Finansmarknaderna väntar sig raska räntesänkningar av såväl Riksbanken som flera andra centralbanker under de kommande två åren. Men Kommuninvests råd till Sveriges kommunsektor är detsamma som tidigare – håll huvudet kallt, utgå från de egna förutsättningarna och ta inte mer risk än ni skulle ha gjort annars.
Dalande inflationssiffror som kommer allt närmare målen har fått finansmarknaderna att börja prisa in rejäla styrräntesänkningar från många av världens centralbanker under år 2024 och 2025. För Riksbankens del väntar sig många bedömare sex styrräntesänkningar bara i år. Det skulle innebära en sänkning av styrräntan från dagens 4 procent till 2,5 procent.
David Ljung är chef för utlåning och rådgivning på Kommuninvest. Han säger att det makroekonomiska läget förvisso ser rätt lovande ut nu. Men man ska inte ta ut segern i förskott.
– Det räcker ju med att titta på hur fel de flesta haft om ränteutvecklingen under de senaste åren för att inse att osäkerhetsfaktorn i sådana här prognoser är hög. Även när de görs av skickliga bedömare, säger David Ljung och fortsätter:
– Att räntorna är på väg ned verkar rätt sannolikt vid det här laget. Men det är långt ifrån säkert hur snabbt det kommer att gå. Inflationen är visserligen inte så hög längre, fast lyssnar man på vad Fed och Riksbanken säger så är de tydliga med att de tänker gå varsamt med sänkningarna för att säkerställa att inflationsutvecklingen verkligen är under kontroll.
Tidigare stora inflationsvågor visade sig ofta vara lite mer seglivade än man först trodde. Och det rådande geopolitiska läget är långt ifrån stabilt. David Ljung tror att centralbankirerna kommer följa utvecklingen noga, och det är hög risk att de åtminstone pausar räntesänkningarna ett tag om inflationssiffrorna skulle skaka till.
Rådet till kommunsektorn rörande upplåningen är därför att fortsatt hålla huvudet kallt. Utgå från de egna förutsättningarna, inte minst i termer av räntekänslighet. Ta inte på er mer risk än ni gjort under andra förhållanden. Försök inte göra klipp utifrån förhoppningar om snabba räntenedgångar.
– Vår grundrekommendation är densamma i en räntenedgång som i en ränteuppgång. Ha en tydlig finanspolicy och strategi som ni håller fast vid. Ha en välbalanserad skuldportfölj med välavvägd kapital- och räntebindning samt en god fördelning av förfall. Med det systematiska arbetssättet blir det varken några snabba klipp eller fiaskon, men man får en stabilitet som i regel lönar sig i längden, säger David Ljung.
Men han är inte särskilt orolig över att den svenska kommunsektorn kommer ägna sig åt för mycket risktagande under de kommande månaderna.
– Det finns en gedigen kompetens och ett tydligt fokus på området. De senaste årens inflation och räntehöjningar har lett till ett ”uppvaknade” i den offentliga sektorn precis som i den privata när det gäller skuldförvaltningen. Många har sett över sina finanspolicyer och sin riskhantering, och man jobbar mycket mer med frågor som till exempel likviditetshantering än tidigare, säger David Ljung.
– Förändringen syns också i vilka vi på Kommuninvest pratar mest med hos kommunerna och regionerna. De tjänstepersoner som jobbar med de här frågorna har fått större uppmärksamhet och ibland förstärkning. På den politiska nivån har skuldförvaltningen fått en klart högre prioritet. Det är utmärkt, säger David Ljung.