I juni avslutade Välfärdsekonomerna sitt uppdrag. Expertgruppen tillsattes av Kommuninvest för två år sedan, mitt under Covid-19-pandemin, för att stärka analysen av kommunernas ekonomi och för att ta fram rekommendationer för några av de viktigaste utmaningarna under och efter pandemin.
Pandemin och dess konsekvenser var huvudorsaken till att Välfärdsekonomerna tillsattes. Och pandemin satte också sin tydliga prägel på hur arbetet i expertgruppen utfördes.
– Faktum är att avslutningslunchen i juni var första gången vi träffades fysiskt, berättar Henrik Berggren, ekonomianalytiker på Täby kommun och en av gruppens åtta ledamöter. Han fortsätter:
– Innan dess hade vi genomfört alla våra möten digitalt. Vi bodde ju på olika platser och på grund av pandemin var det varken klokt att träffas eller att resa. Dessutom var det betydligt lättare att klämma in ett par timmar i de upptagna ledamöternas kalendrar om mötena hölls digitalt och inte medförde någon restid.
Det digitala formatet för Välfärdsekonomernas möten hämmade dock på intet sätt diskussionerna och samtalsglädjen i gruppen.
– Det var alltid mycket spännande diskussioner på våra möten. Ibland utgick våra samtal från en text som alla hade läst i förväg, andra gånger var det helt fria diskussioner. Det viktigaste för oss var att våra resonemang skulle kunna ”kokas ned” till rapporter som inte var allt för långa, utan lättillgängliga för ekonomer och andra beslutsfattare i kommuner och regioner, säger Henrik Berggren, och fortsätter:
– Det känns verkligen som om våra rapporter har nått ut brett. Jag träffade många från Kommunsverige på den kommunalekonomiska mässan i Malmö i augusti som kommenterade våra rapporter i positiva ordalag. Många andra har hört av sig och tackat för att rapporterna varit lätta att ta till sig och som har skickat dem vidare till andra inom kommunorganisationerna. Jag har även blivit ombedd av andra kommuner att komma dit och berätta om Välfärdsekonomernas arbete och om rekommendationerna i rapporterna.
– För många ekonomichefer i kommunerna är det bra att ha våra rekommendationer som argument i diskussioner med tjänstemannakollegor och folkvalda och visa att det är välgrundade uppfattningar som delas av kommunalekonomiska auktoriteter, säger Henrik Berggren.
Välfärdsekonomernas sista rapport ”Nya tider – nya investeringar” publicerades i mars i år och handlar om kommuners och regioners investeringar. Kraftigt stigande inflation, höjda räntor och hotande lågkonjunktur har gett rapporten och expertgruppens rekommendationer extra mycket aktualitet.
Investeringsplanering bygger på en klok och långsiktig analys och att göra rätt saker i rätt tid och på rätt plats. Allra viktigast, enligt Henrik Berggren, är att ha järnkoll på befolkningsprognoserna. Vi kommer från en period med hög invandring och kraftigt ökad befolkning i många kommuner, samtidigt som den kommunala ekonomin har varit förhållandevis god. Det har lett till att många kommuner haft expansiva planer. Men nu minskar befolkningstillväxten samtidigt som det ekonomiska läget försämras, vilket fått många kommuner att revidera sina investeringsplaner.
– Även i min egen kommun, Täby, hade vi gjort väldigt expansiva prognoser, men det visade sig att det skulle bli dyrt. Nu har vi ett mer genomanalyserat, bättre och stabilare underlag och har valt en betydligt lugnare expansionstakt, berättar Henrik Berggren.
En annan rapport från Välfärdsekonomerna som fått mycket uppmärksamhet är ”Handbok i effektivisering – fem goda råd”. Inte minst i tider av ekonomisk avmattning är det viktigt att inte försumma eller välja bort investeringar i effektivitet som kanske kostar pengar på kort sikt men som ger stora effektivitetsvinster och besparingar långsiktigt.
– Det är viktigt att man har en tydlig prioriteringsmodell så att man inte stryker de satsningar som är enklast att ta bort när det blir kärvare tider. Det finns alltid en risk att akuta behov, till exempel att bygga en ny förskola, går före långsiktiga investeringar som stärker kommunernas effektivitet, säger Henrik Berggren, och fortsätter:
– Därför måste vi ta prioriteringsdiskussionen nu så att den är klar och alla vet vad som gäller om eller när de ekonomiska förutsättningarna blir ännu sämre.
Henrik Berggren är medveten om att effektivitetsråden inte alltid är lätta att följa.
– Alla jag talar med håller med och accepterar våra effektivitetsråd. Men när det är dags att ta nästa steg och tillämpa dem på de egna verksamheterna, då blir det knepigare. Här anser jag att ekonomikontoren på kommunerna måste bli bättre och inte bara ställa krav och sedan lämna över genomförandet av effektiviseringsåtgärderna till de olika verksamheterna. Ska vi lyckas är det här ett arbete som måste genomföras gemensamt.
Välfärdsekonomernas rapport pekar särskilt ut investeringar i olika former av digitalisering som centrala bidrag till ökad effektivisering i Kommunsverige. Henrik Berggren betonar att effektiviseringsvinsterna genom digitalisering ofta är många bäckar små som tillsammans bildar en stor flod.
– Alla IT-satsningar behöver inte vara världsomvälvande. Många små steg summerar sammanlagt till stora effektivitetsvinster. Det går inte att vänta på den jättesmarta tekniska lösningen som ska lösa alla utmaningar på en gång, konstaterar han.
– De stora vinsterna med digitalisering kan vi tillgodogöra oss först när vi tillämpar nya lösningar i de stora kommunala verksamheterna. Skola och omsorg står för omkring 70 procent av budgetarna i många kommuner. Möjligheter till distansövervakning i omsorgen och distansundervisning i de högre årskurserna i skolan kan ge stora effektivitetsvinster.
– Det är viktigt att alla förstår att digitalisering inte är en renodlad IT-fråga, utan handlar om hur man kan göra saker på ett smartare sätt. Vi måste våga investera i nya tekniska lösningar och enskilda kommuner måste också tillåta att någon enstaka digitaliseringssatsning misslyckas för att vi gemensamt ska komma framåt. Vissa saker kan på kort sikt bli dyrare, men ge stora besparingar långsiktigt, slår Henrik Berggren fast.
Ett liknande resonemang för Henrik Berggren kring de investeringar som krävs för att möjliggöra en grön omställning.
– De gröna satsningarna måste bli en naturlig del av kommunernas verksamhet och, precis som digitalisering, vara en del av det vardagliga arbetet. Vissa investeringar, till exempel i energieffektivisering, ger tydliga besparingar och är enkla att motivera. Andra satsningar, där det är Sverige som helhet som gör de stora vinsterna, inte de enskilda kommunerna, är svårare att finna argument för i de kommunala budgetarna.
Avslutningsvis konstaterar Henrik Berggren att Välfärdsekonomernas rapporter fått ett större genomslag i Kommunsverige än vad han hade vågat hoppas på. Han tror att förklaringen är att rapporterna och rekommendationerna är så handfasta att de är lätta att ta till sig och använda.
– Nu gäller det att förklara att kommunernas starka resultat 2020 och 2021 inte innebär att det finns en massa pengar att spendera i år och kommande år. Det är en stor pedagogisk utmaning, suckar Henrik Berggren avslutningsvis.