Dialog har talat med ansvariga smittskyddsläkare i tre av landets regioner om vilka lärdomar de ser som de viktigaste hittills. En sak är alla tre – Malin Bengnér, Region Jönköpings län, Anders Nystedt, Region Norrbotten och Bengt Wittesjö, Region Blekinge – noga med att betona: det är alldeles för tidigt att dra några långsiktiga slutsatser. Pandemin är långt ifrån över och vi har fortfarande mycket att lära, både om sjukdomen i sig och om hur sjukvården och det övriga samhället kan hantera den. Under hösten har det också synts tecken på ökad smittspridning i landet.
Lika eniga är de tre smittskyddsläkarna om hur imponerade de är över den snabbhet med vilken både vården och samhället i stort anpassade sig efter den nya situationen.
– Det är fantastiskt vilken förmåga det faktiskt finns att ställa om sjukvården och hela samhället på en så kort tid. Den erfarenheten gäller för oss som handgripligen har hanterat sjukdomen, men även för andra delar av samhället, säger Malin Bengnér, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län, och fortsätter:
– Det är en positiv erfarenhet att så mycket kraft har kunnat mobiliseras och att man jobbat väldigt bra på så många olika håll.
Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten, instämmer och konstaterar att den goda samverkan som finns mellan vården, politiker och tjänstemän i hans region lett till att sjukvården har fungerat bra:
– Men jag är ändå positivt förvånad över att vi gemensamt lyckades vända sjukvårdsskutan så snabbt för att fokuserat kunna arbeta med covid-19-vården. Många medarbetare fick med kort varsel byta inriktning för att ta sig an nya och avancerade arbetsuppgifter.
– All heder åt vården som snabbt ställt upp och anpassat sig till situationen!
Hans kollega Bengt Wittesjö i Region Blekinge betonar samarbetet på nationell nivå som en viktig förklaring till att sjukvården klarat av att hantera pandemin så pass framgångsrikt.
– En avgörande faktor har varit förmågan att snabbt ta till sig nya kunskaper om sjukdomen och hur den bäst behandlas. Vi har hela tiden haft en fungerande samverkan, där vi enkelt och utan dröjsmål kunnat lära av varandras framgångar och misstag, säger han och tillägger:
– Blekinge är en av Sveriges minsta regioner. Vi har varit helt beroende av nationella erfarenheter och lärdomar från andra större regioner. Smittskydd, hygien och klinisk handläggning av den nya sjukdomen – inom alla de områdena har vi kunnat ta del av kunskap från andra delar av landet på ett bra sätt.
Anders Nystedt i Region Norrbotten hoppas och tror att de samverkansformer som etablerats under covid-19-utbrottet kommer att permanentas. Därmed kommer en ännu bättre beredskap skapas för att kunna hantera framtida utmaningar.
– Vården beskrivs ofta som att den är organiserad i ”stuprör”, där de olika delverksamheterna nästan aldrig möts. Efter ett halvår med covid-19 kan vi se att vi har tjänat otroligt mycket på att skapa samverkan. Att ha nätverk med korta kontaktvägar och där man redan i förväg känner alla nyckelpersoner medför stora fördelar.
– Och det är viktigt att nätverken inte bara omfattar sjukvården, utan även kommunerna, socialtjänsten, äldreomsorgen och länsstyrelsen, understryker Anders Nystedt.
Allt har förstås inte varit positivt under det första dryga halvåret med coronapandemin. Framför allt nämner smittskyddsläkarna bristen på skyddsutrustning under de inledande månaderna av sjukdomsutbrottet.
– Lagerhållningen var undermålig och ingen var förberedd på att något sådant här skulle kunna hända. Att ”just-in-time-delivery”-principen inte fungerar för sjukvården är väl en av de viktigaste lärdomarna så här långt, säger Bengt Wittesjö, som får medhåll av Anders Nystedt:
– De här bristerna har kostat både ansträngningaroch tyvärr även liv. Nu måste vi lära av våra grannar i Finland och bygga upp våra beredskapslager igen.
Malin Bengnér pekar också på den omfattande spridningen av smittan inom äldreomsorgen:
– Vi hade nog alla önskat att det hade funnits bättre rutiner och arbetssätt för att hantera smittsamma sjukdomar. Men även äldreomsorgen har snabbt förändrat sitt sätt att arbeta. Om den allmänna smittspridningen skulle ta fart igen så har äldreomsorgen nu mycket bättre förutsättningar för att hantera den.
Att ’just-in-time-delivery’-principen inte fungerar för sjukvården är väl en av de viktigaste lärdomarna så här långt.
När Dialog intervjuar de tre smittskyddsläkarna i mitten av september har utvecklingen i Sverige under en längre tid varit positiv, med minskad smittspridning och en kraftig nedgång i antalet patienter som vårdas på landets intensivvårdsavdelningar. De tre smittskyddsläkarna är dock noga med att inte ta ut några segrar i förskott.
– Vi måste vara beredda på flera olika scenarier, både på en fortsatt låg smittspridning med ett antal regionala utbrott och på en mer utbredd spridning liknande den vi ser i andra europeiska länder, säger Malin
Bengnér.
– Vi vet fortfarande inte hur de olika säsongerna
påverkar virusspridningen. Först när den kyliga årstiden är här på allvar kan vi se vad det innebär för smittorisken.
Bengt Wittesjö välkomnar regeringens beslut att lätta på besöksförbudet på landets äldreboenden.
– Det är ett bra beslut, även om jag naturligtvis känner en viss oro för ökad
smittspridning. Men det fanns en liknande oro när reserestriktionerna hävdes inför sommaren, och där har vi med facit i hand kunnat se att det inte gav några negativa effekter.
– Så här långt har vi inte heller sett någon markant ökning av smittspridningen efter starten på höstterminen, då skolorna startat igen och många är tillbaka på sina arbetsplatser. Visst är det många skol- och förskolebarn som är snuviga just nu, men det är i nästan alla fall vanliga höstförkylningar och inte covid-19, konstaterar Bengt Wittesjö.
Malin Bengnér betonar än en gång att det fortfarande är för tidigt att dra några långtgående slutsatser, men anser att så här långt tyder mycket på att den svenska strategin med frivilliga åtgärder och fortsatt öppna skolor varit riktig.
– Det kommer allt mer data och resultat som indikerar att det har varit rätt väg att gå, säger Malin Bengnér avslutningsvis.
Text: ANDERS BORG
Publicerad 2020-10-13