Tillbakablick på ett årtionde – decenniet med Kommuninvest

2010-talet är över och det är dags att sammanfatta ett decennium. För Kommuninvest har det varit tio omtumlande år. Mycket har hänt.

En återblick på 2010-talet visar att det har varit ett händelserikt decennium, för både världen och för den finansiella sektorn. Det började i skuggan av finanskrisens 2008 vars följder kom att påverka mycket av det som hände under decenniet i form av nya regler för sektorn. För kommunsektorn har decenniet i allt högre grad kommit att präglas av diskussioner om framtida behov av ökade resurser. Sveriges befolkning har vuxit snabbt genom både stort födelseöverskott och hög invandring. Tillsammans med allt högre krav från medborgarna på välfärdstjänsternas kvalitet har ambitionsnivån för regioner och kommuner hela tiden fått höjas. En demografi med en alltmer åldrande och därmed vård- och omsorgskrävande befolkning är nästa stora utmaning.

I början av 2010-talet handlade verksamheten främst om att erbjuda så billiga lån som möjligt. Idag är det en hygienfaktor.

Tomas Werngren, vd, Kommuninvest

I Sverige har befolkningsökningen varit särskilt stor i storstäderna och andra tillväxtorter. I andra delar av landet har befolkningsutvecklingen stagnerat eller rentav gått bakåt, något som i sin tur ställer krav på den kommunala verksamheten. Politiskt har såväl det kommunala utjämningssystemet som kommunorganisationen som helhet utretts av offentliga utredningar. Den senare Kommunutredningen blev klar så sent som i februari i år. För Kommuninvest har 2010-talet inneburit stora förändringar. När en allt större del av landets kommuner och regioner lånar upp en allt större andel av sin totala upplåning i Kommuninvest ställer det nya krav. Kommuninvest har under de senaste tio åren framstått som en alltmer central samhällsaktör, vars betydelse för medlemmarna ökat.

 

ÖKADE REGULATORISKA KRAV

Finansmarknaderna omfattas av allt fler regler. På Kommuninvest har ungefär 15 tjänster tillkommit just för att möta de nya regulatoriska kraven. Kommuninvest har nu också definierats som ”offentligt utvecklingskreditinstitut”. En viktig fråga i processen var frågan om bruttosoliditet. Med den lösning som nu gäller har Kommuninvest samma krav på bruttosoliditetsnivå som traditionella banker, men får räkna bort utlåningen eftersom föreningens medlemmar anses synnerligen kreditvärdiga.

 

EN CENTRAL SAMHÄLLSAKTÖR

I och med tillväxten har rådgivning blivit allt viktigare för Kommuninvest. Det har också delvis krävt kompetensutveckling. Bland annat har Kommuninvest tillsammans med Handelshögskolan anordnat utbildning för viktiga aktörer inom kommunsektorn.

 

EN STOR BESPARING

Kommuninvest generar idag en besparing för samhället på ungefär en miljard årligen i form av lägre räntor. Motsvarande summa när 2010-talet började var ungefär 300 miljoner. Storskalighetsfördelarna har förflyttat Kommuninvest så att utväxlingen blivit bättre.

 

PÅ VÄG MOT EN KOMMUNGÄLD

220 kommuner har idag 95 procent eller mer av sin upplåning i Kommuninvest. Motsvarande antal kommuner i början av 2010-talet var ungefär tio.