Nätverk för social hållbarhet

Intresset för att få veta mer om lån till socialt hållbara investeringar är stort bland Kommuninvests medlemmar. För att öka kunskapsuppbyggnaden etableras nu ett brett nätverk för social hållbarhet.

Prisade Gröna lån vill bli norm

Sedan Kommuninvests Gröna lån lanserades för sex år sedan så har 74 miljarder kronor beviljats till 431 olika hållbara projekt. Kommuninvest har blivit Sveriges största utgivare av gröna obligationer och fick nyligen pris av Naturvårdsverket.

Effektivisering på rätt sätt

Effektivisering är fortsatt nödvändigt. Men lika viktigt är att göra den på rätt sätt. Glöm osthyveln. Kommuninvests expertgrupp Välfärdsekonomerna anser att vi bör tänka om inför framtidens effektiviseringar.

Vart är vi på väg?

För första gången på ett decennium har det börjat pratas om stigande inflation och inflationsförväntningar, särskilt i USA. De långa räntorna – och i viss mån även de korta – har börjat röra sig uppåt.

Hamnar pengarna rätt?

Sveriges regioner planerar att investera hundra miljarder kronor i sjukvården. Sofia Wallström, generaldirektör Inspektionen för vård och omsorg, har fått i uppdrag av regeringen att utreda om dessa pengar hamnar rätt. Dialog intervjuar henne om arbetet som ska presenteras senare i augusti.

Premiär för Lån för Social Hållbarhet

Nu introducerar Kommuninvest Lån för Social Hållbarhet. Därmed tillmötesgår man en önskan från medlemmarna om en låneform till investeringar som på ett tydligt och mätbart sätt bidrar till bättre sociala förutsättningar i kommuner och regioner.

Social hållbarhet i Botkyrka

Gröna lån står idag för mer än 10 procent av utlåningen från Kommuninvest, Lån för Social Hållbarhet är i sin linda men kommer med största säkerhet vara något som allt fler kommuner efterfrågar. Först ut är bland annat Botkyrkabyggen som lånat 100 miljoner till socialt ansvarsfull renovering av bostäder.

Styr på ekonomin

Clas Olsson har fått regeringens uppdrag att utreda kommunernas framtida ekonomistyrning. För Dialog berättar han om utredningens bakgrund och hur arbetet gått hittills.

Kommunala bolag på villovägar

Lilian Eriksson, ordförande i Kommuninvest Analys- och finanskommittén och avgående kommundirektör i Ängelholm, skriver i en krönika om att Ängelholm nu gör det som framgångsrika kommuner gör för att leda sina bolag till att faktiskt bidra tillsamhällsutvecklingen.

Finansforum för alla

Kommuninvests nya digitala seminarieserie Finansforum blev en succé. En stor fördel med det nya konceptet är att alla intresserade fortfarande kan ta del av dem på Kommuninvests hemsida. Här bjuder vi på ett axplock från höstens webbinarier.

”Håll i pengarna”

Kommunerna beräknas göra ett rekordresultat 2020, trots pandemi och ekonomiskt osäkra tider. Statligt stöd kombinerat med högre skatteintäkter än vad som tidigare räknats med borgar för mycket pengar kvar i kistorna. Men nu gäller det att tänka långsiktigt, hålla i pengarna och ställa om inför framtiden, säger Kommuninvests expertgrupp Välfärdsekonomerna.

Nya pengar till civila försvaret

Arbetet med att återuppbygga Sveriges civila försvar pågår i landets alla kommuner. Regeringens totalförsvarsproposition
innebär en resursförstärkning och därmed en vitamininjektion i det arbetet.

Vårdskulden

Ordet ”vårdskuld” dominerar vårddebatten för närvarande. Men vad består egentligen vårdskulden av? Och hur ska man se på den? Annika Wallenskog chefsekonom på SKR reder ut begreppet.

Samverkan viktig nyckel

Ännu är det sannolikt långt kvar innan vi kan se slutet på covid-19-pandemin. Men redan nu är det möjligt att dra en rad intressanta slutsatser om vad som fungerat bra och mindre bra under det första dryga halvåret som sjukdomen påverkat Sverige.

Årets kommunalekonom: Hon vill att forskningen ska göra nytta

Emelie Värjas handledare på högskolan intresserade henne för kommunsektorns ekonomi. Sedan var hon fast i ämnet och idag är Emelie forskningsansvarig på Kommuninvest. Att grotta ner sig i databaser och hitta nyttiga lösningar är hennes livselixir.

