Premiär för Lån för Social Hållbarhet

Nu introducerar Kommuninvest Lån för Social Hållbarhet. Därmed tillmötesgår man en önskan från medlemmarna om en låneform till investeringar som på ett tydligt och mätbart sätt bidrar till bättre sociala förutsättningar i kommuner och regioner.

Den 30 mars 2021 är en milstolpe i Kommuninvests historia. Då offentliggjordes den breda lanseringen av den helt nya låneprodukten Lån för Social Hållbarhet som för första gången ger Kommuninvests 292 medlemskommuner och -regioner möjlighet att till särskilda villkor låna förmånligt till investeringar som har en social hållbarhetsdimension.

Eftersom kommuner och regioner enbart tillåts låna till investeringar, inte till drift, är Lån för Social Hållbarhet knutna till fysiska investeringar. Kommuninvest har definierat tre breda områden inom vilka lån kan ges: boende och boendemiljöer; säkerhet, trygghet och tillgänglighet, samt hälsa, utbildning, idrott och kultur. Exakt vilka investeringar som kommuner, regioner och kommunala/regionala bolag önskar låna till avgör de själva, men för att krediten ska klassas som Lån för Social Hållbarhet ska investeringen, och dess i allmänhet därtill kopplade sociala insats/-er, utvärderas och godkännas av en särskild kommitté som Kommuninvest har tillsatt – Kommittén för Social Hållbarhet.

Viktigast är förstås att de bidrar till en långsiktig omställning till ett mer klimat- och miljövänligt samhälle. Samtidigt ställer de krav på mätbarhet.

Behovet att kunna göra långsiktiga sociala investeringar har uppmärksammats under en längre tid och försök med olika modeller har med varierande framgång genomförts i flera svenska kommuner. En av utmaningarna har varit att sociala insatser ofta behöver ske under längre tidsperioder och involvera en bredd av offentliga aktörer. Detta har varit svårt att förena med ettåriga kommunala budgetar och organisationer som ofta är organiserade i ”stuprör”. Den kanske största svårigheten har varit att utvärdera insatserna och på ett trovärdigt sätt mäta effekterna av satsningar som skett.

Långvarig diskussion

Inom Kommuninvest och bland medlemmarna har diskussionen om att utveckla låneformer för sociala investeringar pågått under ett antal år. En av dem som har drivit på i frågan är ordföranden i Kommuninvest Ekonomisk förening, Göran Färm.

– Det var flera faktorer som bidrog till att jag tog initiativ till den här utvecklingen. Under mina sista år som EU-parlamentariker jag i arbetet som låg till grund för reformeringen av den Europeiska socialfonden, vars huvudsyfte är att arbeta för integration och mot långtidsarbetslöshet, säger Göran Färm och fortsätter:

– Några år senare deltog jag i en resa som Kommuninvest anordnade för att möta våra obligationsköpare i Asien. Där fanns det ett stort intresse för sociala investeringar, inte minst för de finansiella aspekterna, och Asiatiska utvecklingsbanken anordnade en rad seminarier på temat.

Erfarenheter från Gröna lånen

Göran Färm berättar att diskussionen inom Kommuninvest tog sin utgångspunkt i erfarenheterna från de Gröna lånen som introducerades 2015 och som snabbt väckte intresse bland kommuner och regioner. I dag, sex år senare, har mer än hälften av medlemmarna gröna lån och dessa står för 12 procent av Kommuninvests samlade utlåning.

– I de Gröna lånen förenas en rad goda egenskaper. Viktigast är förstås att de bidrar till en långsiktig omställning till ett mer klimat- och miljövänligt samhälle. Samtidigt ställer de krav på mätbarhet och att kunna redovisa resultat av investeringarna. Sist men inte minst ger det också investerarna som köper våra obligationer bevis för att deras pengar ger de positiva effekter de eftersträvar. Det är precis detsamma som vi hoppas uppnå med lån till sociala investeringar, säger Göran Färm.

Bred referensgrupp

I utvecklingsarbetet av Lån för Social Hållbarhet har Kommuninvest gått grundligt tillväga. Tillsammans med en referensgrupp bestående av företrädare för elva olika medlemmar och medlemsföretag har man tagit fram en låneform som gör det möjligt för kommunsektorn att finansiera en bredd av socialt inriktade investeringar.

– Det här är en låneform som vi är övertygade om svarar mot behov som finns hos våra medlemmar. Och det är ju därför Kommuninvest finns till – för att erbjuda och utveckla finansieringslösningar som är kostnadseffektiva och främjar utvecklingen av ett gott och hållbart samhälle, säger Björn Bergstrand, Kommuninvests hållbarhetschef.

Det här är en låneform som vi är övertygade om svarar mot behov som finns hos våra medlemmar.

– Det koncept som vi tagit fram bedömer vi innehåller de grundkomponenter som behövs för att finansieringen ska vara ett relevant bidrag till omställningsarbetet och därmed till att förflytta våra medlemmars verksamhet i den riktning de önskar, fortsätter han.

