Vi använder nödvändiga kakor, samt kakor för att samla in analysdata så att vi kan förbättra vår webbplats. Läs mer om vår användning av kakor.
Stora hållbarhetsvinster med lån från Kommuninvest
”Det nya hälsocentrumet i Lindesberg är ett gott exempel på de satsningar som finansieras med Gröna Lån från Kommuninvest. Ungefär två tredjedelar av den sammanlagda beviljade lånevolymen har gått till gröna byggnader.”
Dela:
I en programpunkt på föreningsstämman berättade Ellinor Sundqvist, avdelningschef fastighetsförvaltning på Region Örebro, om hur man byggt ett nytt hälsocentrum i Lindesberg, finansierat av Gröna Lån från Kommuninvest. Det nya hälsocentrumet är byggt i trä och med grästak och har rakt igenom en grön profil. Byggnaden är certifierad enligt Swedish Green Building Councils kriterier som Miljöbyggnad Guld, vilket innebär att byggnaden uppfyller höga hållbarhetskrav. Bland annat regleras vilka byggnadsmaterial som får användas och för att få Guld-klassificeringen måste huset också uppfylla hårda krav när det gäller energiförbrukning, inomhusklimat, dagsljusinsläpp, m m.
Det nya hälsocentrumet i Lindesberg är ett gott exempel på de satsningar som finansieras med Gröna Lån från Kommuninvest. Ungefär två tredjedelar av den sammanlagda beviljade lånevolymen har gått till gröna byggnader. Näst största område som finansieras grönt från Kommuninvest är investeringar i vatten och avlopp, en andel som förväntas öka på grund av stora behov av att renovera, förnya och klimatanpassa VA-systemen.
Vid 2023 års utgång stod Gröna Lån för knappt 16 procent av Kommuninvests totala utlåning. Totalt 645 projekt har beviljats lån sedan starten 2015 till ett sammanlagt belopp om 111,8 miljarder kronor. Under förra året passerades två betydelsefulla milstolpar för de Gröna Lånen. I februari översteg den sammanlagda gröna utlåningen för första gången 100 miljarder kronor och i maj beviljades lån till det 600:ade gröna projektet.
En nyare låneform är Kommuninvests Lån för Social Hållbarhet. Under 2023 beviljades lån till två stora sociala satsningar, dels till Botkyrka kommuns allmännyttiga fastighetsbolag Botkyrkabyggen, dels till likaledes allmännyttiga Enköpings Hyresbostäder. Carina Weir, vd för Enköpings Hyresbostäder, berättade om de satsningar man gjort i ett bostadsområde i central Enköping. Där har fastighetsbolaget skapat en strategi för social hållbarhet och tillsammans med det lokala föreningslivet initierat en rad olika satsningar. Exempelvis har man ett nära samarbete med mammorna i området, liksom öppna och gratis aktiviteter för barn och ungdomar. Enköpings Hyresbostäder agerar också i linje med den så kallade Broken Windows-teorin, och säkerställer att snabbt åtgärda fel och reparera saker som är trasiga. Regelbundna trygghetsronderingar är en annan åtgärd som bidrar till att öka tryggheten och trivseln i bostadsområdet.
Kommuninvests hållbarhetschef Björn Bergstrand berättade om den pågående uppdateringen av det ramverk som reglerar formerna för den gröna utlåningen. Den förra uppdateringen skedde 2021 och nu är en ny version under utveckling med ambitionen att träda i kraft från och med tredje kvartalet i år. När ramverket träder i kraft kommer kraven för Gröna lån att i högre grad återspegla kraven i den nya EU-taxonomin om vilka investeringar som räknas som hållbara. Målsättningen är att det nya ramverket på ett bättre sätt ska kunna främja den hållbara omställningen i kommunsektorn, som också den i högre grad lär präglas av EU-taxonomin.
Björn Bergstrand berättade vidare att Kommuninvest närmar sig tidpunkten för emission av sin första obligation någonsin för att finansiera Lån för Social Hållbarhet. I och med att den totala lånevolymen för denna låneform nu närmar sig 7 miljarder kronor finns ett allt tydligare underlag för en sådan obligation.
Hanna Leife, Kommuninvests hållbarhetsstrateg, redogjorde för hur betydelsefullt det är för Kommuninvest att kunna beräkna och redovisa de minskade utsläpp av växthusgaser som satsningar finansierade med Gröna Lån leder till. Hon pekade också på att kopplingen mellan hållbarhet och pengar blir allt viktigare, och att det därför är centralt att funktionerna för hållbarhet och ekonomi inom kommunorganisationerna jobbar ännu närmare varandra.