Clas Olsson har fått regeringens uppdrag att utreda kommunernas framtida ekonomistyrning. För Dialog berättar han om utredningens bakgrund och hur arbetet gått hittills.
Clas Olsson har ägnat hösten åt att bemanna sitt kansli och börja lyssna runt i kommunsverige inför arbetet med utredningen som har det formella namnet ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner”. Till vardags är han Generaldirektör för Ekonomistyrningsverket.
– Jag tror det finns flera olika bevekelsegrunder till den utredningen. För det första handlar det om ett regelverk som man inte har sett över på länge. Regeringen har ju som ambition att hålla sina regelverk uppdaterade och med viss regelbundenhet se över dem. För det andra tror jag att man fått en del inspel från kommuner och regioner om att det nuvarande regelverket inte upplevs som helt ändamålsenligt. Och slutligen finns det väl en viss frustration från regeringens sida över att så pass många kommuner och regioner inte har haft en bättre ekonomi under ett antal år, när ändå förutsättningar varit ganska goda.
Det regelverk som Clas Olsson talar om återfinns främst i kommunallagens 11:e kapitel som handlar om ekonomisk förvaltning.
– Många kommuner har formulerat ambitiösa mål för en god ekonomisk hushållning, men ändå inte uppnått det.
Så det har funnits en viss oro över att det inte finns en tillräcklig bra ekonomistyrning, givet att vi går in en period med vad som verkar vara större ekonomiska utmaningar i form av växande demografiska krav, säger Clas Olsson.
De stora frågorna gäller god ekonomisk hushållning, balanskrav och resultatutjämningsreserv.
Dagens reglering skapades i huvudsak efter 1990-talskrisen, tillsammans med andra delar av det finanspolitiska regelverket. Hit hör saldomål och skuldankare för offentliga sektorn samt balanskravet och kravet på god ekonomisk hushållning i kommunerna.
– De stora frågorna gäller god ekonomisk hushållning, balanskrav och resultatutjämningsreserv. Där kan man säga att idag finns en vag reglering omen hög ambitionsnivå när det gäller den ekonomiska hushållningen och en skarp reglering om en miniminivå när det gäller balanskravet. Sedan finns resultatutjämningsreserven för att hyvla av de vassaste kanterna i balanskravet. Frågan som min utredning ska svara på är bland annat om det regelpaket som är lagom för att uppnå de effekter man vill åt.
Vad vet vi om ekonomistyrningen ute i kommunerna idag?
– Jag tror det ser väldigt olika ut. Det finns olika kultur och regler kring budget, uppföljning och avvikelsehantering. Sedan skiljer sig kommuner åt hur de är organiserade, en del har lagt väldigt mycket verksamhet på bolag, då tillkommer ju aktiebolagslagens regelverk. En del har mer upphandlad verksamhet och det kan också finnas en beställar/utförarmodell internt, säger Clas Olsson.
Just nu ägnar Clas Olsson tiden åt att lyssna in. Det blir mycket Skypemöten med forskare andra kommunalekonomiska experter.
– Vi inhämtar synpunkter på regelverket och förväntningar på vårt arbete. I nästa steg ska vi fördjupa analysen av problemen som nämns i våra direktiv. I vilken mån beror exempelvis problem med ekonomistyrning på ett otydligt regelverk? Utredningen kan komma att trampa på kontroversiell mark i och med att den ytterst också kommer beröra den kommunala självstyrelsen.
– Jag tror att man både från regeringens och kommunernas sida värderar det kommunala självstyrelsen högt, men det är ju inte preciserat i detalj. Det handlar alltid om en avvägning mellan legitima nationella intressen och ett legitimt behov att ha handlingsutrymmet lokalt. Staten och kommunerna har inte alltid samma syn på var man ska lägga balanspunkten. Så om våra förslag kommer uppfattas som att vi flyttar den balanspunkten kan det nog uppfattas som kontroversiellt.
Trots risk för kritik är Clas Olsson laddad inför uppdraget.
– Jag tycker det är kul, annars hade jag inte tagit uppdraget. Jag har tillbringat halva min karriär inom kommunsektorn i vid mening och har stor respekt för det arbete som görs ute i kommuner och regioner. Det ska bli kul att återknyta kontakten med den kommunala världen.