Under årens lopp har Kommuninvests medlemmar sparat miljardbelopp i form av lägre räntor. Dialog mötte Ulf Bengtsson, sekreterare i den ekonomiska föreningen, för ett samtal om medlemskapet och önskan att få ännu fler medlemmar.
Det kommunala finanssamarbetet Kommuninvest startades en gång i tiden av nio kommuner och landstinget i Örebro län. Bakgrunden var att de etablerade bankerna erbjöd för dåliga villkor för krediter. Något måste göras. Förenklat kan man uttrycka grundidén för samarbetet som att tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Framgången blev omedelbar och rätt snart öppnades dörren för samtliga Sverige kommuner, landsting och regioner att ansöka om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening.
I dag är 277 kommuner av 290 möjliga medlemmar. Motsvarande siffra för landsting och regioner är 11 av 20 möjliga. Under årens lopp har medlemmarna sparat miljardbelopp i form av lägre räntor. Dialog mötte Ulf Bengtsson, medlemssekreterare i den ekonomiska föreningen, för ett samtal om medlemskapet och önskan att få ännu fler medlemmar.
Vilken målsättning har Kommuninvest? Vill ni ha samtliga kommuner, landsting och regioner som medlemmar, och i så fall varför?
Ulf Bengtsson: Målsättningen är absolut inte att få en monopolställning. I dag hanterar det kommunala finanssamarbetet Kommuninvest ungefär hälften av kommunsektorns totala låneskuld. Eftersom vi levererar det våra medlemmar frågar efter, nämligen förmånliga lån, så ökar vår marknadsandel. Vi har fortsatt kapacitet att ta emot ytterligare medlemmar. Vi menar att samtliga Sveriges kommuner, landsting och regioner tjänar på ett medlemskap. Den allmänna sanningen att en hög upplåningsvolym som regel ger lägre räntor, är påtaglig för Kommuninvest, vilket visar att det kommunala finanssamarbetet fungerar bra. Det ger minskat risktagande och lägre finansieringskostnader. Vi har redan nått en volym där vi är framgångsrika, och där de allra flesta kommuner inte kan låna förmånligare än vad de gör hos oss. Notera också att vi har utrymme för en större utlåningsvolym utan att behöva öka våra operativa kostnader nämnvärt.
Ett par av förklaringarna till Kommuninvests framgång är den grundlagsskyddade kommunala beskattningsrätten samt den solidariska borgen ”såsom för egen skuld”. Här är det förstås viktigt att alla medlemmar sköter sin ekonomi. Kommunallagen uttrycker saken med orden ’Kommuner och landsting ska ha god kommunal hushållning’. Hur klarar kommunerna denna uppgift? Och hur bevakar Kommuninvest hållbarheten i medlemmarnas ekonomi?
– Generellt hanterar kommunsektorn sin ekonomi bra. Tittar man på resultaten från 2016 och 2017, så är det väldigt goda ekonomiska resultat. 2016 var det bästa året någonsin i modern svensk kommunhistoria. Vår bevakning av medlemmarna och tillhörande bolag sker bland annat i form av granskning av deras årsredovisningar. Här betraktar vi hela kommunkoncernens situation. Vi gör en årlig kommunanalys. Där fastställs ett riskvärde för alla medlemmar på en skala 0 till och med 13, där 0 är det bästa. 2016 var det genomsnittliga riskvärdet 2,99. Motsvarande siffra för 2012 var 3,75. Förstås finns det en konjunktureffekt i siffrorna, där ett bra skatteunderlag bidrar till det låga riskvärdet.
Vad händer om någon medlem inte bedöms hantera sin ekonomi tillräckligt bra?
– Vi gör som nämnts analys av kommuner som grupp och av enskilda kommuner. Skulle det visa sig att en analys av en enskild kommun leder fram till att den granskade inte har långsiktig kapacitet att klara sina åtaganden gentemot Kommuninvest, sätter vi in extraresurser. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting samt eventuellt ytterligare externa experter gör vi då en djupare analys som utmynnar i ett åtgärdsprogram. Naturligtvis är det kommunen själv som tar de beslut som åtgärdsprogrammet pekar på. Denna typ av extrainsats har vi gjort vid ett fåtal tillfällen, och då med väldigt goda erfarenheter. Kostnaderna i samband med en sådan här ovanlig åtgärd belastar inte samtliga medlemmar, utan enbart den medlem som berörs.
Hur går processen till vid en medlemsansökan?
– Rent formellt så lämnar man en intresseanmälan. Ofta har den föregåtts av ett antal möten mellan den som är intresserad och Kommuninvest. Och Kommuninvest kan då vara representerad både av någon företrädare för någon befintlig medlem och från någon tjänsteperson. När intresseanmälan är inlämnad, så återkommer vi med en processordning som bland annat redovisar vilka politiska beslut som behöver tas. När beslut om formellt medlemskap är taget aktiveras ett antal analyser; bland annat belysning av Kommuninvests Analys- & Finanskommitté. Med dessa underlag som grund avgör föreningsstyrelsen om den aktuella kandidaten ska ges ett medlemskap.
Med tanke på den svenska kommunsektorns stabilitet och uppbyggnad – den grundlagsskyddade kommunala beskattningsrätten, det kommunala balanskravet, den implicita statsgarantin – så borde väl samtliga kommuner, landsting och regioner anses vara värdiga ett medlemskap i Kommuninvest?
– Jag har svårt att se en situation då vi skulle säga nej till en ansökan. I så fall torde det handla om betydande misskötsel. Och någon sådan kan inte jag se. Grundinställningen är att alla är välkomna. Som medlem behöver man ju inte låna av Kommuninvest.
Finns det också situationer då en medlem nekas att låna pengar?
– Vi har aldrig haft en sådan situation, men det skulle kunna uppstå ett läge då en medlem har en alltför hög upplåning kombinerad med svaga ekonomiska resultat.