Dela:
Noterat
Nyheter i korthet från runtom i landet.
Vi använder kakor (cookies)
Vi använder nödvändiga kakor, samt kakor för att samla in analysdata så att vi kan förbättra vår webbplats. Läs mer om vår användning av kakor.
Ny modell för hyressättning
Hyresgästföreningen har tillsammans med Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta kommit överens om en ny, gemensam rekommendation för hur hyrorna ska sättas. Rekommendationen kommer att beröra cirka tre miljoner hyresgäster i hela landet.
De förhandlande parterna ska hädanefter utgå från fem ekonomiska punkter för att bestämma hur stor hyreshöjning som är rimlig. Hänsyn kommer bland annat att tas till inflation och ränteutveckling men också till lokala kostnader för bland annat el, värme och underhåll.
I stället för att göra en prognos över hyreskostnaden kommer man nu att utgå ifrån hur de faktiska, lokala kostnaderna har sett ut bakåt i tiden.
De nya rekommendationerna ska användas från och med höstens förhandlingar.
Fem faktorer blir vägledande för hyresutvecklingen:
- Kostnadsutvecklingen för el, värme, avfall, vatten och avlopp. Kostnadsutvecklingen för drift och underhåll av hyresrätter.
- Ränteutvecklingen.
- Utvecklingen för BNP och BNP/capita.
- Utvecklingen för inflation exklusive hyror.
- Den samhällsekonomiska utvecklingen på orten.
Krav på minskad biltrafik i ny utredning
Klimaträttsutredningen, som presenterades den 18 maj, menar att en omställning till elbilar inte räcker för att komma till rätta med koldioxidutsläppen. Utredningen anser att Trafikverket bör få nya instruktioner så att flyg- och bilresor minskar och att fler cyklar, går eller åker tåg i stället. Det innebär att många planerade motorvägsprojekt aldrig bör byggas, enligt utredningens slutbetänkande.
Klimaträttsutredningen anser att samhället måste bli mer transporteffektivt så det blir smidigare att cykla, gå eller åka kommunalt, särskilt i städerna. Kommuner behöver planera för att arbetsplatser, förskolor och affärer enkelt kan nås utan egen bil.
Utredningen föreslår också hur tillstånd för de nya kraftledningar som krävs för att nå klimatmålen och en fördubblad elkonsumtion kan skyndas på. Vissa förändringar av miljöbalken föreslås så att nya högspänningsledningar undantas från strandskydd och biotopskydd. Enligt utredningens slutbetänkande bör Försvarsmakten, Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten ta fram vägledningar för var nya elkraftledningar kan byggas så att de stör militär och fåglar minst och magnetfältsnivåer är säkra för människor.
Ludvika miljöbästa landsbygdskommun
I tidskriften Aktuell Hållbarhets årliga ranking av svenska kommuners miljöarbete kammar Ludvika hem segern i den nyinstiftade klassen Miljöbästa landsbygdskommun. Framför allt är det ett nära samarbete mellan politiker och tjänstepersoner och mellan kommun och näringsliv som lett fram till toppositionen. En annan viktig faktor är att Ludvika kommun genomgående ställt höga miljökrav i sina upphandlingar.
Till Miljöbästa kommun alla kategorier utsågs Malmö, medan Lund toppar rankingen i kategorin Större städer och kommuner nära större stad. Kalmar utsägs till Miljöbästa kommun i kategorin Mindre städer och tätorter.
Byggandet tappar tempo
Byggandet ökar fortfarande, men nu i betydligt långsammare takt, visar Byggfaktas Byggstartsindikator för april månad. Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exklusive anläggningar och infrastruktur, steg under april med 0,6 procent, samma takt som föregående månad. Men tar man även hänsyn till de ökade byggkostnaderna så är förändringstakten väsentligt lägre.
Avmattningen bedöms bero på flera samverkande faktorer – stigande byggkostnader, högre räntenivåer, slopade investeringsstöd för hyresrätter och oro för en eventuell kommande konjunkturförsvagning.
Stärkt civilförsvar och krisberedskap
Regeringen presenterade i maj en omfattande myndighetsreform för Sveriges civilförsvar och krisberedskap. Reformen syftar till att stärka motståndskraften under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. Reformen innebär bland annat att 60 myndigheter blir så kallade beredskapsmyndigheter med särskilt ansvar för samhällets krisberedskap och totalförsvar. De 60 myndigheter ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och kunna genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.
Tillgång till rent dricksvatten, fungerande elförsörjning, transporter och fungerande transportinfrastruktur nämns som särskilt viktiga av regeringen, som inrättar tio beredskapssektorer med ansvar för centrala verksamhetsområden. Där ingår även hälsa, vård och omsorg, ordning och säkerhet, finansiella tjänster, m m.
För att kraftsamla totalförsvaret inrättar regeringen sex regionala civilområden, där landets 21 länsstyrelser ingår. I varje civilområde kommer två till sju länsstyrelser att ingå. Civilområdet leds av en av landshövdingarna från de länsstyrelser som ingår i området.
Örebro årets ekomatkommun
Med hela 71 procent ekologiska livsmedelsinköp under föregående år utsågs Örebro till vinnare i Ekomatsligan, som anordnas av Ekomatcentrum, en ideell förening som arbetar för hållbar konsumtion i livsmedelskedjans alla led. Näst bästa kommun när det gäller ekologiska matinköp var Malmö, följt av Lund. Totalt har åtta svenska kommuner redan klarat det nationella målet för 2030 att 60 procent av livsmedelsinköpen ska vara ekologiska.
Vem blir årets superkommun?
Tidningen Dagens Samhälle har nu nominerat nio svenska kommuner som gör upp om titeln Årets superkommun 2022. Tre vinnare i varsin kategori kommer att utses och presenteras under årets Almedalsvecka. Totalt är det 40 000 mätpunkter fördelade på 142 variabler i 18 olika kategorier som ligger till grund för tidningens kommunranking.
Årets finalister:
Storstadskommuner:
Stockholm
Mölndal
Härryda
Småstads- och landsbygdskommuner:
Varberg
Lidköping
Kalmar (vinnare 2021)
Städer och stadsnära kommuner:
Uppsala
Jönköping
Halmstad