Med högre ränta räknar Kommuninvest med en viss avmattning i investeringarna och att många kunder kommer att se över sina låneportföljer. ”Detta är tillfället att hitta den nya normala nivån”, säger Maria Viimne, vice vd på Kommuninvest.
Telefonerna har gått varma hos rådgivarna på Kommuninvest, kunder som plötsligt står inför utmaningen att balansera en budget när inflationen är på tvåsiffriga tal och räntan för nya lånekontrakt har dubblerats eller mer därtill.
Maria Viimne, vice vd för Kommuninvest i Sverige har full förståelse för att det finns en viss oro hos kunderna och att de vill ha vägledning.
– Man kanske kan kalla det för ett sorts uppvaknande, en insikt i att det nya ränteläget påtagligt förändrar siffrorna i resultaträkningen. Vi har ju, påpekar Maria Viimne, haft sex, sju år med låga räntor och än längre tid av låg inflation. Många kommuner och privatpersoner har nog vant sig att det ska vara så.
Kommunerna kom bra ut ur pandemiåren 2021 och 2022, inte minst tack vare den kompensation som kom från staten. Inför 2023 och inte minst 2024 blir det tuffare. SKR räknar med att den penningpolitiska åtstramningen driver ekonomierna mot en period av recession och lågkonjunktur.
Realt sett bedöms skatteunderlaget minska med närmare tre procent för 2023 jämfört med 2022 och det fortsätter att vara en historiskt svag real utveckling fram till 2025. Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner varnar i ett uttalande för att: ”Det blir svårare för kommuner och regioner att finansiera de växande välfärdsbehoven samtidigt som den största utmaningen kommer att vara kompetensförsörjning.”
– Vi räknar med att investeringstakten kommer att mattas av de närmaste åren och projekt som redan är igång kan behöva räknas om eftersom kostnadsbilden förändrats med offerter som inte längre är aktuella. Vår senaste bedömning är att den kommunala låneskulden kommer att växa med 2-3 procent de närmaste åren mot 6-7 procent som varit ökningstakten per år sedan 2010, säger Maria Viimne.
Sannolikt kommer kommuner och regioner att investera för att rusta befintliga verksamhetslokaler, underhålla kritisk infrastruktur och att anpassa investeringar utifrån karaktären på nya behov av förskolor eller äldreboenden.
– Jag ser inte att man stoppar investeringsprojekt som redan satt i gång. Men visst kommer det att krävas grundlig analys av kommunens ekonomi och att man ser över sin skuldportfölj. Vi har tagit fram en handbok i skuldförvaltning – ett hjälpmedel där ansvariga kan göra en bedömning av sin räntekänslighet och hur kostnader hanteras i resultaträkningen, säger Maria Viimne.
Genomsnittsräntan för Kommuninvest utomstående lån var 1,28 procent vid utgången av tredje kvartalet i år. Men det är många lån som ska förnyas, 25 procent av lånen förfaller inom tolv månader och då kommer räntekostnaden sannolikt att minst fördubblas. Tiotusenkronorsfrågan är förstås om det är läge att binda långt eller välja rörligt.
– Att välja rörligt ger flexibilitet och valmöjligheter för framtiden, men då ska man ha gjort analysen och vara säker på att det finns utrymme om något förändras till det negativa. Generellt så möjliggör en låg räntekänslighet kortare räntebindning medan en hög räntekänslighet kräver en längre räntebindning i skuldportföljen. En kommun som inte klarar av överraskningar bör välja en längre räntebindning, säger Maria Viimne.
Den genomsnittliga löptiden för lånen hos Kommuninvest är tre år och då omsätts 25–30 procent per år. En modell som Maria Viimne tror många väljer är att balansera en låneportfölj med både rörlig och fast ränta baserat på sin bedömning av räntekänslighet och önskan om förutsägbarhet.
– Mitt råd är att kommuner och regioner ska luta sig mot sin finanspolicy och se till att den är aktuell och relevant. I dessa tider är också KI Finans ovärderligt för analys och ränteprognoser. Vi har dagliga samtal där vi vägleder i det digitala verktygets generella förlängningsantagande som skapar relevanta prognoser på hur räntan i skuldportföljen utvecklas. Nu ska, påpekar Maria Viimne till sist, inte kommunerna stirra sig blinda på räntekostnaderna.
– Räntan lär utgöra cirka en procent av de totala kostnaderna. Det finns så många andra delar att hantera i budgeten och göra en översyn av. Och 2 till 3,5 procent ränta på ett lån är inte något extraordinärt – men det ger en signal om att rätta sig efter sin verksamhet.
– Man ska inte tro att det bara är att övervintra detta och sedan gå tillbaka till det gamla. Mitt råd är ta tillfället i akt att hitta den nya normala nivån, säger Maria Viimne.
