Kommuninvest årliga låneskuldsrapport är klar, och visar på flera trendskiften i den svenska kommunsektorn. Lägre investeringstakt i kombination med goda resultat har fått skuldsättningsgraden att sjunka. Samtidigt ökar många kostnader dramatiskt. Det säger Erik Törnblom, tf. forskningschef på Kommuninvest.
Rapportserien ”Den kommunala låneskulden” tas fram av Kommuninvest en gång per år, och följer upp utvecklingen av kommunsektorns investeringar och skuldsättning. Rapportserien inkluderar även verksamheter som bedrivs i företagsform, vilket är unikt.
Nu har 2023 års rapport publicerats. Erik Törnblom, tf. forskningschef på Kommuninvest, säger att flera trendskiften är synliga:
– Sveriges kommunsektor har under 2010-talet präglats av stora investeringar, särskilt i form av bostäder och annat byggande knutet till befolkningstillväxten och förändrad åldersstruktur, med ökad andel barn och äldre. Detta resulterade i en stadigt stigande skuldsättningsgrad, säger Erik Törnblom.
– Tittar vi på siffrorna för år 2022 och prognosen för 2023–2026 ser den här trenden ut att brytas. Bostadsbyggandet har bromsat in kraftigt, och många kommuner och regioner ser rent allmänt ut att ha dragit åt svångremmen när det gäller ekonomin. Skuldsättningsgraden förväntas därmed ut att plana ut eller rentav sjunka något. Samtidigt slår de kraftigt ökande räntekostnaderna igenom snabbt på resultaten då svenska kommuner och regioner, likt våra hushåll och företag, i allmänhet har relativt korta räntebindningstider, säger Erik Törnblom.
Räntekostnaderna beräknas öka från 10 till 26 miljarder kronor under perioden 2022–2026. Detta är avsevärda belopp, men samtidigt inte den mest allvarliga smällen mot kommunsektorns ekonomi just nu.
– Pensionskostnaderna ser till exempel ut att öka med 45 miljarder kronor under 2023 och ytterligare ett antal miljarder under år 2024. Så räntekostnader kommer även fortsättningsvis vara en ganska liten andel av kommunsektorns totala kostnader. Men visst blir det ytterligare en tyngd på många kommuners redan ansträngda finanser, säger Erik Törnblom.
När det gäller kommunsektorns fallande investeringar menar han att en del av effekten troligtvis är temporär till följd av det oroliga konjunkturläget och den höga inflationen. Men inte allt.
– Det ser ut som att vi kan få en viss långsiktig förskjutning bort från investeringar som drivs av demografin, och till investeringar som kretsar mer kring underhållsbehov och omställningsbehov. Till exempel renoveringar av gamla fastigheter och VA-nät samt utbyggnaden av förnybar energi. Det beror på att de senaste befolkningsprognoserna pekar på lägre befolkningstillväxt och framför allt betydlig färre födda barn, samtidigt som underhållsbehoven i befintliga fastigheter och infrastruktur fortsatt är stora, säger Erik Törnblom.
Han förutspår också en förskjutning från de kommunala bolagen, som tidigare stått för mycket av investeringarna, till att mer kommer ske i den kommunala förvaltningen.
– Det är ju knutet till investeringarnas karaktär. Särskilt det minskande bostadsbyggandet.
Ansträngt läge
Hur ser då det övergripande ekonomiska läget ut i kommunsektorn? Tufft, är det enkla svaret från Erik Törnblom. 2023 och även år 2024 ser ut att bli svåra år för kommuner och regioner. År 2025 väntas läget börja lätta.
– Men vändningen år 2025 hänger mycket på att den svenska inflationen hinner komma ned rejält innan sommaren år 2024, säger Erik Törnblom.
Skälet är främst knutet till de tidigare nämnda pensionskostnaderna. Hur dessa kostnader utvecklas för år 2025 baseras nämligen till stor del på prisbasbeloppet, vilket i sin tur är knutet till KPI-siffran för juni år 2024.
Trots att kostnadsläget är tufft tycker Erik Törnblom det är olyckligt om kommunerna och regionerna bromsar in för mycket. Detta riskerar nämligen leda till försämrad välfärd för medborgarna, försämrad arbetsmiljö för de som jobbar i sektorn, och att man skjuter på att ta tag i viktiga långsiktiga utmaningar.
– Dessutom riskerar den svenska lågkonjunkturen förvärras i och med den inbromsning som samtidigt sker i den privata sektorn, säger Erik Törnblom.
– Jag menar inte att kommuner och regioner kan sitta stilla i båten. De har ekonomiska ramverk de måste förhålla sig till. Men så långt som det är möjligt hoppas jag att man ändå inte trycker på den stora bromspedalen. Däremot är det viktigt att man fortsätter att arbeta med både tuffare prioriteringar och effektiviseringsåtgärder. Det är en nödvändighet för att klara av både ekonomin och kompetensförsörjningen på lite längre sikt, säger Erik Törnblom.
Fortsatt tillväxt för gröna lån
I övrigt noterar Erik Törnblom att hållbar finansiering, alltså belåning knutet till miljömässiga eller sociala hållbarhetskriterier, fortsätter att gå bra. Denna positiva trend har hållit i sig ett antal år. Än så länge handlar med mest om lån knutna till miljömässig hållbarhet. Men Erik Törnblom tror att även lån knutna till social hållbarhet kommer växa betydligt under de närmaste åren.
Han noterar också en förändring med bäring på frågan kring om kommuner och regioner ska äga sina fastigheter själva, eller hyra dem av privata fastighetsbolag. Något som blivit en omdebatterad politisk fråga under den senaste tiden.
– Trenden har gått från att kommuner funderar på försäljning av fastigheter till att man diskuterar att köpa tillbaka fastigheter. Förändringen bygger på flera faktorer. Dels läget på fastighetsmarknaden och krisen i SBB. Men det har också skett en förändring i hur långsiktiga hyreskontrakt redovisas.
År 2020 publicerade Rådet för kommunal redovisning (RKR) en idéskrift som tydliggjorde vad som gäller kring redovisning av leasing. Det innebär att långsiktiga hyreskontrakt i de flesta fall ska redovisas som finansiell leasing och därmed tas upp som en skuld på balansräkningen.
– Vi kan se att antalet kommuner och regioner som nu redovisar långsiktiga hyreskontrakt som finansiell leasing har ökat kraftigt under perioden 2020–2022. Det resulterar bland annat i att argumentet att sälja fastigheter och sedan hyra tillbaka dem för att minska skuldbördan och avlasta balansräkningen försvagas. Även i rapporten inkluderar vi finansiell leasing i låneskulden, säger Erik Törnblom.