Corona: Det värsta kan ligga framför oss – På väg mot en ny normalitet

För landets kommuner och regioner handlar det om att klara balansakten mellan att hantera och finansiera akuta utmaningar och samtidigt orka se framåt och planera för mer långsiktiga investeringsbehov.

Såväl sammanhållningen i samhället som förtroendet för beslutsfattare och myndigheter testas verkligen i denna tid av samhällskris och djup ekonomisk nedgång. Effekterna av pandemin som slår så urskillningslöst kommer vi också sannolikt få leva med under lång tid framöver, vilket inte minst utmanar landets kommuner och regioner.

– Min upplevelse så här långt är att staten, i det här fallet regeringen, har varit lyhörd för kommunernas behov i de insatser som gjorts. Statens stödmiljarder kompenserar för ökade kostnader och minskade intäkter, och som med den kunskap man har hittills, innebär att kommunerna klarar sitt resultat 2020. I många fall har de också en starkare likviditet än normalt. Kommuninvest fyller i sin tur en annan viktig funktion genom att vara en stabil kreditgivare och garant för effektiv finansiering av kommunernas investeringar, både idag och under kommande år, säger Emelie Värja, forskningsansvarig vid Kommuninvest.

Säkert har vi även lärt oss en hel del som gör att vi till och med på vissa områden kan gå stärkta ur krisen.

Kommuninvest följer på nära håll utvecklingen för kommuner och regioner, där förutsättningarna för att tackla en samhällskris som denna skiljer sig åt på många sätt. Hur skulle du sammanfatta det ni ser?

– Glesbefolkade kommuner med låga invånarantal är sårbara i normala tider och än mer förstås om skatteunderlaget minskar ytterligare framöver. Samtidigt tillför de statliga stödpaketen goda möjligheter att klara driften här och nu. Men även för en kommun med hög tillväxt och växande befolkning blir effekterna kännbara då deras behov av löpande investeringar kräver ett högre resultatmål för att uppfylla kraven på en god ekonomisk hushållning. Historiskt sett har kommunsektorn haft en självfinansieringsgrad på runt 60 procent för sina investeringar. En konsekvens av högre kostnader och minskade skatteintäkter framöver blir att en större del måste finansieras via lån.I många av de kommuner där besöksnäringen är central drog nog många företag en lättnadens suck när beslutet om slopade reserestriktioner kom i början av juni. De har levt med en stor osäkerhet om det överhuvudtaget skulle bli någon säsong i år. Samtidigt vet vi ju inte hur resandet kommer se ut vare sig under sommaren eller under det närmaste året, vilket gör att till exempel flygplatser och konferensanläggningar som drivs i kommunal regi utgör fortsatta orosmoment. Jag tycker också att det är viktigt att se på utmaningen ur ett koncernperspektiv och därmed inkludera de cirka 2 000 kommunala bolag som ingår i sektorn. Många av de kommunala energibolagen hade det tufft redan före krisen med pressade elpriser som nu också kombineras med en minskad efterfrågan i pandemins spår. Kommunernas fastighetsbolag har mött vädjanden från det lokala näringslivet om att efterskänka hyreskostnader och där är fortsatta hyresreduktioner att vänta för att minska konkursrisken bland hyresgästerna.

–Förutsättningarna är som sagt olika men samtidigt tycker jag att vi kan konstatera att både miljardstöd från staten och möjlighet till effektiv finansiering av fortsatta investeringar fyller sina funktioner i detta svåra läge. I samband med ett webbinarium som Kommuninvest höll i mitten av maj, ställdes frågan till kommuner och regioner om hur de ser på möjligheterna att hantera ekonomin under kommande år. En övervägande majoritet svarade att det kommer bli svårare eller mycket svårare.

Vad är din tolkning av den konsensus som präglade svaren och därmed synen på den ekonomiska styrkan i sektorn?

– Dessvärre måste jag nog hålla med. Kommunerna kan räkna med att skatteutbetalningarna löper på enligt planerat för 2020, samtidigt som en rejäl återbetalning är att vänta på grund av minskade skatteintäkter 2022. Med hjälp av statliga stödmiljarder gäller i närtid en högre likviditet än normalt, men under 2021 och framåt kommer likviditetsbehoven sannolikt att öka rejält. Ska kommunerna klara de mål som fastställs i kommunallagen, det vill säga klara balanskravet och god ekonomisk hushållning, finns stor risk att det kommer att leda till ekonomiska prioriteringar och att investeringar skjuts på framtiden.

– Samtidigt är det viktigt att sektorn kan upprätthålla en planerad investeringstakt, dels för att inte skjuta upp underhåll, dels för att investeringar samhällsekonomiskt kan utgöra en motor som stimulerar och bidrar till en snabbare återhämtning. Men återigen, det är i nuläget svårt att överblicka effekterna och hur världen kommer se ut efter pandemin. Så här långt är jag dock glad över att insikten finns om att den tuffaste tiden ekonomiskt ligger framför oss.

– Sammanfattningsvis kan vi redan nu säga att det handlar om långsiktiga effekter och det är knappast 2020 som kommer bli tuffast ekonomiskt eftersom likviditeten upprätthålls av miljarder i statsstöd. Sektorn jobbar för fullt med att klara situationen här och nu. Många svårigheter ligger dock framför oss vilket gör att de måste orka se framåt och planera för en finansiering som kan upprätthålla investeringstakten långsiktigt. Säkert har vi även lärt oss en hel del som gör att vi till och med på vissa områden kan gå stärkta ur krisen i kraft av nya erfarenheter som kommer kunna hjälpa oss att möta framtida utmaningar!