”Investerare älskar Sverige och vår stabila strukturer med kommunal beskattning, borgen och välfärdssystem.”
Tobias Landström, biträdande chef för skuldförvaltningen på Kommuninvest började sitt första jobb efter universitetet, på Kommuninvests finansavdelning, i augusti 2008. Två veckor senare kom Lehmann-krisen, som drog med sig hela obligationsmarknaden och världsekonomin i ett slukhål.
Det har hänt väldigt mycket på finansieringssidan sedan dess. Både obligationsmarknaderna och Kommuninvest har mognat och vuxit.
– När jag började på Kommuninvest hade vi årsbudgetar på i storleksordningen 30-40 miljarder kronor i lång upplåning (över 12 månader). I år handlar det om 130-150 miljarder kronor, säger Tobias Landström.
Upplåningen hade även en helt annan karaktär då. En bit in på 2010-talet var så kallade strukturerade produkter, obligationer länkade till olika underliggande som exempelvis valuta eller aktieindex, vanligt förekommande. Och det var med hjälp av många jämförelsevis små sådana emissioner som Kommuninvest lånade upp långsiktigt för att finansiera sin utlåning till svenska kommuner och regioner.
– Då som nu minimerade vi risker i största möjliga mån. Vi betalade banker för att hjälpa oss att ge ut strukturerade produkter och säkra risker mot exponeringsvalutan eller indexet. Investerarna fanns runt om i världen men stora flöden kom från Japan, vilket innebar att vi hade mycket upplåning i yen som säkrades och i slutändan lånades ut i SEK.
Numera är marknaden för strukturerade produkter mycket hårdare reglerad, och volymerna är betydligt mindre. Samtidigt har marknaderna för standard obligationer vuxit i betydelse och finansmarknaderna har blivit mer standardiserade.
– Parallellt med att marknaden utvecklats har Kommuninvest också rört sig mot standardiserade obligationer. Vi har gjort en resa från många små heterogena transaktioner, som var mödosamma att få in i affärssystemet, till att vara en stor, enkel och förutsägbar emittent på de största och mest likvida marknaderna.
Förändringen har fungerat väldigt väl och innebär att Kommuninvest numera kan dra nytta av stordriftsfördelar i den långa upplåningen. Kommuninvest lånar upp i dollar, euro och kronor där dollar och euro är de två största och mest likvida marknader i världen.
Det största programmet är det svenska obligationsprogrammet, ett medelfristigt benchmarkprogram i SEK för löptider mellan 1 och 10 år. Programmet har gett den svenska räntemarknaden ett nytt tillgångsslag, likvida kommunobligationer med högsta kreditvärdigheten AAA, som ett attraktivt komplement till statspapper och bostadsobligationer. I slutet av januari var volymen utestående obligationer inom programmet 318 miljarder SEK.
– Vi har auktioner en gång i veckan i det svenska obligationsprogrammet och de flesta stora svenska bankers treasury-avdelningar , liksom fonder och livbolag deltar. Det internationella intresset för våra svenska obligationer är också betydande, men varierar ganska kraftigt från vecka till vecka.
För att upprätthålla intresset har Kommuninvest löpande investerarmöten med internationella och svenska investerare. Nyligen var till exempel en europeisk centralbank jätteintresserad av att investera i kronor, berättar Tobias Landström.
– Investerarmöten inleds ofta med frågor om det hänt något sedan sist, och svaret är oftast att det händer inte så mycket, i alla fall inte något relaterat till krediten.
Svenska kommuner och regioner ska inte vara överdrivet innovativa. Det smittar av sig på oss som också försöker vara stabila, förutsägbara och transparenta, vilket investerare gillar. De säger att ”boring is good.” Det är det de efterfrågar, säger Tobias Landström.
Unikt för Sverige, och en fördel med den svenska obligationsmarknaden, är att den trots att den är liten är relativt likvid tack vare att de svenska storbankerna är återförsäljare av obligationerna, och ser till att marknaden är likvid.
Det svenska obligationsprogrammet har också en fördel i att det går att fylla på de åtta befintliga lån som programmet för närvarande består av, efter hand som Kommuninvest behöver finansiera mer utlåning.
– Eftersom vi hela tiden matchar upplåning med utlåning, är det en stor fördel att ha flexibiliteteten att till exempel kunna fylla på med några hundra miljoner SEK i ett lån när det behövs, istället för att behöva ge ut ett helt nytt obligationslån.
Förhållandena är liknande för vanliga obligationslån i EUR, men inte USD. Ett obligationslån i USD är statiskt. Kommuninvest lånar typiskt upp 1-1,5 miljarder USD i ett obligationslån, och sedan ligger det fast till det förfaller.
– Därför är det extra glädjande att vi i början på februari tog upp ett treårigt vanligt obligationslån på 1 miljard EUR. Till skillnad från de gröna obligationslån vi tidigare tagit upp i EUR, som alltid är knutna till volym gröna tillgångar, kan vi fylla på det nya lånet efterhand när vi behöver.
