Bygga relationer receptet för ökad trygghet i Upplands-Bro

Efter en serie bilbränder insåg Upplands-Bro kommun att trygghetsarbetet måste utökas. Tillsammans med Fryshuset finns nu ett program för att skapa bättre relationer med ungdomar. Kommunen har även nattvandringar, trygghetsvärdar på helgkvällar och grannsamverkan med ett antal grannstödsbilar.

Otrygghet är ett relativt begrepp som förändras över tid och med samhällsklimat. Det talar ofta kriminologer om när de ska förklara varför otryggheten är så stor i samhället samtidigt som brottsstatistik inte visar samma ökning.

Björn Svensson, trygghetssamordnare i Upplands-Bro, har tidigare arbetat som såväl områdes- som närpolis i kommunen. Han anser inte att Upplands-Bro är mer otryggt i dag än när han patrullerade gatorna för 30 år sen, och brottsstatistiken visar inte på några större ökningar om man samtidigt tar hänsyn till den stora befolkningstillväxten som kommunen haft.

– Men det som påverkar oss mest är att det skjuts, det sprängs och att brotten blivit grövre på många håll i landet. Sedan har du alla lokala facebookgrupper där det plingar till i mobilen när något har hänt. Allt detta ökar känslan av otrygghet tror jag, säger Björn Svensson.

Även Upplands-Bro har haft sin beskärda del av brott som hamnat på tidningarnas förstasidor. Under sommaren 2016 var det en serie bilbränder där 40 bilar på olika platser utsattes – det var uppenbart att bränderna var planlagda. Ett år senare blev två unga män skjutna i Kungsängen, centralorten i kommunen. Händelsen rubricerades som försök till mord. Enligt polisens klassificering är stadsdelen Bro i kommunen ett så kallat utsatt område, vilket är tredje kategorin efter särskilt utsatt och riskområde.

– Bro är ett miljonprogramområde med viss social oro, men inte med rivaliserande gäng. Nu arbetar vi aktivt med att ha koll på den gruppen som ställer till problem, säger Björn Svensson.

Det finns inte några quick fix när det handlar om att bygga relationer, skapa socialt hållbara bostadsområden och sysselsättning för människor.

I det arbetet finns Fryshuset i Husby med som Upplands-Bro inledde ett samarbete med 2016 efter vågen av bilbränder. Avtalet löper två plus två år med möjlighet till förlängning om så behövs. Kommunen betalar Fryshuset 2,7 miljoner kronor per år.

– Vår metod är att skapa relationer till ungdomar som är i utanförskap, och då handlar det oftast om unga killar mellan 15 och 18 år som år efter år inte upplevt att det finns något att göra, säger Payam Boroodjeni, platschef på Fryshuset i Husby.

När Fryshuset fick uppdraget rekryterades två lokala personer som man ansåg hade rätt egenskaper för att skapa förtroende hos ungdomarna. Payam påpekar att många som lever i utanförskap inte känner tillit till myndigheter, och även om det finns fritidsverksamheter och jobb att söka sig till krävs det att någon leder dem rätt. Tillit är även att inte föra vidare brottsuppgifter om ungdomarna till polisen.

– Då har vi inget förtroende längre och tappar kontakten. Vad tjänar samhället i längden på det? frågar sig Payam Boroodjeni men tillägger att man har ett nära samarbete med polisen på flera olika plan.

Antalet bilbränder i Upplands-Bro har minskat med 30 procent från 2016 till 2017 – de som fortfarande sker är enligt Payam till största delen försäkringsbedrägerier. Hans bedömning efter ett och halvt års arbete på fält är att 30 unga killar inte längre ”hänger runt” i fel kretsar.

– Men de platserna kan fyllas upp av andra ungdomar. Det vi arbetar med är symptomen. Men orsakerna är ofta kvar; misslyckad skolgång, brist på sysselsättning och trångboddhet. Om man delar säng med sin bror i en liten lägenhet är det inte så konstigt att man är ute på gatorna, säger Payam Boroodjeni.

Anna Björklund, hållbarhetsstrateg i Upplands-Bro kommun sedan i november håller med i den analysen. Hon har tidigare arbetat i Rinkeby och i Skärholmen och ska nu ta fram en långsiktig strategi för hållbarhet i Bro.

– Det finns inte några quick fix när det handlar om att bygga relationer, skapa socialt hållbara bostadsområden och sysselsättning för människor. Det är också, menar Anna Björklund, tämligen kontraproduktivt att ansvariga börjar räkna pengar. Kostnaden kommer ändå, det gäller att välja: investera nu eller betala senare, menar hon.

Björn Svensson påpekar att en kommun som får en stämpel som otrygg kan hamna i en negativ spiral där näringsliv och bostadsföretag inte vill etablera sig.

– I budgeten som lagts för 2018 har alla partier från höger till vänster, sagt att man prioriterar trygghetsfrågor, säger Björn Svensson.

I kommunens åtaganden finns även nattvandringar, trygghetsvärdar på helgkvällar och inte minst grannsamverkan med ett antal grannstödsbilar som patrullerar runt på olika platser i kommunen. Man är ute dagtid, då de flesta bostadsinbrott sker.

– Det kan låta som vi har medborgargarden som är ute, men det handlar det definitivt inte om, säger Björn Svensson. Deras uppgift är att fungera preventivt och vara ögon på plats. Ser de något kontaktar man den lokala polisen. Det är ett ideellt arbete och mest pensionärer som engagerar sig i.

Som före detta polis i området skulle han gärna se att polisen i dag satsade mer på lokal närvaro.

– För tjugo år sedan var det 27 poliser som arbetade lokalt, nu är det en grupp med sju områdespoliser som får göra mycket utryckningstjänst och därför inte alltid tillgängliga i området.

Hade ni bättre koll förut?

– Absolut. Jag träffade ungdomar när de var på sexårsverksamheten och de fick redan då ett ansikte på en polis och inblick i vad vi jobbar med. Den typen av kontakt och social kontroll hinner man inte med längre, konstaterar Björn Svensson.