Välfärden efter corona

Coronapandemin och det efterföljande ekonomiska nedgången har inneburit en turbulent tid för landets kommuner. Kommuninvest har samlat några av landets främsta experter på kommunal ekonomi för att försöka hitta svar och rekommendationer inför framtiden. Vad händer egentligen nu? Och vad väntar härnäst?

Skärskådar kommunernas framtid

Nationalekonomen Eva Mörk har ägnat en stor del av sin forskningskarriär åt att studera kommunerna. Nu ser hon en besvärlig framtid och tror att stora reformer står för dörren.

Nytt läge för Kalmar

Maria Björkman, ekonomidirektör i Kalmar kommun, berättar om pandemins omedelbara effekter och läget i kommunen så här långt.

Småkommunstillägg kan minska skattegapet

Små kommuner har smådriftsnackdelar som utjämningssystemet inte fångar upp. En ny analys gjord på uppdrag av Kommuninvest kommer fram till att den enklaste och snabbaste lösningen är ett särskilt statligt småkommunstillägg.

Gröna lån ser framåt

I juni är det fem år sedan Kommuninvest började ge ut Gröna lån. Intresset för dem har varit mycket stort. Men den gröna finansieringen kan bli ännu bättre på att främja omställningen, om Sverige ska nå sina hållbarhetsmål.

Hyra eller äga?

Finansieringsfrågan står ofta i centrum när det gäller en kommuns behov av fastigheter. Vad är det mest förnuftiga – hyra eller äga? Tomas Werngren, vd på Kommuninvest, analyserar frågan.

Sociala investeringar – stort intresse men behov av metodstöd

Intresset från Kommunsverige var stort när diskussionen om sociala investeringar tog fart för ett tiotal år sedan, men många av satsningarna stött på problem och ofta har det handlat om svårigheter att på ett tillförlitligt sätt mäta effekterna av de insatser som gjorts.

Genombrottet är nära för sociala investeringar

Norrköping är den verkliga pionjärkommunen när det gäller satsningar på sociala investeringar. Redan 2009 drogs de första projekten igång och för ett par år sedan var man också först med att välkomna privata investerare i så kallade sociala utfallskontrakt. Men det är först nu som de sociala investeringarna är på väg mot sitt genombrott.

Receptionen i Arboga kommunhus: ”Välkommen till Köping!”

Köping, Arboga och Kungsör bildade Västra Mälardalens kommunalförbund 2004. Anders Röhfors, ordförande i direktionen för Västra Mälardalens kommunalförbund och Åsa Öberg Thorstenson, förvaltningschef för verksamheten berättar om att idén med förbundet är att effektivisera och minska kostnaderna i verksamheter som kan skötas tillsammans. Det handlar bland annat om räddningstjänst, löneadministration, telefoni och informationsteknik, upphandling, parkeringstillstånd, bostadsanpassning och krisberedskap.

Konsten att styra – en inblick i kommunal bolagsstyrning

Med nästan 2 000 bolag och en omsättning på ungefär 200 miljarder kronor är den kommunala bolagssfären en jättelik spelare i svenskt näringsliv. Att styra en verksamhet i skärningspunkten mellan privat och offentligt är en ständig utmaning.

KI Finans – Effektivt verktyg för förvaltning av finansiella tillgångar

Den webbaserade tjänsten KI Finans Tillgång ligger helt i linje med Kommuninvests ambition att på alla sätt tillhandahålla stöd och verktyg som skapar värden för kundernas finansförvaltning. KI Finans tillgång ska erbjuda en webbaserad lösning för en trygg och effektiv hantering av finansiella tillgångar.

Lina Dahlbäck och Ola Schön först att få Axelpriset

Med ambitionen att lyfta fram personer som stärker tilliten till den offentliga sektorn har Kommuninvest tillsammans konsultbyrån Public Partner instiftat Axel-priset. De första två mottagarna utsågs i början på december 2018.

Kommuninvest välkomnar ytterligare medlemsansökningar

Under årens lopp har Kommuninvests medlemmar sparat miljardbelopp i form av lägre räntor. Dialog mötte Ulf Bengtsson, sekreterare i den ekonomiska föreningen, för ett samtal om medlemskapet och önskan att få ännu fler medlemmar.

