Prisade Gröna lån vill bli norm

Sedan Kommuninvests Gröna lån lanserades för sex år sedan så har 74 miljarder kronor beviljats till 431 olika hållbara projekt. Kommuninvest har blivit Sveriges största utgivare av gröna obligationer och fick nyligen pris av Naturvårdsverket.

Ett pris för visat mod och tempo. Tankarna går till en idrottsgärning, kanske till en mittnia i ett handbollslag som ska forcera motståndarnas försvarsmur eller stavhopparen som inte får tveka trots att ribban ligger över sex meter. Oklart om Naturvårdsverket tänkte i sportmetaforer men när Kommuninvest i april fick Miljömålpriset för sitt gröna finansieringsprogram så motiverades det med att Kommuninvest visat mod och handlingskraft: ”För den gröna omställningen av samhället krävs inte bara goda idéer, utan också att idéerna genomförs – och för detta krävs finansiering. På kort tid har en mängd hållbarhetsprojekt blivit verklighet runt om i svenska kommuner och regioner, med hjälp av initiativet Gröna lån som Kommuninvest gjorde för bara sex år sedan.”

Här borde förstås en av de ansvariga för Gröna lån och hållbar finansiering passa på att slå sig för bröstet och tala om vikten av de insatser som Kommuninvest gör för hållbarhet i Sverige, men hållbarhetschefen Björn Bergstrand riktar fokus åt ett helt annat håll.

– Vi ser oss i första hand som ett verktyg för våra medlemmar, en kanal för att främja hållbara investeringar. Det viktiga jobbet sker i kommunerna och i regionerna, och det är där som de riktiga klimathjältarna finns, säger Björn Bergstrand.

Han vill inte heller gå med på att kalla Kommuninvests satsning för en succé nu när utlåningen efter sex år nått hela 12 procent av den totala utlåningsstocken.

– Jag trodde faktiskt att det skulle gå ännu fortare. Man måste ju tro på det man gör, säger Björn Bergstrand med ett leende.

Men visst, han är förstås stolt och ser priset från Naturvårdsverket som ett bevis för att omvärlden fått upp ögonen för hur viktig och central finansmarknaden är för att möjliggöra en grön och hållbar omställning. Införandet av EU:s taxonomi är också en naturlig följd av den insikten.

– Egentligen ser jag inga tungt vägande skäl till att våra låntagare inte ska låna grönt, alla nya kommunala investeringsprojekt vare sig det är nybyggnation, renoveringar eller satsningar inom VA borde ha en hållbar inriktning. Hindret är i så fall själva låneprocessen där det är lite mer jobb för kunden. Men uppsidan är att låntagaren får ett verktyg som främjar bättre samverkan internt, underlättar integra­tion av hållbarhet i viktiga beslut och även stärker transparensen mot kommuninvånarna, säger Björn Bergstrand.

Lisa Järner som är ledamot i Kommuninvests miljökommitté delar den uppfattningen.

– Vi måste fråga oss varför nära 90 procent av utlåningen inte är grön. Min personliga åsikt är att det inte finns någon anledning till att det offentliga Sverige ska investera i projekt som inte kan få ett grönt lån, alla borde klara de kriterierna. Det borde vara en hygienfaktor.

Lisa Järner arbetar till vardags som utvecklingsledare i Mölndals kommun med inriktning på miljö- och klimatfrågor. Hon är miljövetare med magisterexamen i tillämpad miljövetenskap. I Kommuninvests miljökommitté ingår fem experter från kommuner och regioner, där fyra representerar en medlemskommun eller -region och den femte är SKR:s expert inom miljö och energi, Andreas Hagnell.

– Jag är har varit med i två år och är nybörjaren i gänget. Det har varit otroligt lärorikt att få ta del av alla häftiga samhälls- och miljönyttiga investeringar som görs runt om i landet, säger Lisa Järner.

Det senaste hon minns som stack ut i ärendehögen var Mariestad kommuns plan för en förskola med åtta avdelningar. Med solenergi och energilagring i vätgas kommer byggnaden ner på nästan noll i energiprestanda och klimatpåverkan.

