Nytt läge för Kalmar

Maria Björkman, ekonomidirektör i Kalmar kommun, berättar om pandemins omedelbara effekter och läget i kommunen så här långt.

Historiens vingslag finns alltid närvarande i Kalmar, som numera även kan kalla sig universitetsstad och tillväxtkommun. Men precis som hos övriga kommuner runt om i landet har pandemin vänt upp och ner på mycket i tillvaron och skapat osäkerhet om framtiden, berättar Maria Björkman.

– En central och omedelbar fråga, i det akuta inledningsskedet av pandemin, var att säkerställa tillgång till godkänd skyddsutrustning och se till att det fanns interna rutiner för att samordna inköpen. Vilket skedde med hjälp av ett stort engagemang runt om i verksamheten. Materialfrågan samordnas av Länsstyrelsen tillsammans med länets alla kommuner. Även frågan om att säkerställa bemanningen vid sjukfrånvaro har varit central, vilket hanterats väl med vikarier. Under denna period gick också kommunens gymnasium och universitet över till distansundervisning, medan grundskola och förskola fortsatte i princip som vanligt.

Om vi ser till hela perioden fram till nu, det vill säga mitten av juni, vad vet ni om pandemins konsekvenser så här långt?

– Först kan jag konstatera att en stor del av kommunens verksamhet har kunnat rulla på som vanligt. Naturligtvis med hänsyn till de restriktioner som gäller för samhället i stort såsom social distansering, stanna hemma om man känner sig sjuk och så vidare. Just nu pågår en kartläggning i kommunkoncernen för att fånga de effekter av pandemin som kan kopplas till verksamheterna samt vilka uppdrag som satts på paus och försenats tillsammans med de mål som påverkats och därmed kanske behöver revideras. En sammanställning tas nu fram lagom till sommarledigheten som inte minst blir viktig för att våra politiker ska kunna skapa sig en god bild av nuläget.

Till följd av coronaviruset har regeringen vidtagit ett antal statliga stödåtgärder. Det handlar om tillskott i pengar men även om stöd vid korttidsarbete och ersättning för höga sjuklönekostnader.

Hur ser det ut i Kalmar kommun – har stödpaketen till exempel gett er en högre likviditet än normalt?

Nej, jag kan inte säga med säkerhet att jag ser just den effekten. Men det kan å andra sidan ha att göra med att kommunkoncernen är inne i en oerhört intensiv investeringsfas, faktiskt på historiskt höga nivåer. Bara för 2020 beräknar vi helt enligt budget att göra investeringar för 1,4 miljarder kronor och vår plan är att hålla den takten också under de närmaste åren. När det gäller likviditeten gör vi kontinuerligt parallella prognoser för att se skillnaden, det vill säga en prognos som följer det som tidigare var normalläget och en som följer effekterna av pandemin. Den bedömning som vi gör nu för 2020 är försiktigt positiv där vi tror på ett nollresultat. Sedan är vi ju väl medvetna om att de verkliga utmaningarna kommer 2021 och 2022. Övriga stödåtgärder som vi nyttjat är möjligheten till korttidspermitteringar för medarbetarna på kommunens flygplats, och självklart det stöd som utgår för ökade hälso- och sjukvårdskostnader respektive sjuklöner.

Du nämnde tidigare att kommunkoncernen är inne i en intensiv investeringsfas. Hur resonerar ni kring möjligheterna att orka upprätthålla investeringstakten framöver såsom planerat?

– Vi är en tillväxtkommun och därmed krävs löpande investeringar i exempelvis simhall, ishall, verksamhetslokaler för skola och omsorg och bostadsutveckling, parallellt med att vi bygger ett nytt reningsverk. Det är som mest intensivt under kommande år med en planerad investeringsnivå på 1,7 miljarder kronor för 2021 och 1,6 miljarder kronor för 2022, för att därefter sjunka. Vårt utgångsläge och vår ambition är att vi ska kunna hålla i den planerade höga investeringstakten baserat på den information vi har idag om pandemins effekter.

– Under hela denna kris är min upplevelse att vi med gemensamma ansträngningar klarat att ha fokus här och nu med att hålla igång verksamheterna och ha koll på ekonomin, samtidigt som vi hela tiden försöker vara framåtblickande med stöd av olika scenarier. Mycket arbete återstår dock för att hitta en långsiktigt hållbar linje för finansiell planering för kommunkoncernen, och att hitta en balans som anger vad en ekonomisk god hushållning innebär för oss och vilka mål som då gäller. Vi måste ta oss tid att tänka strategiskt och försöka definiera hur Kalmar kommun ska se ut i ett nytt normalläge efter corona. Jag är övertygad om att vi klarar det, men det kommer att krävas att vi tänker nytt och vågar göra saker och ting lite annorlunda i dessa exceptionella och utmanande tider.