Social hållbarhet i Botkyrka

Gröna lån står idag för mer än 10 procent av utlåningen från Kommuninvest, Lån för Social Hållbarhet är i sin linda men kommer med största säkerhet vara något som allt fler kommuner efterfrågar. Först ut är bland annat Botkyrkabyggen som lånat 100 miljoner till socialt ansvarsfull renovering av bostäder.

Tankar om att utveckla en låneprodukt för social hållbarhet kom upp hos Kommuninvest redan för ett och ett halvt år sedan. En produkt i linje med FN:s globala mål och något som kan främja arbetet med att lösa sociala utmaningar som bedrivs av kommuner, kommunala bolag och regioner.

På Kommuninvest har man arbetat med att formalisera ramarna för dessa lån och i augusti bildades även en expertkommitté (Kommittén för Social Hållbarhet ) vars huvuduppgift är att granska och godkänna låneansökningar.

– För Gröna lån är det relativt enkelt att konkretisera de positiva effekterna, här finns det siffror som visar sparad energi eller minskade utsläpp. Vad gäller social hållbarhet är det både mer komplext och mångfacetterat, och betydligt mer utmanande att målsätta, följa upp och utvärdera, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest.

Med ett brett perspektiv kan man i princip säga att det mesta som görs inom välfärdssektorn har bäring på social hållbarhet, som skola, omsorg, vård, boende och så vidare. Kommuninvests ambition för Lån för Social Hållbarhet sträcker sig dock längre. För att kvalificera sig för Lån för Social Hållbarhet ska investeringen kunna bidra till utveckling av praxis, innovation och/eller ökad kvalitet, samt inkludera tydliga syften och mål.

– I mångt och mycket handlar det om mjuka värden, att kunna visa upp de positiva och tydligt uppställda sociala målen som kommunen vill nå med sin investering. Och att det finns ett systematiskt arbete och långsiktighet i satsningarna, säger Björn Bergstrand.

Kommuninvest tror att låneprodukten lanseras någon gång under första kvartalet 2021, vilket förutsätter att ytterligare några kunder tillkommer. Lån kommer att kunna beviljas inom tre kategorier, boende och boendemiljöer; trygghet, säkerhet och tillgänglighet; samt hälsa, idrott, utbildning och kultur.

Givet behovet av upprustning, inte minst i miljonprogramsområden och de sociala utmaningar som kan finnas där, räknar Kommuninvest med att en stor del av lånen kommer att gå till boende och boendemiljöer. Det är också här som de första låneansökningarna godkänts.

AB Eidar, Trollhättans bostadsbolag har beviljats lån för att rusta upp byggnader och utemiljön i Granngårdens Centrum där bolaget valt att placera sitt huvudkontor. Här i det som tidigare kallades Trollhättans farligaste plats har etableringen skapat en grundtrygghet som motiverat andra aktörer att bedriva verksamhet, nu finns närservice med vårdcentral, apotek, restaurang, närlivs och en lokal matproducent på plats.

Botkyrkabyggen har beviljats 100 miljoner kronor i lån för ROT-renoveringar av 380 bostäder i Fittja och Storvreten, en del av ett upprustningsprogram som omfattar 8 500 hyreslägenheter.

– Det innebär stora investeringar men vi har bestämt att vår modell ska ta hänsyn till att det finns en stor andel socioekonomiskt svaga grupper i våra hus som inte kommer kunna bo kvar om hyran blir för hög. Samtidigt måste vi förstås säkerställa bolagets ekonomi och leverera den avkastning som våra ägare kräver, säger Chris Österlund, vd på Botkyrkabyggen.

Modellen som Botkyrka använder vid renoveringar är att erbjuda hyresgäster som vill hålla nere sina kostnader ett basutbud med en hyreshöjning mellan 15-20 procent, en låg nivå jämfört med många andra bostadsbolag som gör liknande renoveringar i miljonprogrammen.

Vill hyresgästen ha bättre standard, mer exklusiva vitvaror eller finare kakel, betalar de mer.

– Vår kalkyl blir bättre om fler väljer de olika tillvalen men även på basutförandet når vi en avkastning med mellan 3 till 4 procent vilket är godtagbart. Med fler som kan bo kvar minskar vi även behoven av omflyttningar som är dyra att hantera, säger Chris Österlund.

Hon anser att alla investeringar i social hållbarhet som bostadsbolag gör är lönsamma, på lång sikt.

– Skapar vi tryggare miljöer innebär det även lägre risk som i sin tur sänker avkastningskraven och höjer fastighetsvärden. Det lockar även andra investeringar till området vilket ytterligare höjer värden för alla på platsen, säger Chris Österlund.

Även om dessa två Lån för Social Hållbar het riktat sig mot så kallade utsatta områden betonar Björn Bergstrand på Kommuninvest att man inte sätter några ramar för vilka som kan söka.

– Det finns sociala utmaningar i alla kommuner, de tar sig bara olika uttryck. Vårt mål är att utveckla en låneprodukt som alla Kommuninvests medlemmar kan ha nytta av. Om det så småningom visar sig att investeringarna mest går till socioekonomiskt utsatta områdena, så pekar det på att behoven för dessa lån är störst i dessa områden.

Hur ser det då ut från investerarnas perspektiv? Finns det en marknad för att låna till social hållbarhet?

– Både vi och de banker vi samarbetar med bedömer att det finns ett gott intresse, och det är en marknad som växer globalt. Nu har vi här i Sverige inte kommit så långt och hittills inte gett ut sociala obligationer i samma omfattning som i andra länder, det beror nog främst på att vi inte har så kallade social housing dit stora delar av pengarna går.

Prissättningen på Lån för Social Hållbarhet ska vara i linje med villkoren för Gröna lån vilket innebär en ränterabatt med två räntepunkter förutsatt att låntagaren binder lånet under minst tre år.

– Det är en bra morot. Jag är helt övertygad om att dessa lån får ökad betydelse i hela den finansiella marknaden. Social hållbarhet har mest varit och kanske för vissa fortfarande är en varumärkesfråga, men det kommer att bli en hygienfaktor i framtiden. De som lånar ut vill även se att pengarna används på rätt sätt, säger Chris Österlund.