Nätverk för social hållbarhet

Intresset för att få veta mer om lån till socialt hållbara investeringar är stort bland Kommuninvests medlemmar. För att öka kunskapsuppbyggnaden etableras nu ett brett nätverk för social hållbarhet.

 

När Kommuninvest presenterade det nya lånet för socialt hållbara investeringar i slutet av april var intresset stort bland medlemmarna. Mer än 140 personer deltog i lanseringsseminariet och kommentarerna efter mötet var genomgående positiva. Som vi berättade i förra numret av Dialog har ett antal kommuner och kommunala bolag ingått i den referensgrupp som haft en viktig roll när den nya låneformen utformades. Flera av dessa har också blivit pilotkunder och ansökt om lån för sociala investeringar.

– Vi är otroligt glada över våra pilotkunder, inte minst för deras bidrag under utvecklingsarbetet och de insikter som de första beviljade lånen gett för det fortsatta arbetet, säger Björn Bergstrand, Kommuninvests hållbarhetschef.

– Vi har nu fem deltagare ifrån referensgruppen som kan betraktas som pionjärer på sociala lån. Nu vill vi utvidga gruppen till fler kommuner och bolag som kan bli tidiga användare av den nya låneprodukten.

När den här intervjun görs har Lån för Social Hållbarhet bara funnits i en månad och även om den röner stort intresse så förväntar sig Kommuninvest att det tar tid innan den riktiga efterfrågan tar fart. Nu satsas det därför på att sprida kännedomen om sociala investeringar i Kommunsverige, samtidigt som man internt arbetar med kompetens- och kapacitetsutbyggnad för att kunna erbjuda kvalificerat kundstöd vid ökad efterfrågan.

För att öka kunskapen om socialt hållbara investeringar etableras nu ett brett nätverk. Förutom alla olika kompetenser som ryms inom Kommuninvests kundkollektiv välkomnar det nya nätverket även representanter för finanssektorn, akademin, branschorganisationer, m fl.

– Inom ramen för nätverket kommer vi att arrangera digitala seminarier, workshops och utbildningar. Sammantaget är ambitionen, förutom kunskapsuppbyggnad, att fördjupa dialogen och diskussionen kring frågor om social hållbarhet, fysiska investeringar och sociala insatser som bidrar till ökad social hållbarhet samt hållbar finansiering, berättar Björn Bergstrand, och fortsätter:

– Nu rullar vi igång maskineriet. Förutsatt att vi är lyhörda för våra medlemmars behov och levererar innehåll av hög kvalitet i seminarier och workshops, så är vi övertygade om att det kommer att leda till låneansökningar för socialt hållbara investeringar.

Första nätverksträffen hölls redan den 9 juni på temat hållbar stadsutveckling.

Där delade fastighetsbolaget Framtidens vd Terje Johansson och fastighetsbolaget Eidars chef för uthyrning och social hållbarhet, Anna Wänblom, med sig av sina erfarenheter av sociala investeringar i Göteborg respektive Trollhättan (se artikel nästa sida).

Kommande nätverksseminarier är under planering och förväntas bland annat att handla om effektmätning och effektutvärdering av socialt hållbara renoveringar av fastighetsbestånd, liksom om de organisatoriska förutsättningar som behöver komma på plats för att kunna mäta effekter av investeringarna.

– Under hösten räknar vi med att pilotkunderna kommer att börja återrapportera effekterna av de första investeringar som finansierats av den nya låneformen. Förberedelse för detta har nyligen initierats. Här gäller det att vara noggrann och eftertänksam, så att återrapporteringen både blir enkel och relevant, utan att för den skull ge avkall på olika intressenters rättmätiga förväntningar. Inte minst kan den vara ett viktigt verktyg i att främja en effektutvärderingskultur inom offentlig sektor, säger Björn Bergstrand.

