Totalt 360 förtroendevalda och tjänstepersoner deltog i årets medlemssamråd, som den här gången hölls både fysiskt på fyra platser och fyra digitala tillfällen. Den ekonomiska utvecklingen och framtidsutsikterna för kommuner och regioner stod i centrum för diskussionen på samrådsmötena.
I slutet av januari och början av februari bjöd Kommuninvest traditionsenligt in sina medlemmar till medlemssamråd. Årets samråd skedde som fysiska möten i Göteborg, Lund, Umeå och Stockholm, och som digitala möten vid ytterligare fyra tillfällen. 58 personer medverkade på de fysiska mötena och 302 deltog i de digitala.
– Därmed kan vi konstatera att deltagandet i medlemssamråden är tillbaka på ungefär samma nivå som före pandemin. Företrädare för mer än 60 procent av våra medlemmar deltar i samrådsmötena och det är en god blandning mellan tjänstepersoner och folkvalda på olika nivåer i kommuner och regioner, säger föreningsstyrelsens sekreterare Ulf Bengtsson och tillägger:
– Glädjande var också att det finns ett intresse att lära sig mer om Kommuninvests verksamhet från flera folkvalda som antingen var nyvalda efter förra höstens kommun- och regionval eller nya i sina politiska beslutsroller.
Inte oväntat var det de kärvare ekonomiska tiderna som stod i centrum för samtalen på medlemssamråden. Stigande räntor och hög inflation har på ganska kort tid förändrat förutsättningarna för många av Kommuninvests medlemmar.
– Det finns en oro bland medlemmarna – för ökade kostnader, för minskande realt skatteunderlag och för minskade reala bidrag från staten. Många räknar med att det blir två tuffa år 2023 och 2024, om än från ett relativt gott utgångsläge, säger Ulf Bengtsson.
– De största orosmolnen är de ökade pensionskostnaderna, framför allt för regionerna, och kraftigt stigande kostnader för de allmännyttiga bostadsföretagen, kostnadsökningar som inte kan kompenseras av höjda hyror.
– Samtidigt ska man ha klart för sig att det ekonomiska läget varierar mellan olika kommuner och regioner. Vissa har ett betydligt bättre utgångsläge än andra, och några kommunala verksamheter, exempelvis energibolag, går fortsatt bra, konstaterar Ulf Bengtsson.
För första gången under Kommuninvests historia slutade resultatet för 2022 på minus – vilket innebär att det inte kommer att utbetalas någon ränta på insatskapital eller återbäring till medlemmarna i år.
– Det är ju ett tråkigt besked att ge, men en tröst är att det inte beror på att verksamheten går dåligt. Kommuninvest redovisar ett positivt operativt resultat för 2022, men kostnaderna för den så kallade riskskatten leder till att slutresultatet blir negativt, säger Ulf Bengtsson och fortsätter:
– Regeringen har kompenserat kommuner och regioner för ökade finansieringskostnader, så sammantaget påverkas inte Kommun- och Regionsverige negativt av de ökade kostnader som riskskatten innebär för Kommuninvest.
Frågor som medlemmarna tog upp på samrådsmötena var bland annat önskemål om att få veta mer om den ökade kapitaliseringen av Kommuninvest, liksom om principerna bakom Kommuninvests prissättning.