Aina Rundgren är ny ordförande för Kommuninvests Kommitté för Social Hållbarhet. Hennes och kommitténs uppgift är att granska ansökningar till den nya låneprodukten Lån för Social Hållbarhet, som syftar till att främja social hållbarhet i kommuner och regioner.
Till vardags är Aina Rundgren verksamhetsansvarig för Projektkontoret inom Örebro kommun. Där ansvarar hon bland annat för att säkerställa en kommungemensam projekt- och portföljstyrning, men också främja ett gemensamt arbetssätt för effektmätning.
– Jag har varit med i kommittén sedan den tog sin början. Anledningen till att jag blev tillfrågad att ingå är att jag jobbat med den här typen av frågor i offentlig sektor länge. Jag har till exempel jobbat nära SKR i tre år för att utveckla sociala investeringar såväl lokalt som nationellt, men också arbetat operativt med effektmätning, säger hon.
Sedan i augusti i år är Aina Rundgren också ordförande i kommittén, som under 2020 instiftades som en expertgrupp till att pröva ansökningar till Kommuninvests nya produkt Lån för Social Hållbarhet.
– Syftet med kommittén är att granska de ansökningar som kommer in. Kommuninvests medlemmar har möjlighet att söka lån för satsningar som bidrar till att stärka den sociala hållbarheten genom fysiska investeringar som antingen i sig kan ses som en social insats eller som kompletteras med en social insats.
Under pilotfasen beviljades fem medlemmar lån för sammanlagt ungefär 525 miljoner kr. Sedan lånen lanserades brett våren 2021 har intresset varit stort.
– I kommittén har vi som ansvar och uppgift att granska inkomna ansökningar och ge återkoppling till de som ansökt för att de ska kunna utveckla en låneansökan som håller måttet för att bli godkänd. Vi ger exempelvis feedback kring hur ansökan kan utvecklas och föreslår indikatorer som kan följas för att bättre se utfall och effekt av genomförd insats. Det är alltså de sociala aspekterna vi granskar och godkänner, inte den fysiska investeringen, säger Aina Rundgren.
Vad är det mer specifikt ni tänker på när ni granska en ansökan?
– Vi tittar på hur föreslagen social insats bidrar till att utveckla den sociala hållbarheten i kommunen eller regionen. Vi tittar också på hur väl den sociala insatsen bidrar till en konkret förändring för tilltänkt målgrupp. Där behöver man ibland jobba mer med att förtydliga vem det är som har behov, av vad och varför – det är ett viktigt steg för att säkerställa att den sociala insatsen är den ”rätta” utifrån behovet man avser möta.
I kommitténs bedömning utgår man ifrån de grundkrav som slagits fast i ramverket för Lån för Social Hållbarhet, där det bland annat framgår att föreslagen insats ska bidra till att främja social hållbarhet genom att utveckla praxis, innovation eller ökad kvalitet.
– Det är också viktigt att vi genom ansökan kan se en koppling till låntagarens systematiska arbete för social hållbarhet, men även att den sociala insatsen riktar sig till en definierad målgrupp, har ett långsiktigt fokus och en tydlig målsättning som också kan följas upp och utvärderas, säger Aina Rundgren.
Vad finns det för exempel på investeringar som man ansöker om finansiering till?
– Det kan vara allt från att hjälpa individer som hamnat i utanförskap och jobba med trygghetsskapande insatser till att stärka den fysiska miljön för att främja social hållbarhet. Lån kan sökas inom tre kategorier; boende och boendemiljöer, trygghet, säkerhet och tillgänglighet samt hälsa, utbildning, idrott och kultur.
Kommittén träffas fem gånger årligen för ett halvdagssammanträde. Mellan mötena sker framför allt ett arbete av Kommuninvest som har löpande dialog med kunderna och stöttar i framtagandet av kompletta ansökningar som kommittén därefter kan granska och godkänna.
Begreppet ”social hållbarhet” har blivit allt vanligare på senare år. Hur skulle du själv definiera det?
– I sin kärna handlar det om att stärka både individ och samhälle för att skapa förutsättningar till ett gott liv. Det gör vi bland annat genom att främja psykisk hälsa, integration och förbättrad folkhälsa. Att motverka olika typer av utanförskap, stärka barn och ungdomar och ge dem bättre förutsättningar, men också att jobba med äldres välstånd och hälsa. Att ge individer en trygg och stabil vardag och att se till att samhället kan ge det stöd som behövs för att bidra till jämlika och jämställda förutsättningar.
Hur tycker du medvetenheten kring social hållbarhet ser ut ute i kommunerna?
– Jag tycker det finns en ganska stor medvetenhet, framför allt efter Agenda 2030 som ger oss en gemensam plattform att verka ifrån. Det blir tydligt vad vi alla behöver bidra till, såväl på kommunal och regional nivå som nationell och global nivå. Men det är ser olika ut hur mycket resurser man har inom de olika kommunerna och regionerna till att jobba med hållbarhetsfrågor och därmed skiljer sig också förutsättningarna åt, säger Aina Rundgren.
Vilken typ av sociala insatser brukar enligt din erfarenhet ha bäst möjlighet att lyckas?
– Generellt är att ju tidigare man kan gå in, desto bättre. Att jobba med förutsättningarna för barn och ungdomar har en otroligt stor påverkansmöjlighet, det visar all forskning. Exempelvis finns det ett väldigt tydligt samband mellan att gå ut grundskolan med fullständiga betyg och minskad risk att hamna i olika typer av utanförskap senare i livet, säger Aina Rundgren.
Aina Rundgren betonar vikten av att arbete med sociala insatser bottnar i en tydlig behovsanalys.
– Det är viktigt att lägga lite extra tid på att fundera på vem det är som är i behov av en satsning och varför. Där ser vi ibland en lite haltande logik i ansökningarna. Man har inte grävt tillräckligt djupt när det kommer till att tydliggöra behovet och definiera och avgränsa målgruppen. Det är viktigt för att kunna forma en insats som blir så träffsäker som möjligt.
Något annat man bör tänka på?
– Att reflektera över och sätta ord på vad det är man egentligen vill uppnå. Inte bara här och nu, utan också fundera på vilken förändring man vill åstadkomma på längre sikt. Inför framtiden tror Aina Rundgren att betydelsen av social hållbarhet kommer att öka, kanske framför allt inom finanssektorn.
– Det finns ett stort tryck, framför allt från finansiärer som väntar på möjligheten att kunna investera i sociala obligationer på samma sätt som de redan befintliga gröna obligationerna.
Det finns dock en annan komplexitet när det kommer till social hållbarhet som gör det svårare att komma upp i samma volymer som inom det gröna området. De sociala insatserna som krävs tar ofta längre tid att genomföra då de involverar enskilda individer som ska ta del av en insats och genomgå en förändring, medan exempelvis klimatanpassningar av en byggnad kan ske omgående på ett annat sätt, säger Aina Rundgren och fortsätter.
– Ett område som vi dock ser stor potential inom är de socialt utsatta områdena som vi på samhällsnivå kommer behöva jobba mycket med framöver. De återfinns ofta i bostadsområden som dessutom står inför stora renoveringar av allmännyttan. Där ser vi en stor potential i att man med hjälp av Lån för Social Hållbarhet kan hantera nödvändiga renoveringar samtidigt som man också genomför sociala insatser som förändrar förutsättningarna för de som bor där och på så sätt bidrar till en förbättrad social hållbarhet.
Är det ett kul uppdrag att sitta med i kommittén?
– Absolut! Det är ett spännande område, där det händer mycket just nu.