I Gårdsten i Göteborg har det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder arbetat i 25 år med att skapa en bättre boendemiljö. Resultatet har på många sätt blivit inte bara det, utan också ett bättre samhälle.
På Kommuninvests stämma den 31 mars kommer en av programpunkterna vara ”Investeringar i social hållbarhet – hur åstadkommer vi verklig förändring?”. Då kommer deltagarna bland andra att få möta Michael Pirosanta, VD på Gårdstensbostäder, som en av paneldeltagarna. ”Gårdstensmodellen” är nog ett begrepp som många känner igen.
– Jag var med och bildade bolaget redan 1997, berättar Michael Pirosanto.
– Redan då fick vi ett väldigt tydligt uppdrag av Framtidskoncernen som är vårt moderbolag och som är ett av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag. Vi skulle etablera oss på plats i Gårdsten, alltså även huvudkontoret med samtliga medarbetare. Vi fick tydliga ekonomiska mål och skulle förutom att utveckla stadsdelen också skapa sysselsättning för de boende. Vidare skulle vi se till så de boende fick inflytande och kände delaktighet, vilket skett genom att våra styrelsemedlemmar själva är boende i området, berättar Michael Pirosanta och fortsätter.
– Gårdsten var ett av Sveriges sämsta bostadsområden då. Det fanns väldigt stora renoveringsbehov och hög brottslighet.
Det senare har man rått bot på nu. Sedan slutet av 1990-talet har brottsligheten mer än halverats och ligger nu långt under genomsnittet för Göteborgs stad som helhet.
– Men det tog nästan fem år innan brottskurvan började röra på sig. Man kan inte ha ett kort perspektiv utan måste genomföra långsiktiga satsningar, säger Michael Pirosanto.
Även andra siffror pekar uppåt. Antalet boende i området ökar och nya aktörer är nu intresserade att vara med och bygga nytt.
– Vi har tio byggare som redan bygger eller vill vara med och bygga i Gårdsten. Målet är 1500 nya bostäder till år 2025.
När Gårdstensbostäder grundades för 25 år sedan bodde knappt 6000 invånare i området. Nu är de ungefär 9500 och med de nya bostäderna kan det bli uppemot 13 000 invånare.
Inom Gårdstensbostäder finns en huschefsorganisation som verkar nära de boende. Där finns mandat att jobba direkt med hyresgästerna.
– 2002 startades den första trygghetsgruppen i samarbete med kommunen. Numera ansvarar gruppen för fastigheterna kvällar och nätter 365 dagar om året. Det har också varit en av nycklarna till framgång. Nu finns det både trygghet och service på kvällstid när människor kommer hem från jobbet, och vi har även jourverksamhet nattetid. Det innebär att vi har kontroll alla tider på dygnet. Det är en väldigt omtyckt grupp som tar alla akuta felanmälningar när huscheferna har gått hem.
Hur har ni mer jobbat med den sociala dimensionen?
– Vi har jobbat med både utbildning och arbetsmarknad. Sedan 1997 har vi varit med och skapat 4 000 arbetstillfällen. Vi har drivit utbildning inom butik, utemiljö, städ och restaurang. Det senare ihop med Vingagymnasiet för att få ungdomar i jobb. Sedan har vi också arbetat väldigt mycket med företagsutveckling. När vi började fanns det åtta företag i Gårdsten, nu är ungefär 50.
Sommarjobb för områdets ungdomar har varit en annan framgångsrik giv. 140 platser finns varje år i samarbete med staden.
– För att kunna hålla ihop allt detta samlar vi våra kontakter med näringslivet och har en stor träff varje år. Vi insåg att näringslivet måste med. Det är ju företag som skapar ett levande samhälle och arbeten, säger Michael Pirosanto.
När det gäller finansieringsaspekten av den sociala hållbarheten betonar Michael Pirosanto uppföljning och närvaro.
– Det är jätteviktigt att aktörer från finansmarknaden är med och bidrar till att utveckla områden. Men det är också viktigt att man är ute på plats och verkligen följer upp, inte bara skickar in pengar. Och så ska man vara långsiktig i sina satsningar.
Finns det några andra nycklar för att få resultat av sociala investeringar?
– Närvaron är det viktigaste. Är du inte närvarande och engagerad kommer du inte att lyckas. Hade vi själva suttit inne i centrum hade vi inte kunnat utveckla Gårdsten som vi gjort. Nu sitter vi nära våra hyresgäster och ser själva alla förändringar.
Gårdstens utveckling har undersökts av forskare på KTH som också skrivit flera rapporter. I den första från 2007 konstaterades att investeringarna i Gårdsten hade genererat en stor samhällsekonomisk vinst, men ännu inte nått företagsekonomisk lönsamhet. 2013 gjordes en uppdatering och då blev slutsatsen att de samhällsekonomiska vinsterna kvarstod och att Gårdstensbostäder även var företagsekonomiskt lönsamt.
– När vi gick in i Gårdsten var fastigheterna värda 150 miljoner. Idag är de enligt vår koncernvärderingsmodell, där vi räknar ganska lågt, värda 2,6 miljarder, säger Michael Pirosanto.
Det är en betydligt bättre värdeutveckling än koncernen som helhet. Michael Pirosanto fortsätter:
– Vi har ett kassaflöde på 28 miljoner och en justerad soliditet på 69 procent. Så vi är ett välmående bolag. Men man kan inte börja med den ekonomiska dimensionen, man måste börja med den sociala. Det är den som gör att man långsiktigt blir lönsam.
2019 togs Gårdsten bort från polisens lista över särskilt utsatta områden. Polisen framhöll då särskilt Gårdstensbostäders arbete. Den 14 oktober ifjol var det tårtkalas i Gårdstens centrum för att fira att Gårdsten nu inte heller längre räknades som riskområde.