Behöver kommuner och landsting ha ett finansiellt överskott på två procent för att uppvisa god ekonomisk hushållning? Inte nödvändigtvis, tycker Pierre Donatella, forskare på Kommunforskning i Västsverige, som har skrivit sin doktorsavhandling på ämnet kommunal resultatstyrning.
Pierre Donatella ser kommunallagens balanskrav som en rimlig nedre gräns för finansiella resultat. Men han är kritisk till kommunsektorns inställning till tvåprocentmålet.
– Många kommuner har bara tagit målet och är nöjda med det, fast de skiljer sig mycket åt vad gäller exempelvis soliditet och investeringsbehov. De borde sätta mål som är bättre anpassade till lokala förutsättningar istället för att gå på ett nyckeltal på sektornivå, säger Pierre Donatella.
Var den övre gränsen kan dras är inte lika tydligt, men många siktar på det allmänt accepterade målet om två procent oavsett om det är relevant eller inte. De flesta landstingen har dessutom för svag ekonomi för att nå dit.
I samband med finanskrisen 2008 tillkom resultatutjämningsreserven (RUR) för att utjämna skatteintäkter över en konjunkturcykel. Instrumentet har ännu inte prövats i praktiken och det råder därför hög osäkerhet om dess effektivitet. Pierre Donatella hjälper under våren Riksrevisionen att granska detta, men är förtegen om resultaten.
Lagstiftningen detaljreglerar inte hur RUR ska utformas, så kommunerna får själva definiera regler och riktlinjer för hur medel reserveras i och disponeras ur RUR. Pierre Donatella tycker det är bra att kommuner får tolkningsutrymme vad gäller principen om god ekonomisk hushållning.
Han påpekar samtidigt att RUR bland ett fåtal kommuner kommit att ses som ett instrument för att bättra på resultat eller sköta ökningar på kostnadssidan snarare än att hantera intäktsminskningar enligt lagens andemening.
Även insynen i, och förståelsen för, offentlig sektors ekonomiska hushållning har ibland blivit svårare efter RUR, då många kommuner varken förklarar eller specificerar hur och varför medel reserveras och disponeras, enligt Pierre Donatella.
I sin avhandling ”Artificiell styrning av resultat – om ekonomi, politik och tjänstemän” från 2016 visar han att förekomsten av styrning av resultat med relativt liten resultatpåverkan minskar när medel reserveras i RUR. Dock har reservering av medel i RUR varken bidragit till att minska förekomsten av styrning som har mer omfattande resultatpåverkan eller graden av styrningen.
Artificiell styrning kan betyda två saker. Försiktig styrning innebär tidigarelagda kostnader och/eller senarelagda intäkter. Aggressiv styrning är det omvända. Det som kan bli lidande är uppföljning och ansvarsutkrävande. Styrningen handlar till stor del om att kunna uppvisa politiskt gångbara resultat och skapa politiskt handlingsutrymme.
– Det är väldigt mycket enklare att periodisera annorlunda än att prioritera annorlunda, säger Pierre Donatella.