Framtidstron i Linköping är stark liksom trycket på nya investeringar. Förutsättningarna för Linköping – Sveriges femte största kommun – att utveckla sin roll som nav för en snabbväxande region är goda. Staden mitt ute på Östgötaslätten har den mix av näringsliv, universitet med forskning och välutbildade invånare i arbetsför ålder, som många kommuner bara kan drömma om.
– Visst har vi som kommun förutsättningarna för fortsatt tillväxt. Jag vill också framhålla vikten av bra kommunikationer, såsom E4:an, flygplatsen och järnvägen, som möjliggör en effektiv arbetspendling. Redan i dag pendlar runt 20 000 dagligen in till kommunen. Samtidigt ligger det en hel del hårt arbete bakom kommunens stabila ekonomi. Ordning och reda har präglat ekonomin under många år med fokus på att bibehålla en grundläggande balans mellan intäkter och kostnader. Vi har även tagit höjd för framtida utmaningar, exempelvis ”pensionspuckelns” effekter genom att tillgodose avsättningar i tid, säger Hans Asplund, finanschef vid Linköpings kommun.
”Under de senaste fem åren har vi arbetat hårt med att utveckla vår finansförvaltning.”
Hans Asplund berättar vidare att kommunen i dagsläget inte har några egna lån, däremot finansiella placeringar för cirka 9 miljarder kronor, främst obligationer och aktiefonder. Bakom det resultatet ligger inte bara ett dedikerat arbete utan även den organisation som byggts upp för att på bästa sätt hantera uppdraget. Under de senaste fem åren har vi arbetat hårt med att utveckla vår finansförvaltning. Man kan säga att vi byggt upp en organisation som motsvarar Finansinspektionens krav på finansiella aktörer och kan liknas vid en minibank med front- och backoffice tillsammans med interna kontrollfunktioner. Den inkluderar allt från hur vi jobbar med interna resurser, rutiner och processer, till vår närvaro i marknaden och hur våra egna placeringar hanteras på bästa sätt. En central del är upprättandet av separata befogenheter längs transaktionskedjan, vilket säkerställer att ingen person hanterar alla delar.
Det är alltså en förhållandevis unik finansförvaltning som vuxit fram där Hans Asplund i egenskap av finanschef lägger den största delen av arbetstiden på kommunens finansiella placeringar.
– Totalt är vi fem resurser, vilket även ger utrymme för backup om någon av oss är sjuk eller på semester. Min bild är att detta är rätt unikt i Kommunsverige och speglar den förmån det innebär att vara en förhållandevis resursstark kommun. Samtidigt vill jag understryka att det är en medveten satsning från kommunens sida och det som ger oss utrymme för den är att det är och har varit ordning och reda i kommunens finanser under en lång tid.
Hur ser det då ut för kommunens bolag när det kommer till att finansiera sina respektive verksamheter?
– Bolagen i kommunkoncernen tar självständiga beslut om hur de väljer att ta upp lån. Vanligast hittills har varit att ge ut obligationer och certifikat och för närvarande beräknas de kommunala bolagen tillsammans ha lån för runt 17 miljarder kronor, säger Hans Asplund.
I samband med att Linköping blev medlem i Kommuninvest fick kommunen och dess bolag tillgång till ytterligare en finansieringskälla. Valet att gå med i Kommuninvest handlar också mycket om att säkerställa finansiering till bra villkor när investeringar för framtiden ska göras.
– Att få tillgång till en ny finansieringskälla tycker jag som finanschef är väldigt bra. Dessutom en väldigt förmånlig och tillförlitlig sådan som vi sett fungera bra, även då marknaderna befinner sig under stress. För kommunens bolag innebär det att de får ett nytt alternativ för finansiering och kan vända sig direkt till Kommuninvest med kommunal borgen som säkerhet. Vi bedömer att det kommer kunna ge dem betydligt lägre finansieringskostnader, jämfört med att låna på marknaden utan borgen, menar Hans Asplund.
Två av kommunens bolag valde direkt efter medlemsskapet att vända sig till Kommuninvest och låna runt 500 miljoner kronor vardera. Mer kan det bli då Linköpings kommun har stora investeringsplaner för de kommande åren.
– Det handlar om investeringar för runt 30–40 miljarder kronor under den kommande tioårsperioden. Allt från en ny simhall och nya skolor till stadsutveckling i form av utbyggd infrastruktur, välfärd, bostäder och offentliga byggnader. Blir också höghastighetsjärnvägen verklighet, så kommer det givetvis påverka kommunen. En plan finns för att i anslutning till den utveckla ett helt nytt stadscentrum. Om kommunens ekonomi sätts under hårdare press framöver är det självklart en trygghet att också ha tillgång till Kommuninvest och de lånemöjligheter till goda villkor som de erbjuder. Vi har mycket goda förhoppningar om att vårt samarbete kommer ge lägre finansieringskostnader och därmed gynna kommunens ekonomi i stort, säger Hans Asplund.