Dela:
Nya pengar till civila försvaret
Arbetet med att återuppbygga Sveriges civila försvar pågår i landets alla kommuner. Regeringens totalförsvarsproposition
innebär en resursförstärkning och därmed en vitamininjektion i det arbetet.
Arbetet med att återuppbygga Sveriges civila försvar pågår i landets alla kommuner. Regeringens totalförsvarsproposition
innebär en resursförstärkning och därmed en vitamininjektion i det arbetet.
Den 15 oktober presenterade regeringen sin proposition om utvecklingen av Sveriges totalförsvar fram till och med 2025. Förutom den tidigare aviserade anslagsökningen till det militära försvaret innehåller propositionen också en tydlig ambitionshöjning när det gäller det civila försvaret. Med början nästa år kommer budgetsatsningarna att successivt öka för att, tillsammans med tidigare beslutade anslag, uppgå till 4,2 miljarder kronor 2025.
Inledningsvis är en betydande del av anslagsökningen riktad mot utveckling av organisation och ledning av det civila försvaret, för att senare under femårsperioden allt mer fokusera på verksamheter som hälso- och sjukvård, transporter, energi-, livsmedels- och vattenförsörjning.
De ökade anslagen blir en vitamininjektion till det arbete som redan bedrivs i landets alla kommuner och län. Efter Berlinmurens fall och kalla krigets slut avvecklades i stort sett hela den mycket omfattande organisation för civilt försvar som byggts upp i Sverige under efterkrigstiden. Men i takt med en ökande internationell oro och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har Sverige åter ökat anslagen till det militära försvaret. 2015 fattade regeringen beslut om att påbörja en återuppbyggnad av det civila försvaret och tre år senare träffade Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett avtal som reglerar hur de svenska kommunerna ska arbeta med återuppbyggnaden.
Kommunernas ansvar för omstarten av det civila försvaret innefattar framför allt tre områden:
Kompetensen hos chefer och nyckelmedarbetare ska höjas och förståelsen av att säkerhetsläget har förändrats och hur det påverkar de kommunala verksamheterna ska öka.
Förmågan till säkerhetsskydd ska höjas. Det är viktigt att kommunerna har rutiner för att på ett säkert sätt hantera känslig information som rör landets säkerhet. Arbetet med att återuppbygga Sveriges civila försvar pågår i landets alla kommuner. Regeringens totalförsvarsproposition innebär en resursförstärkning och därmed en vitamininjektion i det arbetet.
En krigsorganisation ska byggas upp. Det ska finnas en tydlig organisation för hur kommunen ska arbeta vid höjd beredskap, vilka verksamheter som ska prioriteras och hur de ska bemannas.
I Härryda kommun, söder om Göteborg, anser säkerhetschefen Per-Arne Larsson att man har kommit en bra bit på väg, även om mycket arbete ännu återstår.
– Vi har haft en ordentlig genomgång med alla chefer inom kommunen och även haft fördjupade insatser för ett antal medarbetare i olika nyckelbefattningar. Vi har också påbörjat arbetet med säkerhetsklassning av vissa befattningar, säger Per-Arne Larsson, och fortsätter:
– Även krigsorganisationen är klar på en övergripande nivå men fortfarande återstår några delar, till exempel krigsplacering av enskilda medarbetare. Där vet jag att det skiljer sig åt mellan olika kommuner, vissa har krigsplacerat alla medarbetare medan andra har fokuserat på ett mindre antal nyckelpersoner.
Generellt pekar Per-Arne Larsson på att kommunens verksamheter måste bli mer robusta så att de klara av de påfrestningar som ett beredskapsläge eller krig innebär. Konkret handlar det till exempel om att bygga upp reservsystem som kan fungera om de ordinarie systemen för energi- eller vattenförsörjning slås ut.
Han får medhåll av sin kollega i Ronneby kommun, säkerhetsskyddschefen Roland Edvinsson, som konstaterar att man tagit många steg framåt bara under det senaste året. Inför nästa år fokuserar han bland annat på arbetet med säkerhetsskydd och krigsorganisationen, och han har redan bokat in möten med samtliga kommunens förvaltningar.
– Mycket handlar om att höja medvetandenivån och få alla att inse att det finns en reell hotbild mot Sverige. Vi har en hel generation som blivit vuxna efter kalla krigets slut och som inte ens har mönstrat. Men när vi verkligen börjar från grunden och förklarar så förstår alla allvaret i detta och hur viktigt det är med ett fungerande totalförsvar, säger Roland Edvinsson.
Han menar att det ännu är för tidigt att säga vad de ökade anslagen i totalförsvarspropositionen kommer att innebära för de enskilda kommunerna, men räknar med ökande resurser under de närmaste åren.
– För att intensifiera arbetet med att bygga upp det civila försvaret kommer vi att behöva bli fler personer som arbetar med de här frågorna. Vi har tio år på oss så det är inte något jobb som görs i en hast, men det är å andra sidan ett väldigt stort arbete. Bara att inventera de skyddsrum som finns i kommunen är ett omfattande jobb.
För både Roland Edvinsson i Ronneby och Per-Arne Larsson i Härryda har arbetet med att hantera covid-19-pandemin stått i centrum under 2020 och upptagit en stor del av deras tid. Roland Edvinsson tror dock att erfarenheterna från pandemin varit en väckarklocka som blir en draghjälp i arbetet med återuppbyggnaden av det civila försvaret.
– Utvecklingen i våras visar väldigt tydligt vad som händer när det inte finns några lager eller någon beredskap, särskilt om man samtidigt drabbas av omfattande sjukdomsfall bland medarbetarna.
– Pandemin har nog lärt många hur viktigt det är att alla samhällets funktioner fungerar, även i krislägen. Vårt arbete går ju ut på att samhällsviktig verksamhet såsom vård, skola och omsorg, ska vara fungerande även i krigstid, säger Roland Edvinsson.
Arbetet med att återskapa det civila försvaret pågår runt om i Sverige. Men en viktig pusselbit för de ansvariga i Ronneby, Härryda och alla andra kommuner återstår. Under vintern 2021 lägger den före detta migrationsministern och landshövdingen Barbro Holmberg fram sin utredning om ansvar, ledning och samordning av det civila försvaret. Utredningen ska föreslå en tydligare struktur för ansvar och ledning på nationell, regional och lokal nivå. Förslagen kommer därmed sannolikt att få stor betydelse för kommunernas fortsatta arbete för att bygga upp det civila försvaret.