Ett bevis för att Lån för Social Hållbarhet verkligen är en låneform som efterfrågas är att fler än hälften av deltagarna i referensgruppen som deltagit i utvecklingsarbetet också har ansökt om lån enligt det nya regelverket. En av ansökningarna kom från Trollhättans kommuns bostadsbolag Eidar som beviljades lån för upprustning av ett stadsdelscentrum som under en längre tid präglats av negativ utveckling och otrygghet. Eidar har byggt ut lokalerna, ställt i ordning den omgivande utemiljön och flyttat sitt eget kontor till centrumet. Platsen är nu arbetsplats för ett par hundra personer, samtidigt som vårdcentral, apotek, restaurang, livsmedelsbutik och en lokal matproducent har etablerat sig där. Sammantaget har satsningen skapat ett levande centrum, ökad sysselsättning, bättre närservice och förutsättningar för äldreomsorg och hemtjänst.

Utmaning mäta effekter

En allmänt känd utmaning kopplad till sociala investeringar är att på ett lämpligt sätt mäta och utvärdera effekterna av investeringarna. Vilken nytta gör de för de målgrupper som de riktas till?

När Kommuninvest introducerade de Gröna lånen för sex år sedan fanns det omfattande vägledning och erfarenhet att tillgå utanför den egna organisationen. När det gäller sociala investeringar finns inte så mycket tidigare kunskaper att luta sig mot.

– Det här är en helt ny låneform som är lite mer komplicerad. Det kommer att ta ett tag innan produkten har mognat och vi kommer att arbeta tillsammans med kommunerna och regionerna i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Kommuninvests ekonomi- och finanschef, Patrick Nimander.

– Det viktigaste för oss är att stimulera till en mätnings- och uppföljningskultur. Det är inte mätningen i sig som är det väsentliga, utan det verkligt viktiga är hur vi skapar maximal nytta för varje människa för varje satsad krona. Kan den här finansieringsformen lyfta 2 000 människor till ett bättre liv så är det bra. Kan samma insats lyfta 2 200 människor så är det förstås ännu bättre, säger Patrick Nimander.

”Hårda” investeringar – ”mjuka” värden

Hållbarhetschefen Björn Bergstrand betonar de utmaningar som ligger i att Kommuninvest med den nya låneformen finansierar ”hård” infrastruktur, fysiska investeringar, samtidigt som man kravställer på ”mjuka” värden.

– De sociala insatserna sker inom ramen för de fysiska anläggningar som vi kommer att finansiera, t.ex. bostäder, förskolor eller idrottsanläggningar. Därför måste vi finna former att följa upp de mjuka dimensionerna av satsningen, vilket inbegriper både att utvärdera effekt för enskilda målgrupper samt den systematik som präglar låntagarens eget arbete, säger han och lägger till:

– Det gör både ansökningsprocessen och den framtida återrapporteringen mer komplicerad. Vi förväntar oss att våra medlemmar ska redovisa hur de avser följa upp utfall, dvs. den förändring som kan observeras hos en målgrupp under och efter en insats, de långsiktiga målen samt också i vilken utsträckning satsningen bidragit till att utveckla deras systematiska arbete med social hållbarhet.

Unik kommitté fattar beslut

Även när det gäller kriterierna för vilka låneansökningar som ska beviljas och kraven för hur utbetalda lån ska följas upp och redovisas, har Kommuninvest gått grundligt tillväga. En central roll har den expertkommitté som tillsatts, där bland andra en av Sveriges ledande experter på sociala investeringar, professor emeritus Lars Hultkrantz vid Örebro universitet, ingår. Kommittén deltar bådei utvecklingen av låneproduktens ramverk och granskar och beslutar om de låneansökningar som Kommuninvest tar emot. De oberoende ledamöterna i kommittén fattar beslut i konsensus om lånet ska kvalificeras som ett Lån för Social Hållbarhet, medan Kommuninvest ansvar för själva kreditbeslutet.

– Det här är en ambitiös kommitté med bred och djup kompetens inom alla aspekter av sociala investeringar, såväl akademiska som operativa. Vi bedömer att det finns goda förutsättningar för att kommitténs kompetens kan tillföras medlemmarna och bidra till att vidareutveckla deras arbete, och det kommer nog också uppfattas som positivt, och unikt, på den hållbara finansmarknaden, säger Björn Bergstrand.

Låneform för alla medlemmar

Både hållbarhetschefen Björn Bergstrand och ekonomi- och finansdirektören Patrick Nimander understryker att det här är en låneform som blir möjlig att utnyttja för alla Kommuninvests medlemmar.

– Vi är medvetna om att de sociala utmaningarna ser olika ut och att det skiljer sig mellan till exempel en storstadskommun med utanförskapsområden och en glesbygdskommun. Men vi vet att nästan alla landets kommuner och regioner har behov de behöver hantera. Därför har vi konstruerat en låneform som har ett brett användningsområde och inte är specifikt avsedd för vissa typer av sociala utmaningar, säger Patrick Nimander.

Både han och Björn Bergstrand har stora förväntningar på Lån för Social Hållbarhet, men är samtidigt medvetna om att det är en betydligt mer komplex låneform än de Gröna lånen.

– Vi tror att tillväxten kommer att gå betydligt långsammare. Kommer vi ens i närheten av volymen för Gröna lån, som i dag står för 12 procent av vår utlåning, är det en framgång, säger Björn Bergstrand.