Nu lanserar Kommuninvest ett rådgivningsmaterial för kommuner eller regioner som ska formulera en ny finanspolicy eller uppdatera sin befintliga. Det nya högre ränteläget har lett till ett ökat behov hos många kommuner att förnya sina finanspolicyer, berättar Maria Åström, finansrådgivare hos Kommuninvest och en av de ansvariga bakom den nya vägledningen.
Efter en lång rad år med exceptionellt lågt ränteläge har många kommuner och regioner ställts inför snabbt stigande räntor som för många inneburit kraftigt ökade lånekostnader. En följd av det är ett behov av att se över och förnya de kommunala finanspolicyerna, något som bland annat visat sig i form av fler samtal till Kommuninvests rådgivare om policyfrågor.
– Det visade sig tydligt på en konferens som vi deltog i för några veckor sedan att många kommuner känner ett behov av att uppdatera sina finanspolicyer. Flera berättade att de inte sett över sina policyer på tio år och att man under åren med låga räntor nästan helt kunnat fokusera på kostnaderna utan att fundera så mycket kring riskerna, säger Kommuninvests finansrådgivare Maria Åström, som tillsammans med kollegan Nabil Mouchi tagit fram det nya rådgivningsmaterialet som publicerades i slutet av maj.
– Nu när räntorna har stuckit i väg blir det tydligt att det måste finnas en balans mellan kostnader och risk. Det är för osäkert att lägga alla ägg i samma korg, man behöver tvärtom sprida låneförfallen för att minska riskerna och sårbarheten. Detta är något som vi ständigt pratar om i vår rådgivning, men nu blir det ännu tydligare i och med mallen för finanspolicyn. En del gamla finanspolicyer har haft väldigt breda ramar och gett enskilda medarbetare för stora upplåningsmandat. I dagens läge inser många att det krävs en tydligare finanspolicy som snävar in riskerna, säger Maria Åström.
Det nya rådgivningsmaterialet, ”Finanspolicy inom kommunsektorn” är uppdelad i två sektioner. Den första delen fungerar som en mall som kommuner kan använda för att ta fram egna finanspolicyer. I mallen finns de grundläggande delar i form av bland annat ramar och riktlinjer som behöver ingå i en gedigen finanspolicy. Med mindre justeringar fungerar mallen även för regionernas policyer. Vägledningens andra sektion, kallad Hjälptext, är en mer detaljerad guide för den som jobbar med mallen och där förs mer utförliga resonemang kring viktiga aspekter, frågeställningar och överväganden.
– Det viktigaste rådet är att varje kommun måste utgå ifrån sin egen organisation och från sina egna förhållanden. Använd mallen, men anpassa den efter din egen kommuns specifika behov och situation. Hör gärna av er till oss på Kommuninvest så hjälper vi till med den analysen och anpassning, uppmanar Maria Åström och fortsätter:
– Det finns många risker att ta hänsyn till – ur ett skuldförvaltningsperspektiv är ränterisk och finansieringsrisk de två största. Det viktigaste – och svåraste – är att finna en balans mellan risk och kostnad, att så långt möjligt försäkra sig mot risk utan att för den skull dra på sig orimligt höga kostnader.
Maria Åström konstaterar att skillnaderna är stora mellan de enskilda kommunerna, men säger att många kommuner har en alldeles för stor del av sin skuldportfölj till rörlig ränta.
– En viktig del i en finanspolicy är att skapa förutsättningar för att få till en genomsnittlig kapital- och räntebindningstid som motsvarar kommunens räntekänslighet. Man behöver till exempel tänka på att sprida lånens förfallostruktur, så att en relativt jämn andel av lånen förfaller varje år.
Att många kommuner sitter med finanspolicyer som inte är uppdaterade beror inte på bristande kunskaper, betonar Maria Åström.
– Generellt är kompetensen hög kring de här frågorna i de svenska kommunerna. Däremot ser vi att i de mindre kommunerna är det ibland svårt för de ansvariga att hitta tiden för att utforma nya finanspolicyer. Vårt råd är att ändå försöka sätta sig in i de här frågorna. Om man investerar lite tid i början så har man igen det senare, säger Maria Åström och erbjuder även här råd och stöd från Kommuninvests sida.
Det nya rådgivningsmaterialet kan ses som en naturlig fortsättning på ”Handbok i skuldförvaltning för kommunsektorn” som Kommuninvest publicerade lagom till Finansforum förra hösten. En av flera tankar med det publiceringstillfället var att nå de många kommunpolitiker som var nya på sina poster efter förra höstens val och som inte hade några tidigare erfarenheter av skuldförvaltningsfrågor. Det perspektivet finns i viss mån med även i den nya vägledningen.
– Det skiljer sig mycket från kommun till kommun hur insatta politikerna är i de här frågorna. Vi är medvetna om att det här är ett komplext område, så det är särskilt viktigt att ha en pedagogisk ansats, säger Maria Åström, som berättar att det inte är ovanligt att företrädare för Kommuninvest deltar i kommunala budgetberedningar och möten med de politiska ledningarna.
– Att den här frågan är angelägen visar inte minst det stora engagemang som Nabil Mouchi och jag har mött under vårt arbete med rådgivningsmaterialet. Under de månader som vi arbetat med detta har vi haft en väldigt bred arbetsgrupp och stora delar av Kommuninvests organisation har varit engagerade. Vi har också haft flera beredningstillfällen med vår verkställande ledning, Analys- och finanskommittén, samt med referensgrupperna för små, respektive mellanstora och stora kommuner. Alla instanser har bidragit med betydelsefulla perspektiv och synpunkter.
– Och att ”Finanspolicy inom kommunsektorn” är efterlängtad av våra kunder råder ingen tvekan om. Många har uttryckt sig positivt om den och vi har redan flera möten inbokade med kommuner som vill har hjälp med att uppdatera sina finanspolicyer för kommunkoncernerna, säger Maria Åström.