Stigande räntor, annalkande lågkonjunktur, utbyte av Kommuninvests viktigaste affärssystem och anpassning till den nya EU-taxonomin för hållbara investeringar. Det är många utmaningar som Kommuninvest nya vd Katarina Ljungqvist har att ta sig an.
– Det som är utmanande ger också energi. Nu är det bara att kavla upp ärmarna, säger hon.
Den 1 april tog Katarina Ljungqvist över som vd för Kommuninvest, och avlöste Tomas Werngren efter hans 17 år på vd-posten. Hon kunde inte ha valt ett mer utmanande tillfälle att flytta in i rummet på huvudkontoret i Örebro, med utsikt över Svartån och slottet.
Efter ett antal ekonomiskt goda år ser 2023 ut att bli ett dystert år för de svenska kommunerna och regionerna. Kraftigt stigande räntor och ökade kostnader, inte minst för pensionsåtaganden, sätter press på de kommunala ekonomierna samtidigt som tillväxten i skatteunderlaget har bromsat in. Roten till det onda är inflationens återkomst – en inflation som bitit sig fast på höga nivåer trots att de tidigare rekordhöga energipriserna nu har fallit tillbaka till mer normala nivåer. Och eftersom inflationsbekämpningen är högsta prioritet har regeringen svårt att ta till stöd och stimulansåtgärder i någon större omfattning, något som i normala fall skulle kunna stödja kommunerna och minska de negativa effekterna av den lågkonjunktur som Sverige är på väg in i.
– Vi ser tydliga tecken på att kommunsektorn är hårt pressad vilket i förlängningen riskerar påverka välfärden negativt. Både på kort och på lång sikt. Samtidigt har jag svårt att se tecken på att det skulle bli fråga om någon större kompensation i höst. Att stävja inflationen tycks vara det överordnat viktigaste för regeringen just nu. Det obehagliga är att inflationen har fått ett så brett fäste och att en stor del av prisökningarna inte drivs av energikostnaderna, säger Katarina Ljungqvist och fortsätter:
– Det är ett riktigt besvärlig läge som vi hamnat i. Jag förstår att både finansministern och Riksbankschefen på var sitt håll gör vad de kan för att få bukt med inflationen utan att för den skull knäcka den svenska ekonomin.
På Kommuninvest följer man noga utvecklingen för kommunerna och regionerna och Katarina Ljungqvist konstaterar att bilden av det ekonomiska läget är ganska splittrad.
– Skillnaderna mellan olika kommuner och regioner är verkligen stora. Några har ett relativt gott utgångsläge och en god likviditet, och kanske rentav använder likviditeten för att lösa lån och minska skuldbördan. Andra befinner sig i en betydligt mer ansträngd situation. Kommuner med stor inflyttning och ett ökat skatteunderlag befinner sig på en mycket bättre plats än kommuner med minskande befolkning.
– Förändringen från goda till dåliga tider har kommit ganska snabbt. Vi kan se att vissa kommuner och regioner har möjlighet att tänka långsiktigt och göra successiva anpassningar till det nya läget, medan andra agerar snabbt för att minska kostnaderna. Ur ett kommunalekonomiskt perspektiv kan det ibland vara bra att raskt få ned kostnaderna. Men det måste hela tiden finnas en balans. Det kan ju få långsiktiga negativa konsekvenser om man skär hårt i till exempel skolverksamheten.
Katarina Ljungqvist pekar på den besvärliga situationen för de allmännyttiga bostadsföretagen. Kombinationen av stigande räntor och inflation gör att allmännyttan på flera håll befinner sig i ett ansträngt läge.
– Bostadsbolagen kan inte höja hyrorna i samma takt som deras kostnader stiger. Det innebär att de nu har en stor utmaning i att hålla i kostnaderna. Detta ser ut att bromsa nyproduktionen. Det leder också, i förlängningen, till en växande underhållsskuld. Bilden är helt klart problematisk.
Även när Katarina Ljungqvist tittar på den egna verksamheten i Kommuninvest finns det moln som skymmer solen. Framför allt ett stort och särskilt mörkt moln.
– Riskskatten är förstås prioritet ett, två och tre för mig som ny vd. Frågan om riskskatten är existentiell för Kommuninvest och den är smärtsam i och med att den utmanar hela vår affärsmodell som varit framgångsrik under så många år och som vunnit acceptans och gillande hos såväl våra kunder och medlemmar som i kapitalmarknaden.
Tillsammans med Kommuninvests två likaledes nyvalda ordföranden, Linda Frohm och Erik Langby, träffade Katarina Ljungqvist härom veckan företrädare för regeringen för att diskutera riskskatten. Hon vill inte närmare gå in på vad som sas på mötet, men konstaterar att frågan omgående måste ges en betydligt högre prioritet. Det finns mycket arbete att göra.
– Riskskatten är oerhört olycklig och drabbar Kommuninvest som bolag i en väsentligt högre omfattning än övriga aktörer, trots vårt viktiga samhällsuppdrag. Den utmanar på ett fundamentalt sätt Kommuninvests sätt att leverera och skapa värde för medlemmar och kunder.