 


 

Seminarium om hållbar platsutveckling – Satsningar i utsatta områden i fokus

 

När Nätverket för social hållbarhet genomförde sitt första arrangemang var fokus hur investeringar och andra satsningar kan lyfta socialt utsatta bostadsområden. Ett 40-tal deltagare medverkade i ett digitalt frukostseminarium där Anna Wänblom, chef för uthyrning och social hållbarhet på bostadsbolaget Eidar i Trollhättan, och Terje Johansson, vd för allmännyttiga koncernen Framtiden i Göteborg, delade med sig av sina erfarenheter.

I bostadsområdet Lextorp i Trollhättan hade en centrumanläggning utarmats i takt med att allt fler butiker och andra verksamheter flyttade därifrån. I stället dominerades platsen av drogförsäljning och ungdomsgäng och betraktades som en otrygg, rentav farlig plats. I det läget bestämde sig det kommunala fastighetsbolaget Eidar att flytta sitt eget huvudkontor till Lextorps centrum för att försöka vända utvecklingen.

– I och med att vi centraliserade vår egen verksamhet till Lextorp hamnade vi i hjärtat av våra miljonprogramsområden med ambitionen att förvandla platsen där ingen ville vara till platsen där alla vill vara, berättar Anna Wänblom.

– Nu har centrumanläggningen blivit en motor i området. En rad verksamheter har flyttat dit, bland annat ett apotek, en livsmedelsproducent och en fritidsgård. Vår närvaro har dessutom betytt mycket för invånarna i bostadsområdet som nu enkelt kan få tillgång till personliga möten med våra medarbetare.

I dag har Lextorps centrum inga vakanser, utan har tvärtom fått bygga ut för att tillgodose intresset för lokaler. Eidar har gått vidare och renoverar nu, i nära samarbete med hyresgästerna, 500 lägenheter i bostadsområdet.

I Göteborg har den allmännyttiga koncernen Framtiden lagt fast en minst sagt ambitiös strategi för att möta kommunens mål i budgeten när det gäller social hållbarhet: 2025 ska Göteborg inte ha några områden som polisen klassificerar som särskilt utsatta. I dag finns sex sådana områden i staden. Terje Johansson, vd för Framtiden, sticker inte under stol med att den målsättningen är utmanande:

– Vi har lyckats få bort ett område, Gårdsten, från polisens lista. Och det tog 22 år. Med de stora problem som finns i de här områdena kan man ibland få intrycket att det är omöjligt att påverka utvecklingen. Men så är det inte. Det går att påverka! För att komma till rätta med utanförskap och omfattande sociala problem krävs en stor bredd av insatser, men Terje Johansson betonar bostadssbolagens viktiga roll i arbetet.

– Allmännyttan, som ofta är en av de största fastighetsägarna i de utsatta områdena, har en central roll, slår han fast och berättar om olika åtgärder som Framtiden genomför för att öka tryggheten i bostadsområdena. Närvaro alla veckans dagar, omedelbar klottersanering, fungerande sophantering och nolltolerans mot kriminell verksamhet i och i anslutning till fastigheterna är några av insatserna.

På samma sätt som i stadsdelen Lextorp i Trollhättan har satsningarna i Gårdsten och andra områden i Göteborg gett nya positiva effekter. Bland annat har fordonstillverkaren Volvo kommit med som en part i satsningen på att skapa bättre möjligheter och framtidstro för de unga. Volvo ser möjligheter att bidra med exempelvis sommarjobb för ungdomar och investera i nya mobilitetslösningar.

Just fungerande skola, arbete och en meningsfull fritid är centrala faktorer för att lyfta ett bostadsområde. Både Terje Johansson och Anna Wänblom understryker särskilt vikten av att unga har en meningsfull fritid efter skoltid. Annars finns risken att de fångas upp av gängbildningar och andra negativa strukturer.

 

Allmännyttan, som ofta är en av de största fastighetsägarna i de utsatta områdena, har en central roll.

– Terje Johansson, vd för allmännyttiga koncernen Framtiden i Göteborg

 

 

Vår ambition var att förvandla platsen där ingen ville vara till platsen där alla ville vara.

– Anna Wänblom, chef för uthyrning och social hållbarhet på bostadsbolaget Eidar i Trollhättan