Dela:
Så hanterar vi det ekonomiska läget: Örebro
”Sparkrav på 100 miljoner”
”Sparkrav på 100 miljoner”
Hur ser du på din kommuns ekonomiska situation just nu?
– Det är en utmaning att kommunicera ekonomin just nu för det ser okej ut på sista raden, men inte när man tittar mer i detalj. Det är väldigt ansträngt, framför allt för omsorg, socialtjänst, funktionsstöd och så vidare. De har underskott även i år.
Hur mycket har kommunens ekonomi påverkats av de höjda räntorna?
– Kommunen har inga egna lån. Jag vet inte hur vanligt det är att en kommun inte har egna lån. Däremot påverkas våra kommunala bolag som har lån.
Hur mycket har kommunens ekonomi påverkats av den höga inflationen, exempelvis av dyrare pensionsåtaganden?
– Vi har påverkats på många sätt. De största kostnaderna är personalen, det står för är 50–60 procent av kostnaderna. Pensionerna innebär stora kostnader, med nytt pensionsavtal och att vi behöver värdesäkra den befintliga pensionsskulden.
– En annan hög kostnad är lokaler, de står för ungefär 10–15 procent av de totala kostnaderna. Lokalkostnaderna gick upp med ca 100 miljoner förra året, men det blir nog lite lägre för 2024. Andra kostnader som också har gått upp är bland annat inom livsmedelsområdet (måltidsverksamheten i skolor och omsorg). Och bränslekostnaderna. För energin har vi ett fast prisavtal.
Anser du att din kommun var väl rustad för hög inflation och högre räntor?
– Nu när vi tittar på utfallet så var vi inte fullt ut så rustade som vi borde ha varit. Det har varit utmanande med förutsättningar som hela tiden har förändrats. Det har varit svårt att förbereda och ta höjd för de förändrade förutsättningarna.
Finns det andra förändringar som har påverkat kommunens ekonomiska läge, till exempel minskad inflyttning, stigande arbetslöshet, ökat antal konkurser, minskat antal nyfödda, fler äldre?
– Nej, inte så markant. Vi är en av få kommuner som har födelseöverskott. Vi har också minskade försörjningsstöd. Men vi får se vad framtiden innebär.
Hur ser skuldportföljen ut?
– Kommunen inga egna lån, men har lånat för de kommunala bolagen. Där är det en blandning av långfristiga och långfristiga lån.
Hur ser de ekonomiska utsikterna ut för kommunen inför 2024?
– Det är ett tufft läge inför nästa år med stora effektiviseringskrav. Det blir mer i och med att det redan är underskott.
Vilka anpassningar gör ni i budgeten för 2024 på grund av det försämrade ekonomiska läget?
– Vi har sett över reserver och poster, bland annat för oförutsedda kostnader och sett över så alla pengar finns på rätt ställe, att de används rätt.
– Vi har ett sparkrav på 100 miljoner, alltså 1 procent. Det är fördelat på 50 miljoner till nämnder och 50 miljoner som kommundirektören fick i upprag att tillsammans med sin ledningsgrupp arbeta med. Det är ett nytt arbetssätt att kommundirektören får i uppdrag att jobba med effektiviseringar. Förslag på hantering ska vara framtagna redan innan året börjar, det är också nytt.
Kan du ge några exempel på neddragningar eller andra anpassningar?
– Vi har gjort mycket, till exempel sett över energianvändning, sagt upp lokaler som inte behövs, sett över inköp och upphandlade avtal. Sen har vi arbetat med standardisering av IT-produkter.
Är det några planerade investeringar som ni skjuter på framtiden eller slopar helt?
– Både ja och nej. Vi har många investeringar i planeringen men kommer inte genomföra allt fullt ut. Men det är mer kopplat till genomförandekapacitet än ekonomiska anledningar.
Planerar ni för överskott, nollresultat, underskott?
– Både för i år och nästa år räknar vi med ett positivt resultat, som till stor del beror på ett starkt finansnetto. För i år har vi budgeterat ett resultat på 284 miljoner kronor, och för 2024, 327 miljoner kronor.