– Tack vare lagring i bränsleceller behöver inte förskolan någon extra energi under vinterhalvåret. Spännande är även olika satsningar som görs i anpassningar för att möta framtida klimatförändringar, det vill vi gärna se mer av, säger Lisa Järner. Liksom fler energieffektiviseringar i befintligt bestånd och vid renoveringar, lägger hon till, då det mesta redan är byggt.

Alla projekt måste passera Miljökommitténs nålsöga för att godkännas för Gröna lån, efter att en initial bedömning gjorts av Kommuninvest.

– Vi lägger mycket tid på att titta på siffrorna, det är särskilt viktigt för byggnader, men inte främsta fokus för ramverket i stort. De projekt som finansieras ska vara en del av ett systematiskt miljöarbete hos sökanden, och kunna kopplas till nationella och lokala miljömål. För det mesta är det relativt lätt att fatta beslut men vissa ansökningar kräver ingående diskussion mellan ledamöterna, säger Lisa Järner.

Samtliga projekt återrapporteras årligen till Kommuninvest och då riskerar ett projekt som inte håller måttet att bli av med sin gröna stämpel och lånet görs då om till ett reguljärt. Knepigast att bedöma är enligt Lisa Järner olika vattenprojekt där det kan vara oklart exakt vilka åtgärder som finansieringen avser och om just de delarna faller in under ramverket för Gröna lån.

Från och med den 1 januari i år ställer även Kommuninvest krav på att nya byggnader för att få Gröna lån ska visa upp beräkningar på klimatpåverkan under byggskede, eller att så kallade livscykelinriktade klimatåtgärder genomförs vid byggnation. Det kan vara att bygga i trä eller klimatsmart betong. Återbruk av byggmaterial är även det ett sätt att minska klimatavtryck när vi bygger nytt.

– Att minska klimatpåverkan från byggskedet är viktigt för att byggbranschen ska kunna bidra i en hållbar omställning. Det är bra att Kommuninvest ligger i framkant här, lagstiftningen på området kommer först från 2022 med Lagen om klimatdeklaration för nya byggnader. Det ska framåt bli spännande att se utvecklingen inom detta område, säger Lisa Järner.

Bättre användning av befintliga resurser ligger högt på önskelistan för framtiden. Lisa Järner ser gärna att fler aktörer vill satsa på avfallsminimering och återbruk. Björn Bergstrand önskar fler energieffektiviseringsinsatser i det befintliga fastighetsbeståndet

– Det är helt uppenbart att elbehovet kommer att öka markant i framtiden. Det pratas mycket om behovet att bygga ut energikapacitet. Diskussionen borde till exempel handla mer om hur vi också kan spara in på energibehovet genom ny klimatsmart infrastruktur och ökade investeringar i effektivisering av befintligt fastighetsbestånd, säger Björn Bergstrand.

Sex år med Grön finansiering har bevisligen lett till resultat, och inte bara i Kommuninvests regi, de flesta seriösa finansbolag och kapitalplacerare är måna om att pengar investeras hållbart, annars saknar man trovärdighet på marknaden. Med EU:s taxonomi som ska träda i kraft i januari 2022 blir miljömässigt hållbara investeringar även ett krav för medlemsstaterna.

– Vi ser nu över på vilket sätt och i vilken utsträckning vårt gröna finansieringsramverk ska anpassas till taxonomin. Taxonomin har goda ambitioner men är oerhört detaljerad och i många stycken utmanande att leva upp till. Här behöver vi hitta en lösning som inte blir kontraproduktiv. Då finns risken att kommuner och regioner väljer bort grönt och tar vanlig finansiering, säger Björn Bergstrand.

Du var lite besviken på att utvecklingen inte gick fortare när ni lanserade 2015, hur stor andel av lånen är gröna om tio år?

– Haha, nej jag utlovar inga exakta mål. Men det blir säkert över 20 procent och jag är för övrigt inte helt säker på om det då kallas för Gröna lån. Vi vill främja ett integrerat perspektiv där både miljö och social hållbarhet förenas, inte otänkbart att det då sker i en och samma produkt, säger Björn Bergstrand.