Kommunala bolag på villovägar

Lilian Eriksson, ordförande i Kommuninvest Analys- och finanskommittén och avgående kommundirektör i Ängelholm, skriver i en krönika om att Ängelholm nu gör det som framgångsrika kommuner gör för att leda sina bolag till att faktiskt bidra tillsamhällsutvecklingen.

Idag arbetar alla kommuner med att utveckla kvaliteten i sina tjänster till medborgarna. Vi tävlar mot varandra. Vi mäter oss årligen genom olika index. Vi utgår såklart från att våra bolag bidrar till denna utveckling. Att de bidrar till att utveckla samhället och välfärden och till att kommunen uppnår sina långsiktiga mål. Att de stärker ägarens varumärke, är effektiva, uppträder professionellt mot sina kunder, är innovativa och något kommunen kan vara stolt över.

I min hemkommun övergick hela beståndet samhällsfastigheter till ett nybildat bolag år 2012. Bolaget lades som ett dotterbolag till allmännyttan. I beslutsunderlagen kan jag läsa att syftet var att tillgodose kommunens behov av lämpliga fastigheter och verksamhetslokaler. Hela lokalförsörjningsprocessen skulle bli mer professionell med bättre framförhållning, bättre lokalplanering, bättre underhåll – ja bättre allt!

Det som sedan följde kan beskrivas som en väldigt lång och brant uppförsbacke. Politiken började undra varför våra utbyggnadsplaner inte realiserades. Och varför det alltid blev dyrare än kalkylerat. Och vem som i så fall satt standard de luxe. Det gick så långt att vi fick ett övergripande mål av kommunfullmäktige; ”Kommunkoncernens lokalförsörjningsprocess ska säkerställas så att lokaler är färdigställda enligt beslutad plan”.

För bara precis ett år sedan fattade kommunstyrelsen beslut om att genomlysa verksamheten i dotterbolaget. Politiken ville se en utvärdering av några projekt för nybyggnation/renovering och få en bedömning av bolagets kostnadskontroll och projektstyrning. Samt hur bolaget fungerar som beställare och samarbetar med upphandlade entreprenörer. Ett välkänt revisionsföretag fick uppdraget.

Genomlysningen visade på mer eller mindre omfattande brister inom samtliga områden som utretts. Det mest uppseendeväckande var att bolaget medvetet och systematiskt bröt mot LoU. I en intervju med vd menar hen att lagen inte passar för deras verksamhet. Sammanlagt räknade konsultfirman ut att inköp gjorts för värden runt 98 mnkr utan upphandling.

Bolaget menar att det är svårt att få in anbud. Slutsatsen var att kommunen i flera fall kan anses ha lidit ekonomisk skada till följd av brister i skötsel av bolagets ekonomiska angelägenheter. Bedömningen var att den sammanlagda ekonomiska skadan kan vara betydande.

Såg vi verkligen inga varningssignaler? Jo, det gjorde vi nog, men inget vi satte i samband med oredligheterna. Ständiga missförstånd vid beställningar, otrevligt bemötande, ständigt klander om att kommunen inte hade bra rutiner för än det ena och än det andra. Endast muntlig information på ägarsamråd – vd lämnade aldrig ifrån sig skriftliga dokument, hade bara ett eget hopvikt papper i innerfickan.

Vi har det senaste halvåret studerat hur kommunsverige styr och leder sina företag. Letat efter goda exempel, intervjuat ett tiotal kommuner och plockat det vi tror passar oss bäst. Och vi har funnit några riktiga pärlor!

Vi byter nu besättning på de ledande posterna. Vi ändrar strukturen och bildar en koncern med moderbolag och två döttrar. Vi stärker den finansiella styrningen och inför en koncernbank. Vi ökar kommunfullmäktiges involvering genom ”studiedagar” med besök på byggprojekt, fördjupning i styrelsearbete och aktuell information om bolagen. Vi gör nu det vi ser att framgångsrika kommuner gör för att leda sina bolag till att faktiskt bidra till samhällsutvecklingen.

Till syvende och sist så är det ändå människorna som skapar värdet och det blir spännande att se om även organisationskulturen är mogen en förändring i linje med vår värdegrund Öppenhet – Omtanke – Handlingskraft.