Nattsvart, halvdager eller strålande solsken? Vart är det rimligt att förvänta sig att konjunkturen tar vägen? Och hur påverkas Sveriges kommuner och regioner? Det var frågor som behandlades av Annika Winsth, chefekonom Nordea och Annika Wallenskog, chefsekonom SKR, på ett av Finansforums populära webbinarier.
Inflationstoppen ligger sannolikt bakom oss. Men det innebär inte att allt blir som vanligt igen. I alla fall inte om man med vanligt menar hur det såg ut före Covid, det vill säga ingen inflation och nollränta. Räntan kommer att varaktigt att ligga på en påtagligt högre nivå än innan pandemin.
– Under sommaren blev det tydligt att räntesänkningar har skjutits på framtiden. Kommuner, regioner, hushåll och företag behöver ta höjd för högre räntor och ett högre kostnadsläge under en längre tid. Det samtidigt som köpkraften är svag och arbetslösheten vänder upp, säger Annika Winsth, Nordeas chefekonom.
Hon betonar vikten av att förstå att bara för att inflationen minskar innebär det inte att priserna blir lägre. De fortsätter att gå upp, fast långsammare.
– Alla som är yngre än fyrtio år behöver ställa in sig på en för dem helt ny verklighet, för räntorna kommer inte att komma ned till kring noll, där de var förut. Priset på pengar kommer att varaktigt vara på en högre nivå, säger Annika Winsth,
Svensk ekonomi är räntekänslig och behöver inte högre räntor. Det ställer Riksbanken inför ett väldigt trist dilemma. För eftersom den svaga växelkursen innebär en inflationsrisk behöver den svenska kronan högre räntor. Det gör att Annika Winsth räknar med att Riksbanken höjer en gång till i november till 4,25 procent och att styrräntan i juni 2024 fortfarande ligger kvar på denna nivå.
I år väntas svensk ekonomi krympa med 0,8 procent, och även 2024 väntas tillväxten bli svagt negativ, –0,5 procent, enligt Nordeas senaste prognos. Först 2025 räknar Nordea med att tillväxten tar fart och når 2,2 procent. Regeringen räknar däremot med 1 procents tillväxt redan under 2024, men var den skulle kunna tänkas komma ifrån förstår inte Annika Winsth.
– Regeringen är alldeles för optimistisk. Varför skulle vi få så bra tillväxt när vi har hög inflation, räntor som fortfarande är på väg upp, och en arbetsmarknad som kommer att behöva vika, säger hon.
Annika Winsth betonar att det inte är frågan om en kris, utan en väntad och behövlig lågkonjunktur, efter de överhettningstendenser vi tidigare haft i ekonomin. 2021 hade Sverige en tillväxt på 6 procent med nollränta. Det kan jämföras med att tillväxten i svensk ekonomi i genomsnitt är 2,5 procent.
– Men det är viktigt att förstå att vi måste tugga oss igenom och anpassa oss till det nya högre kostnadsläget, och det kan vi om vi hanterar det klokt.
Om tillväxten blir så svag under 2024 som Nordea bedömer så blir konsekvensen att regeringen kommer att behöva revidera sin prognos, och att de offentliga finanserna blir sämre än vad regeringen förutspår.
– Kommuner och regioner har fått en del pengar i budgeten för nästa år, och jag tror att det kan bli mer. Men de måste också rätta mun efter matsäcken och se till att krympa kostymen. Det kommer att behöva tas lite på alla håll och kanter för kommuner och regioner kommer också att möta högre räntor och inflation, och en arbetsmarknad som viker och därmed påverkar skatteintäkterna, säger Annika Winsth.
Någon brant ökning av arbetslösheten räknar Nordea dock inte med, toppen nästa år väntas bli 8,7 procent, upp från nuvarande 7,7 procent i september i år.
De senaste åren har dock arbetsmarknaden varit – och är fortfarande – extremt stark, med en sysselsättningsgrad som också befinner sig på en extremhög nivå, vilket påverkar skatteunderlaget positivt.
– Skatteunderlaget ökar med 4,9 procent i år, vilket är väldigt mycket. De två föregående årens ännu högre tal beror på återhämtningseffekter efter pandemin. I genomsnitt brukar skatteunderlaget öka med cirka 4 procent om året, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Tyvärr äts den höga ökningen i år upp av att pris- och löneökningar inklusive pensionskostnader ökar med hela 6,9 procent. Följden blir en real urholkning av skatteunderlaget med 2 procentenheter i år. Nästa år, när sysselsättningsgraden väntas gå ned, väntas skatteunderlaget öka med 3,8 procent, vilket är något under genomsnittet.
