Vatten. Inget man behöver fundera på. Det kommer ur kranen och är varmt, kallt, rent, hälsosamt och gott.
Vatten. Inget man behöver fundera på. Det kommer ur kranen och är varmt, kallt, rent, hälsosamt och gott. Dygnet runt levereras vattentjänster till skolan, industrin och till köket i ditt hem. När du är klar försvinner det ner i avloppet, renas och lämnas tillbaka till naturen. Fantastiskt. Inget man behöver fundera på – en kommunal infrastruktur.
Om man inte bor i Ukraina eller i ett land med för lite, för mycket eller smutsigt vatten. Var tredje människa på jorden (2,3 miljarder människor) saknar möjlighet till att tvätta händer med tvål och rent vatten. Konsekvenserna är förödande. Varje timme dör 35 barn till följd av diarrésjukdomar orsakade av smutsigt vatten. I en global jämförelse kan Sverige skatta sig lyckligt. Vi har god vattentillgång, förhållandevis rent vatten och en infrastruktur som levererar vattentjänster rakt in i ditt hem.
Det gör sig inte självt. Klimatförändringar, kemikaliesamhället, befolkningsutveckling och geopolitisk osäkerhet ställer nya krav. Dessutom har Sverige under decennier varit sparsamma med reinvestering och samlat på sig en stor underhållsskuld avseende sina anläggningar. Anläggningstillgångar med ett nyanskaffningsvärde på nära 1000 miljarder som vi inte värnar – ett agerande som knappast kan beskrivas som god ekonomisk hushållning.
Vattenförsörjningens betydelse för ett fungerande samhälle kan inte underskattas. Den är avgörande för liv, för sjukhus, för försvaret och för dig. Aktivt underhåll, investeringar och reinvesteringar är att ta ansvar för en av samhällets grundfunktioner, vattenförsörjningen.
Över nittio procent av Sveriges befolkning har kommunal vattenförsörjning och köper sina vattentjänster av VA-huvudmannen (kommunen). Just nu pågår en unik strukturomvandling. Sverige behöver investera minst 460 miljarder kronor kommande 15 20 åren. Befintliga anläggningar är sedan länge avskrivna varför huvudmannens balansräkning kommer svälla likt magen efter en god julmiddag. Markant ökade kapitalkostnader och räntekänslighet kommer ställa nya krav på den finansiella kompetensen och styrningen i Sveriges VA-organisationer och kommunledning. Idag finansieras vattentjänsterna genom VA-avgift där den genomsnittliga villaägaren betalar 712 kr/mån för sitt dricksvatten och avloppshantering. Prisvärt, om du frågar mig. Avgiften sätts av kommunfullmäktige och ska motsvara kostnaden för vattentjänsterna som levereras.
Nollresultat gäller och enligt lag får verksamheten inte genera vinst eller förlust över tid. Regelverket ger inte heller rätt till fondering för reinvesteringar, medan nyinvestering ger rätt till fondering i tre år. Knappast flexibla förutsättningar för infrastruktur med funktionalitet och avskrivningstider på 20-50 år. Det är en gammaldags ordning som är illa anpassad för dagens utmaningar och behöver ändras för att VA-organisationerna ska klara sitt uppdrag.
Sammantaget kommer det krävas god finansiell planering och modigt beslutsfattande på lokalnivå. Verksamhetens behov av investeringar, underhåll och drift måste mötas av en finansieringsplan som omfattar långsiktig planering av höjda VA-avgifter (kassaflöde) och strategisk belåning. Tidsperspektiven är långa och framhållningen är avgörande. Rent vatten om tjugo år, kräver åtgärder idag. Det är en samhällsfråga, inget särintresse.