Efter sju år i den centrala positionen som föreningsstyrelsens sekreterare tackar Ulf Bengtsson för sig och övergår till det lite lugnare livet som pensionär, om än med ett antal kvarvarande styrelseuppdrag. För Kommuninvest ser han den rakt motsatta utvecklingen – en allt viktigare roll i den svenska kommunsektorns välfärdsbygge.
Kommuninvest var mitt inne i den svåra och arbetskrävande processen för att öka företagets bruttosoliditet när Ulf Bengtsson inledde sitt uppdrag 2017. Med sig i bagaget hade han erfarenheter från ett långt yrkesliv i den statliga förvaltningen, framför allt från finansdepartementet, men också som generaldirektör för Försvarsmakten och Arbetsgivarverket. Redan från start blev hans kunskaper och kontaktnät inom såväl Regeringskansliet som i EU-organisationen viktiga för Kommuninvest.
Rollen som föreningsstyrelsens sekreterare är på många sätt en nyckelfunktion i Kommuninvest, framför allt för den nära relationen med folkvalda och tjänstepersoner i de många medlemskommunerna och -regionerna.
– Det första som blev tydligt för mig när jag började på Kommuninvest var den stora skillnaden mellan att vara verksam i kommunsektorn och att se den lite utifrån som vi gjorde när jag jobbade på finansdepartementet. I kommuner och regioner finns mycket mer pragmatik och fler kompromisser där man alltid har lokalsamhällets eller regionens bästa för ögonen. Det är ett helt annat sätt att hantera konflikter mellan olika intresseområden, där man löser problemen utan de starka partipolitiska motsättningar som ofta finns på riksnivå, konstaterar Ulf Bengtsson.
– Den stora aha-upplevelsen för sju år sedan var att förstå hur viktigt Kommuninvest är för majoriteten av de svenska kommunerna. Kommuninvest är det låneinstitut som över 220 av våra medlemskommuner är beroende av för sin likviditet och för sina investeringar. Efter finanskrisen 2008, då många andra källor till upplåning slutade fungera, har Kommuninvest ökat sin andel av kommunsektorns finansiering till nära två tredjedelar.
– Ett av de stora privilegierna med det här jobbet är möjligheten att få träffa medlemskommunerna och -regionerna, att få deras feedback på hur Kommuninvest sköter sitt uppdrag och att inse hur nöjda de allra flesta är med det jobb vi gör, säger Ulf Bengtsson.
En av hans arbetsuppgifter som föreningsstyrelsens sekreterare är att rekrytera nya medlemmar, och under hans tid har ytterligare ett tiotal medlemmar tillkommit.
– 295 kommuner och regioner av 310 möjliga är medlemmar. Det saknas tio kommuner och fem regioner och av dem kommer ytterligare några att bli medlemmar under de närmaste åren. Det är bara riktigt stora kommuner, som till exempel Stockholm, som själva kan låna upp pengar till liknande villkor.
Trots att den absoluta majoriteten av Kommunsverige är medlemmar och trots den stora marknadsandelen, konstaterar Ulf Bengtsson att Kommuninvest fortfarande ofta går under radarn.
– Utanför kommunsektorn är det många som inte förstår hur viktig den här organisationen är. Storskaligheten innebär betydande kostnadsfördelar och med en liten och kostnadseffektiv organisation kan det väldigt proffsiga gänget i Örebro hantera likviditet på ett utmärkt sätt, säger Ulf Bengtsson och fortsätter:
– Det är viktigt för Kommuninvest att ha en förankring utanför Stockholm, och också en viktig signaleffekt för våra medlemmar att det finns ett kvalificerat låneinstitut som inte ligger i huvudstaden. Kommuninvest har också gjort stora insatser för att säkerställa fortsatt tillgång till finansiell kompetens lokalt, bland annat genom ett nära samarbete med Örebro universitet.
Ett mörkt moln som svävat över Kommuninvest under ett antal år och som fortfarande bekymrar Ulf Bengtsson är förstås riskskatten. Trots många och långa diskussioner med både nuvarande och tidigare regering och trots ett tydligt tillkännagivande från riksdagen att Kommuninvest bör undantas från att betala riskskatten, är frågan ännu inte löst.
– Vi uppfattar att regeringen främst är orolig för att EU skulle se ett undantag från riskskatten för Kommuninvest som ett otillbörligt statsstöd och jag har en viss förståelse för det argumentet. Visserligen är svängrummet för enskilda nationer när det gäller skattefrågor större än vad man ofta tror. Men eftersom man inte skapade något utrymme för undantag när man lade fast formerna för riskskatten och förankrade det i Bryssel, så är det svårare att i efterhand ändra i befintlig lagstiftning, säger Ulf Bengtsson, som dock är försiktigt optimistisk:
– Jag hoppas och tror att man kommer att lösa frågan under nästa år, så att vi inte kommer att behöva betala någon riskskatt under 2025. Vi upplever ett större intresse och engagemang från finansdepartementets sida just nu, inte minst från finansmarknadsministern.
Ett annat bekymmer är förstås kommunsektorns snabbt försämrade ekonomiska läge. Vikande konjunktur, försvagat skatteunderlag, stigande räntor och en hög inflation som leder till ökade pensionsavsättningar, framför allt för regionerna, skapar sammantaget en stark negativ effekt för Kommuninvests medlemmar.
– Min förhoppning är att det här är en övergående situation. Vi hoppas alla att inflationen ska bedarra och att räntorna ska sjunka, om än inte till den extremt låga nivå som vi vant oss vid under ett antal år, säger Ulf Bengtsson, som också bedömer att statsbidragen till kommunerna kommer att behöva öka.
– Risken som jag ser det är att kommunerna hanterar det svåra ekonomiska läget genom att göra olika marginella besparingar, i stället för att genomföra de större strukturella reformer som är nödvändiga.
– Då menar jag inte kommunsammanslagningar – det tror jag är politiskt omöjligt. Men det behövs mer av kommunalförbund och mer av administrativ samordning mellan kommunerna. Redan nu har många sådana initiativ tagit, inte minst för att minska kostnaderna, men den utvecklingen måste fortsätta och fördjupas.
– Exempelvis skulle regionerna kunna samordna IT-infrastrukturen på ett bättre vis. I dag finns ett 20-tal olika system runt om i landet. Jag vet att det är svårt att få till en sådan samordning eftersom regionerna är fastlåsta i befintliga system, men här måste man ta krafttag. Inom det här området finns också en tydlig ambition från regeringens sida, och den är vällovlig, säger Ulf Bengtsson.
Avslutningsvis: har han några råd eller medskick till sina kollegor på Kommuninvest nu när han själv är på väg att lämna stafettpinnen vidare till efterträdaren, Rasmus Persson?
– Nej, egentligen inte. Möjligen en uppmaning att slå vakt om den befintliga organisationsstrukturen – en ekonomisk förening som äger ett kreditmarknadsbolag. Det ger en stark demokratisk förankring med folkvalda i föreningsstyrelsen, samtidigt som man har en professionell styrelse i bolaget. De två styrelserna har olika perspektiv och kompletterar varandra på ett utmärkt sätt.
– Den modellen fungerar väldigt bra och har tjänat Kommuninvest väl. Ändra inte på den, uppmanar Ulf Bengtsson avslutningsvis.