– Samtidigt räknar vi med lite mindre urholkning från pris- och löneökningar. Men realt blir det inget tillskott alls från skatteunderlaget under 2024. Eftersom befolkningen ökar gör det att 2024 blir ett ännu tuffare år än 2023 för kommuner och landsting, säger Annika Wallenskog.
Under förutsättning att inflationen går ned börjar tillväxten i skatteunderlaget se bra ut under 2025 och 2026.
– Det gäller följaktligen att härda ut och anpassa sig till dess säger Annika Wallenskog.
Det största osäkerhetsmomentet ur kommunernas och regionernas perspektiv är dock hur seglivad inflationen blir. Eller snarare mer specifikt, hur mycket den hunnit komma ned i juni 2024. Prisbasbeloppet 2025 bestäms nämligen av KPI i juni 2024.
– Vår prognos är att inflationen då kommer att ha sjunkit till 2,6 procent. Men Riksbanken tror att den blir 4,1 procent. Om det blir som Riksbanken tror så får vi betydligt högre pensionskostnader även under 2025.
Och det handlar om mycket pengar. Totalt sett ökade kommunernas och regionernas pensionskostnader med omkring 60 miljarder kronor från 2022 till 2024, 50 av dessa berodde på att inflationen lyfte de gamla förmånsbaserade pensionerna.
– Om inflationen går ned i enlighet med vår prognos så minskar de totala pensionskostnaderna med 40 miljarder år 2025, så det är en rejäl minskning det handlar om.
En välkänd följd av den högre inflationen, de högre räntorna, och kraftigt stigande byggkostnader är att bostadsbyggandet gått ned mycket kraftigt. Annika Wallenskog lyfter fram en mindre uppmärksammad konsekvens av detta, nämligen att det låga bostadsbyggandet också påverkar kommunernas ekonomi negativt. 2021 byggdes 70 000 bostäder. Boverkets prognos för i år är 25 000 och nästa är väntas nybyggnationen gå ned ytterligare, till 20 000 bostäder.
– De kommuner som vuxit har levt väldigt mycket på exploateringsintäkter. Hälften av dessa kommuners överskott har bestått av exploateringsvinster. Det är pengar de inte kan räkna med nu, och det slår naturligtvis kraftigt på de kommuner som har räknat med att fortsätta bygga, konstaterar hon.
Vad fanns då för kommuner och regioner i budgetpropositionen inför 2024?
Sammantaget får kommuner och regioner 16 miljarder kronor i tillskott under 2024.
– Det är 40 procent av de satsningar som regeringen gjorde i år, så egentligen är det ganska mycket pengar. Samtidigt är allt inte tillskott. Inom hälso- och sjukvård handlar det i hög grad om pengar som ersätter gamla pengar, säger Annika Wallenskog.
Totalt 10 miljarder kronor av tillskottet utgör ökade generella statsbidrag. Av dessa får kommunerna dela på 7 miljarder kronor och landstingen återstoden.
Annika Wallenskog menar att fördelningen är lite bekymmersam. SKR räknar med att regionerna kommer att ha ett underskott på drygt 20 miljarder kronor nästa år medan kommunernas samlade underskott landar på 7 miljarder kronor, det vill säga precis så mycket som de får i statsbidrag.
– Det betyder inte att kommunernas alla problem är över. Bilden är splittrad. En hel del kommuner har jättestora överskott och kan gå ganska obemärkta ur det här medan andra har det extremt tufft, säger Annika Wallenskog.
Kommunerna har också varit bättre på att samla i ladorna. 226 kommuner har tillsammans 38 miljarder kronor i resultatutjämningsreserver, medan 13 av Sveriges 21 regioner tillsammans har 15 miljarder kronor i resultatutjämningsreserver.
Tittar man på innevarande (2023) års resultat väntas kommunerna tillsammans redovisa ett överskott på 8-15 miljarder kronor medan regionerna går back med 20 miljarder kronor.
– Innebörden blir att alla regioner, men även väldigt många kommuner nu har två jobbiga år framför sig med riktigt stora utmaningar. Det reala skatteunderlaget faller under 2024 och 2025, vilket gör att det krävs effektiviseringar och besparingar. Men vi kanske även kommer att få se skattehöjningar, säger Annika Wallenskog.