Köparna av den nya EUR-obligationen kom från hela världen, bland annat Mellanöstern, Sverige, Norden och Japan.
Vanligtvis är det framför allt europeiska investerare som köper EUR-obligationer, medan USD-obligationer, som är den största marknaden, också har bredast investerarbasen med köpare från hela världen.
Historiskt har europeiska centralbanker varit stora investerare i Kommuninvests obligationer. Sedan införandet av LCR (2013 i Sverige men 2015 i Europa) kan banker och andra kreditinstitut använda Kommuninvests obligationer i sin likviditetsreserv, vilket även gjort bankernas treasuries till stora köpare.
– Men investerarbasen är rörlig. Vissa köper nästan alltid, medan andra är köpare under en tid för att sedan försvinna. Det gör att kontakten med investerare, centralbanker, stora pensionsförvaltare och så vidare, är en viktig del av vårt arbete, säger Tobias Landström.
Förr innebar det mycket resande. Men redan före Covid hade Kommuninvest dragit ned på resandet, eftersom det tog mycket tid, kostade mycket, men framför allt var skadligt för miljön.
– Istället valde vi att delta på investerarkonferenser där vi kunde träffa många på samma plats och under begränsad tid. Vi försökte också ordna digitala möten. Men det var på gränsen till omöjligt. Tekniken var så dålig. Ibland fick vi inte bild. Andra gånger fungerade inte ljudet. Men det förändrades nästan över en natt när Covid kom. Nu kan vi ha flera digitala investerarmöten i veckan, och det fungerar mycket bra. Samtidigt finns det fördelar med fysiska möten men det ena behöver inteutesluta det andra.
Vad är det då som bestämmer hur den totala valutafördelningen ser ut och i vilken valuta som en obligation ges ut?
– Det korta svaret är priset. Vi ägs och garanteras av Sveriges kommuner och regioner och ska ha en så kostnadseffektiv upplåning som möjlig. Vi tar i princip ingen risk utan matchar upplåning med utlåningen. Vi försöker låna ut först för att sedan fylla på med rätt pengar. Det kan vi göra i kraft av vår AAA-rating och vår breda investerarbas samt att vi lånar i de största och mest likvida marknaderna.
Emissionerna utanför auktioner är syndikerade, vilket betyder att en grupp banker får i uppdrag att genomföra försäljningen, som i princip alltid är på minst 1 miljard USD eller EUR (med undantag för gröna obligationer). Eftersom all utlåning är i SEK valutasäkras obligationslånet samma dag som det ges ut.
Historiskt har hälften av upplåningen varit i kronor, medan fördelningen mellan andra valutor varierat över tid. Hösten 2019 lade Kommuninvest till EUR som en strategisk valuta för sin upplåning, vilket innebar att Kommmuninvest avsåg att låna pengar i valutan. Men när Covid kom våren 2020 steg kostnaderna för att valutasäkra väldigt mycket samtidigt som upplåningsnivåerna också sköt i höjden. I EUR föll inte nivåerna tillbaka lika snabbt som i USD. När det är stor oro i världen efterfrågas ofta USD, och då blir valutasäkringen av USD billigare.
– Först under 2022 gav vi ut vår första gröna obligation i EUR, och under 2023 kunde vi låna ett flertal gröna obligationer i EUR. Och nu ser EUR mer attraktiv ut än den gjort på många år, vilket gör att vi har en bättre fördelningen mellan EUR och USD i vår upplåning nu, säger Tobias Landström.
Rent spontant är det lätt att tänka sig att det blir svårare för Kommuninvest att låna på obligationsmarknaderna vid omvärldsoro, eller när det är turbulens på obligationsmarknaderna. Men så är det inte.
– När det blir problem runt om i världen är det bra och säkert att placera i Sverige och svenska kommuner och regioner. Investerare älskar Sverige och vår stabila strukturer med kommunal beskattning, borgen och välfärdssystem. De drar sig till hög kvalitet och Kommuninvest har högsta möjliga kreditbetyg, AAA/Aaa, är 0 procent riskviktade, genomför relativt stora upplåningar och lånar i de stora marknaderna. Det gör att våra obligationer är likvida och att vi väldigt ofta har tillgång till pengar. Enskilda kommuner kan från tid till annan ha det svårare, säger Tobias Landström.
När Covidpandemin slog till, 2020, var obligationsmarknaderna extremt volatila och det var väldigt dyrt att låna utomlands. Riksbanken agerade snabbt och resolut genom att köpa svenska kommun- och bostadsobligationer, vilket stabiliserade marknaden i Sverige samtidigt som priserna i USD och EUR sköt rakt upp i himlen.
– Riksbanken agerade initialt bra, men höll i för länge. Som mest ägde Riksbanken 40 procent av Kommuninvests svenska obligationer och över hälften av statsobligationerna.
För närvarande äger Riksbanken 30 procent av Kommuninvests svenska obligationer, och avser att behålla dem till de förfaller, säger Tobias Landström.