten berättar om att idén med förbundet är att effektivisera och minska kostnaderna i verksamheter som kan skötas tillsammans. Det handlar bland annat om räddningstjänst, löneadministration, telefoni och informationsteknik, upphandling, parkeringstillstånd, bostadsanpassning och krisberedskap.

Dela:

Konsten att styra – en inblick i kommunal bolagsstyrning

Med nästan 2 000 bolag och en omsättning på ungefär 200 miljarder kronor är den kommunala bolagssfären en jättelik spelare i svenskt näringsliv. Att styra en verksamhet i skärningspunkten mellan privat och offentligt är en ständig utmaning.

Dela:

KI Finans – Effektivt verktyg för förvaltning av finansiella tillgångar

Den webbaserade tjänsten KI Finans Tillgång ligger helt i linje med Kommuninvests ambition att på alla sätt tillhandahålla stöd och verktyg som skapar värden för kundernas finansförvaltning. KI Finans tillgång ska erbjuda en webbaserad lösning för en trygg och effektiv hantering av finansiella tillgångar.

Dela:

Lina Dahlbäck och Ola Schön först att få Axelpriset

Med ambitionen att lyfta fram personer som stärker tilliten till den offentliga sektorn har Kommuninvest tillsammans konsultbyrån Public Partner instiftat Axel-priset. De första två mottagarna utsågs i början på december 2018.

Dela:

Kommuninvest välkomnar ytterligare medlemsansökningar

Under årens lopp har Kommuninvests medlemmar sparat miljardbelopp i form av lägre räntor. Dialog mötte Ulf Bengtsson, sekreterare i den ekonomiska föreningen, för ett samtal om medlemskapet och önskan att få ännu fler medlemmar.

Dela:

Enklare att förändra periodisering än prioritering

Behöver kommuner och landsting ha ett finansiellt överskott på två procent för att uppvisa god ekonomisk hushållning? Inte nödvändigtvis, tycker Pierre Donatella, forskare på Kommunforskning i Västsverige, som har skrivit sin doktorsavhandling på ämnet kommunal resultatstyrning.

Dela:

Håll ögonen på RUR – resultatsutjämningsreserven

”På lång sikt är vi alla döda.” Den brittiske ekonomen John Maynard Keynes citeras ofta i ekonomiska sammanhang. Men hur långt ska en kommuns ekonomiska planering egentligen sträcka sig och hur ska den nya resultatutjämningsreserven, RUR, användas?

Dela:

Lidköping satsar på gröna bostäder

Lidköpings kommun växer och det kommunala bostadsbolaget AB Bostäder Lidköping räknar med att det behöver byggas ca 200 lägenheter i kommunen årligen fram till år 2023. Just nu pågår fyra bostadsprojekt som alla har finansierats med Gröna lån från Kommuninvest.

Dela:

Bygga relationer receptet för ökad trygghet i Upplands-Bro

Efter en serie bilbränder insåg Upplands-Bro kommun att trygghetsarbetet måste utökas. Tillsammans med Fryshuset finns nu ett program för att skapa bättre relationer med ungdomar. Kommunen har även nattvandringar, trygghetsvärdar på helgkvällar och grannsamverkan med ett antal grannstödsbilar.

Dela:

Digital bot mot ökade kostnader

Effektivisering — främst genom digitalisering — erbjuder den största möjligheten att hantera de ökade kostnader som befolkningstillväxt och en åldrande befolkning innebär för kommunsektorn. Det säger Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Clas Olsson i en intervju med Dialog.

Dela:

Arkitektur för integration

Frågan om hur man löser segregationen har ställts i årtionden utan att bli besvarad. Sveriges förorter är mer segregerade än någonsin. Men det finns människor som kan sitta på svaret. Socialantropologen Viktoria Walldin är en av dem.

Dela:

Efterlyses: svensk bostadspolitik

Sommaren 2016 publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Lennart Weiss, socialdemokratisk debattör tillika bostadsexpert och Stefan Attefall, kristdemokrat samt tidigare bostadsminister. De två menar att de stora greppen för att forma en konstruktiv bostadspolitik saknas och att inget av de politiska blocken har en sammanhållen problemanalys. I debattinlägget föreslår skribenterna en handfull åtgärder som de menar skulle bidra till att lösa bostadskrisen.

Dela:

Viktoriaskolan i Skara – en hållbar välfärdsinvestering

Det tog cirka 14 år från att frågan först väcktes i Skaras kommunhus till att den nya skolan stod klar. Men så är det inte heller vilket projekt som helst – nya Viktoriaskolan som invigs till höstterminen 2017 är ett av Skaras största byggen i modern tid. Kraven från medborgare, politiker och personal har stötts och blötts för att tillgodose behovet av ny högstadieskola för 600 elever.

Dela:

Framtidstron i Linköping är stark liksom trycket på nya investeringar

Framtidstron i Linköping är stark liksom trycket på nya investeringar. Förutsättningarna för Linköping – Sveriges femte största kommun – att utveckla sin roll som nav för en snabbväxande region är goda. Staden mitt ute på Östgötaslätten har den mix av näringsliv, universitet med forskning och välutbildade invånare i arbetsför ålder, som många kommuner bara kan drömma om.

Dela:

Professor bostad – pensionerad men aktiv i bostadsdebatten

Numera pensionär men lika aktiv i bostadsdebatten. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och doktor i nationalekonomi, har studerat bostadsmarknaden i fyra decennier. Han anser att huvudskulden till att vi idag har bostadsbrist är statens passivitet och ovilja hos kommunerna att ta ett bostadsförsörjningsansvar.

Dela:

Verklighet, vett och vilja

Samtalet med Peter Lindroth, ordförande i de små kommunernas intresseorganisation SmåKom, handlar i stor utsträckning om att vända matchen. Att en landsbygd som försvagats ska komma igen
 och det i ny skepnad och med nya förutsättningar.
 Och enligt Peter ska det inte ske på någons bekostnad, utan hela Sverige har nytta av ett land som lever på alla håll och kanter.

Dela:

God beredskap inför framtida finansstormar

— De svenska bankernas motståndskraft och förmåga att klara av en ny finanskris är betydligt bättre i dag än 2008. Tillsammans med starka statsfinanser och en hanterlig statsskuld innebär det att Sverige står väl rustat inför framtida finansiella oväder, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Dela: