Ett viktigt men komplext uppdrag. Det är en rimlig sammanfattning av den pågående statliga utredningen som i skuggan av pandemin undersöker förutsättningarna för hållbara investeringsprojekt i den svenska hälso- och sjukvården.
Sveriges hälso- och sjukvård står inför stora investeringar. Kommuner och regioner sitter med ett fastighetsbestånd som till stora delar är byggt under 60- och 70-talet, samtidigt som en växande befolkning gör att behoven av välfärdstjänster kontinuerligt ökar. Dessutom ser själva sjukvården annorlunda ut idag, vilket gör att såväl investeringar i medicinteknisk utrustning som i personalresurser och kompetens måste adderas till behovet av renoveringar och nybyggnationer.
– Jag skulle säga att bilden är tämligen samstämmig kring de utmaningar som våra kommuner och regioner står inför och de investeringar som kommer att krävas. Behoven inom sektorn är betydande, framförallt drivet av ett åldrande fastighetsbestånd och lokaler som behöver anpassas efter hur dagens sjukvård och omsorg ser ut. Därtill att tillse en kontinuerlig kapacitetsökning som går i takt med den demografiska utvecklingen, säger Ulf Bengtsson, föreningsstyrelsens sekreterare Kommuninvest och expert i den pågående utredningen.
Den statliga utredningen ska kartlägga sektorns investeringsprojekt och analysera hur samverkan kring dessa projekt kan stärkas i ett nationellt helhetsperspektiv. Som finansiär av många av de investeringar som sektorn gör redan idag respektive planerar framöver, har Kommuninvest god kunskap om hur det ser ut runt om i landet.
– Syftet med utredningen är att bidra till ökade förutsättningar för såväl hälso- och sjukvårdens huvudmän som regeringen att fatta strategiskt och samhällsekonomiskt viktiga beslut. Från Kommuninvests sida kan vi bidra med att ge en bra och på många sätt aktuell bild av läget runt om i landet. Baserat på vår utlåning kan vi komplettera med viktig information och bedömningen så här långt är att man vet ganska väl vilka investeringar som kommer att krävas. Det är inte heller nödvändigtvis möjligheten till finansiering som är det mest kritiska, utan den stora utmaningen för sektorn ligger snarare i att se till att det finns tillräckligt med vårdpersonal och utbildad personal som kan bemanna och serva lokaler och utrustning. Kompetensförsörjningen är redan problematisk på många håll, säger Ulf Bengtsson.
Viktigt är att se till att alla de investeringar som nu görs får en så god effekt som möjligt på den samlade svenska hälso- och sjukvården. Mycket är vunnet om man kan säkerställa att de nya faciliteter som byggs i olika regioner, inte minst när det gäller högspecialiserad vård, kompletterar snarare än överlappar varandra.
– En viktig frågeställning är hur långt staten ska gå i sin styrning? Det handlar för utredningen om att hitta en rimligt balans mellan aktiv statlig styrning och respekten för det kommunala självstyret. Vi har alla mycket att vinna på att goda samarbetsformer skapas, vilka kan bidra till såväl den nationella utvecklingen av hälso- och sjukvården som till ökad samhällsekonomisk effektivitet, säger Ulf Bengtsson.
Pandemins framfart under vår och sommar bromsade arbetet under en period, då sjukvårdsapparaten av förklarliga skäl måst prioritera mer akuta insatser. Med sikte på att redovisa sitt arbete i början av 2021 kommer Dialog med stor sannolikhet få anledning att återkomma till utredningens slutsatser och rekommendationer för hur den nationella utvecklingen av hälso- och
sjukvården bör se ut.