Revolution på vägen mot hållbarhet

EU:s taxonomi för hållbarhet har varit en omdiskuterad fråga hela året. Men vad innebär det egentligen och hur påverkas Kommuninvest och dess kunder?

Kommuninvests Hållbarhetschef Björn Bergstrand har ägnat mycket tid åt taxonomin och åt att förklara det nya systemet.

– Taxonomin är inte mindre än en revolution på de finansiella marknaderna, säger han och fortsätter:

– Man kan säga att ambitionen är att så att säga tända lampan över det finansiella systemet. I dag finns det ganska liten insyn i hur pengar används i samhället. Vi vet förstås att en stor del av det som brukar kallas pengaflödena går till saker som inte är förenligt med en långsiktigt hållbar utveckling. Solklara exempel på det är exempelvis kolkraftsutvinning och oljeexploatering bara för att nämna några av de värsta syndabockarna.

Bakgrunden till EU-taxonomin är Parisavtalet som slöts 2015. Där landade världens länder i tre övergripande målsättningar. (Se faktaruta om Parisavtalet.) Förutom temperaturmålet och behovet av klimatanpassningsåtgärder, är målen en omställning av de finansiella flödena så att de också samverkar och kan understödja utvecklingen mot de två andra målen.

– Taxonomin är ett väldigt konkret uttryck för den målsättning som formulerades i Parisavtalet. Tre år senare 2018 kom EU-kommissionen med sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, där man presenterade ett antal förslag och åtgärder för att leva upp till målet i avtalet avseende finansiella flöden.

Detta innebär en hel del förändringar när det gäller lagar och regler. Ett helt batteri nya regelverk tillkommer för att säkerställa att det finansiella maskineriet kalibreras för att understödja en hållbar utveckling.

– Vi kommer få ett nytt direktiv för hållbarhetsredovisning. Vi har ju redan idag krav på att företag ska ha med en hållbarhetsrapport i sin årsredovisning, och från 2023 utvidgas kravet till betydligt fler företag, och rapporteringskraven blir betydligt mer omfattande, säger Björn Bergstrand.

Taxonomin omfattar en mycket stor del av den totala ekonomin.

– Ja, så är det. Kommuner omfattas visserligen inte av rapporteringskraven direkt, men är många gånger låntagare och eftersom de som lånar ut pengar omfattas av rapporteringskraven kommer även kommuner påverkas den vägen, säger Björn Bergstrand och fortsätter:

– Det är det jag menar med att man tänder lampan. Taxonomi innebär en definition av vad det är i ekonomin som är hållbart. Det handlar om att bestämma vilka krav som ska ställas på en ekonomisk verksamhet för att den ska anses miljö- och klimatmässigt hållbar.

Björn Bergstrand menar att man kan beskriva taxonomi som ett uppslagsverk innehållandes en lång rad kravspecifikationer på det mesta av allt som görs: byggen, elproduktion, fjärrvärme och så vidare.

– 98 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp täcks av taxonomin i sin nuvarande version. Det handlar alltså om en mycket genomgripande förändring som omfattar de allra flesta av ekonomins aktörer, inklusive kreditgivare som Kommuninvest.

Det är en förändring med ett mycket rimligt och gott syfte. Ytterst handlar det om att med hjälp av ökad information kunna bidra till att pengar styrs mot det vi menar är långsiktigt hållbart.

Vad innebär det mer konkret för Kommuninvest och för dess kunder?

– Kommuninvest påverkas på olika sätt. Det tillkommer en tvingande lagstiftning som gör att vi behöver rapportera taxonomiförenligheten i vår affär, det vill säga i vår balansräkning. Då behöver vi rapportera för egen del och för våra låntagare.

– För att klara den typen av åtagande kommer vi behöva be våra låntagare om information om hur stor del av deras egen verksamhet som är taxonomiförenligt. Det är alltså nya typer av informationskrav som vi inte ställt tidigare, men som vi kommer behöva ställa. Ytterligare en aspekt som kan komma att påverka Kommuninvests verksamhet är möjligheten att frivilligt ansluta ramverket för gröna obligationer till en tänkt kommande europisk grön obligationsstandard. Där är dock inget beslut fattat.

– Det är i sig ett ganska stort arbete eftersom taxonomin är ganska komplex. Vi ska utvärdera förutsättningar för att ansluta oss. Vi för en diskussion just nu med företrädare för medlemmar och kunder.

I en tidigare intervju på Kommuninvests hemsida från i våras utvecklade Björn Bergstrand sina tankar just kring de gröna obligationerna:

– Vår ambition är att taxonomianpassa ramverket för gröna obligationer. Men det ska vi göra på ett omsorgsfullt vis. Vi kommer att göra en analys av på vilket sätt och i vilket tempo det är rimligt att gå fram. Vilka möjligheter har våra låntagare att hantera de krav som tillkommer? Vad kan genomföras direkt – och vad kan kanske lämnas till senare? Det upplägg som vi landar i måste fungera för kommunsektorn.

– Det är angeläget att se till att vi inte mer än nödvändigt försvårar för låntagare som vill finansiera sig grönt. Erfarenheten av den gröna finansieringen är att den hos våra låntagare bland annat ger stärkta kunskaper, ökad transparens och stimulans av siloöverbryggande samverkan. Det är viktigt att detta kan fortsätta frodas.

– Om man ska vara lite krass kan man konstatera att ingen är tvingad att finansiera sig grönt. Alla kommuner och regioner gör detta frivilligt. Det finns alltid en möjlighet att i stället finansiera sig på traditionellt sätt. Därför behöver vi säkerställa att det även fortsättningsvis är attraktivt att ge sig in i en process kring ett Grönt lån, sa Björn Bergstrand den gången.

Den som har hängt med i diskussionerna kring taxonomin vet att de stundtals har varit ganska intensiva. Från svenskt håll har exempelvis synen på vattenkraft, skog och bioenergi varit föremål för skilda uppfattningar.

Taxonomin har ju inte varit helt okontroversiell att döma av diskussionen i media, hur ser du på den diskussionen?

– Vi har en i grunden positiv inställning till taxonomin. Det är sannolikt ett nödvändigt inslag i målsättningen att ställa om de finansiella flödena för att understödja en hållbar utveckling. Sedan är det nog inte ur ett svenskt vidkommande helt perfekt i sin första version. Men det är viktigt att komma ihåg att avsikten är att systemet kontinuerligt ska revideras. Det är inte hugget i sten.