Enklare att förändra periodisering än prioritering

Behöver kommuner och landsting ha ett finansiellt överskott på två procent för att uppvisa god ekonomisk hushållning? Inte nödvändigtvis, tycker Pierre Donatella, forskare på Kommunforskning i Västsverige, som har skrivit sin doktorsavhandling på ämnet kommunal resultatstyrning.

Håll ögonen på RUR – resultatsutjämningsreserven

”På lång sikt är vi alla döda.” Den brittiske ekonomen John Maynard Keynes citeras ofta i ekonomiska sammanhang. Men hur långt ska en kommuns ekonomiska planering egentligen sträcka sig och hur ska den nya resultatutjämningsreserven, RUR, användas?

Lidköping satsar på gröna bostäder

Lidköpings kommun växer och det kommunala bostadsbolaget AB Bostäder Lidköping räknar med att det behöver byggas ca 200 lägenheter i kommunen årligen fram till år 2023. Just nu pågår fyra bostadsprojekt som alla har finansierats med Gröna lån från Kommuninvest.

Bygga relationer receptet för ökad trygghet i Upplands-Bro

Efter en serie bilbränder insåg Upplands-Bro kommun att trygghetsarbetet måste utökas. Tillsammans med Fryshuset finns nu ett program för att skapa bättre relationer med ungdomar. Kommunen har även nattvandringar, trygghetsvärdar på helgkvällar och grannsamverkan med ett antal grannstödsbilar.

Digital bot mot ökade kostnader

Effektivisering — främst genom digitalisering — erbjuder den största möjligheten att hantera de ökade kostnader som befolkningstillväxt och en åldrande befolkning innebär för kommunsektorn. Det säger Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Clas Olsson i en intervju med Dialog.

Arkitektur för integration

Frågan om hur man löser segregationen har ställts i årtionden utan att bli besvarad. Sveriges förorter är mer segregerade än någonsin. Men det finns människor som kan sitta på svaret. Socialantropologen Viktoria Walldin är en av dem.

Efterlyses: svensk bostadspolitik

Sommaren 2016 publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Lennart Weiss, socialdemokratisk debattör tillika bostadsexpert och Stefan Attefall, kristdemokrat samt tidigare bostadsminister. De två menar att de stora greppen för att forma en konstruktiv bostadspolitik saknas och att inget av de politiska blocken har en sammanhållen problemanalys. I debattinlägget föreslår skribenterna en handfull åtgärder som de menar skulle bidra till att lösa bostadskrisen.

Viktoriaskolan i Skara – en hållbar välfärdsinvestering

Det tog cirka 14 år från att frågan först väcktes i Skaras kommunhus till att den nya skolan stod klar. Men så är det inte heller vilket projekt som helst – nya Viktoriaskolan som invigs till höstterminen 2017 är ett av Skaras största byggen i modern tid. Kraven från medborgare, politiker och personal har stötts och blötts för att tillgodose behovet av ny högstadieskola för 600 elever.

Framtidstron i Linköping är stark liksom trycket på nya investeringar

Framtidstron i Linköping är stark liksom trycket på nya investeringar. Förutsättningarna för Linköping – Sveriges femte största kommun – att utveckla sin roll som nav för en snabbväxande region är goda. Staden mitt ute på Östgötaslätten har den mix av näringsliv, universitet med forskning och välutbildade invånare i arbetsför ålder, som många kommuner bara kan drömma om.

Professor bostad – pensionerad men aktiv i bostadsdebatten

Numera pensionär men lika aktiv i bostadsdebatten. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och doktor i nationalekonomi, har studerat bostadsmarknaden i fyra decennier. Han anser att huvudskulden till att vi idag har bostadsbrist är statens passivitet och ovilja hos kommunerna att ta ett bostadsförsörjningsansvar.

Verklighet, vett och vilja

Samtalet med Peter Lindroth, ordförande i de små kommunernas intresseorganisation SmåKom, handlar i stor utsträckning om att vända matchen. Att en landsbygd som försvagats ska komma igen
 och det i ny skepnad och med nya förutsättningar.
 Och enligt Peter ska det inte ske på någons bekostnad, utan hela Sverige har nytta av ett land som lever på alla håll och kanter.

God beredskap inför framtida finansstormar

— De svenska bankernas motståndskraft och förmåga att klara av en ny finanskris är betydligt bättre i dag än 2008. Tillsammans med starka statsfinanser och en hanterlig statsskuld innebär det att Sverige står väl rustat inför framtida finansiella oväder, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.