Även vid sidan av riskskatten är det många större förändringar som väntar Kommuninvest under den närmaste framtiden. Katarina Ljungqvist beskriver de två första månaderna som vd som både spännande och utmanande.
– Huvudet är fullt av tankar och funderingar om vårt uppdrag, vägen framåt och om hur vi ska säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft.
– Vi står inför ett stort utvecklingsarbete som bland annat handlar om att byta båda de två affärssystem som hanterar våra kärnprocesser, samtidigt som vi fortsätter att leverera och bedriva vår verksamhet utan avbrott.
– Det har genomförts ett initialt stort arbete i att kartlägga de processer som måste hänga samman i ett flöde. Inför stora förändringar som denna är förarbetet och analysen avgörande för att lyckas väl med både upphandling och implementering av nya system. Det kommer bli en utmanande period och för att hantera detta på ett klokt sätt kommer vi temporärt behöva öka vår bemanning. Det kommer leda till högre kostnader under en period men det är en både nödvändig och bra investering framåt.
Först ut är treasury-delen och upplåningssystemet som befinner sig under upphandling. Katarina Ljungqvist räknar med att processen att byta ut systemet kan påbörjas efter årsskiftet
– Därefter är det dags för affärssystemet som hanterar vår utlåningsprocess. Inför den förändringen måste vi också se om vår nuvarande kreditprocess behöver utvecklas och förnyas, så att vi inte bygger fast oss i ett gammalt arbetssätt.
– Vår kreditprocess måste fortsätta att vara effektiv, kostnadseffektiv och värdeskapande för våra kunder och medlemmar, samtidigt som den går hand i hand med vårt hållbarhetserbjudande som hela tiden växer i betydelse – både för vår affär och för att uppfylla allt tuffare krav från hållbarhetsregelverken, säger Katarina Ljungqvist och konstaterar att även anpassningen till den nya EU-taxonomin för hållbara investeringar och hållbarhetsrapporteringen kommer att ta betydande resurser i anspråk.
– Om vi blickar några år framåt i tiden kommer vi inte att tala om hållbarhet – allt kommer att förväntas vara hållbart. Då blir det avvikelserna som uppmärksammas. Det viktiga är hur övergångsperioden från nuläge till framtid ser ut. Redan i dag letar alla kapitalförvaltare efter gröna tillgångar att fylla sina portföljer med. Efterfrågan är mycket större än tillgången, vilket gör att det alltid finns ett sug efter våra obligationer baserade på gröna tillgångar när vi emitterar dem.
Katarina Ljungqvist betonar att det är en fråga av strategisk betydelse att säkerställa att Kommuninvests hållbarhetserbjudande är både relevant och användarvänligt. Utgångsläget, menar hon, är dock mycket bra med en väl etablerad grön utlåning och den relativt nya låneformen till investeringar för social hållbarhet.
– I mitt huvud börjar kreditprocessen redan i den strategiska dialog vi har med våra kunder. Ju tidigare vi för in hållbarhetsfrågan i den diskussionen, desto bättre. Det viktiga är att processerna är smidiga för våra kunder, så att inte tröskeln för att låna grönt eller till investeringar för social hållbarhet blir för hög.
Kommuninvest undersöker, berättar Katarina Ljungqvist, om man kan förenkla regelverket och upplåningsprocessen kring Lån för Social Hållbarhet.
– Det gäller att inte krångla till det i onödan. Där har vi ett jobb att göra på hemmaplan så att det blir så enkelt som möjligt för våra kunder. Det handlar också om att inspirera och att sprida goda idéer. Det finns många goda exempel att lära av.
– Det vore en framgång för hela samhället om vi kan vara framgångsrika i att öka utlåningen till sociala hållbarhetsinvesteringar. Det finns så många positiva dimensioner i att investera i rätt saker, människors framtid, välmående, livskvalitet och sociala samvaro. Samtidigt finns det också en ”hård” aspekt, en möjlighet att komma till rätta med missförhållanden som orsakar stora kostnader för samhället.
Utmaningar och möjligheter för gröna investeringar är en av de frågor som Kommuninvest belyser under sina seminarier under Almedalsveckan i Visby 2023 och där Katarina Ljungqvist kommer att delta i ett panelsamtal om framtidens gröna investeringar. Sedan är det förhoppningsvis dags för sommarsemester innan det – med hennes egna ord – är dags att kavla upp ärmarna igen inför höstens flerfaldiga utmaningar.
– Dels är det anpassningar till EU-taxonomin. Vi vet vad vi ska göra, vi behöver öka takten – det kommer att bli ett tufft arbete.
– Och så är det förnyelsen av våra affärssystem. Kommuninvest har vuxit framgångsrikt under en lång rad av år. Nu befinner vi oss i en fas av vår utveckling där många olika saker behöver utvecklas på en och samma gång.
– Det kommer att bli en svettig höst!