De närmaste åren finns det möjlighet för ett antal kommuner och regioner att ansöka om hjälp för att få ekonomin i balans. Sammanlagt finns en miljard kronor i statligt stöd som ska fördelas fram till år 2024.
Stödet kommer att fördelas av delegationen för kommunal ekonomi i balans.
– Med det här stödet vill vi uppmärksamma de kommuner och regioner som har ett sämre utgångsläge än andra. Kommuner och regioner ska inte behöva övervältra kostnader på våra barn och barnbarn. De kommuner och regioner som har en särskilt svag ekonomi behöver vidta åtgärder för att stärka ekonomin. Detta är ett stöd för hjälp-till-självhjälp, sa dåvarande civilminister Lena Micko när beslut om delegationen fattades tidigare i år
– Jag tror att motivet är att regeringen har sett att vissa kommuner har svårt att klara en god ekonomisk hushållning och vill med delegationens hjälp få till stånd större omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning i framtiden, säger Emelie Värja, forsknings och utbildningschef på Kommuninvest som är en av delegationens ledamöter.
Stödet kan sökas av de kommuner och regioner som har en negativ soliditet vid utgången av 2020. Sammanlagt rör det sig om 25 kommuner och 13 regioner.
– Tanken är att kommunerna själva har idéer på vilken typ av åtgärd som om den kan genomföras skapar bättre förutsättningar på längre sikt, säger Emelie Värja och fortsätter:
– Ansökan behöver inte vara helt perfekt från början, efter att den har kommit in kommer en dialog inledas tillsammans med den sökande för att se om det här är den insats som är mest lämplig.
Totalt rör det sig alltså en miljard kronor i stöd, som ska utbetalas under åren 2021–2024. På grund av Covid har det tagit lite tid att komma i gång, men från den 1 januari 2022 finns möjligheten att ansöka.
Emelie Värja ingår i delegationen bland annat tillsammans med Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Clas Olsson som är ordförande. Det var också Clas Olsson som utredde den kommunala styrningen i utredningen ”En god kommunal hushållning” som presenterades tidigare under hösten.
Hur kommer det sig att du blev utsedd att ingå i delegationen?
– Dels lyfte Småkom (De små kommunernas samverkan) i sitt remissvar på att det de ansåg det var viktigt med en representant för Kommuninvest. Sedan har jag en del erfarenhet av annat tagit fram en effektivitetsmodell för Svenskt
Näringsliv, säger Emelie Värja.
Just nu pågår bemanningen av det kansli som ska sköta delegationens praktiska arbete. Det kommer vara organiserat inom Kammarkollegiet. Inledande webbinarium för berörda kommuner har redan genomförts och fler planeras. Det blir också kansliets uppgift att sammanställa ansökningarna när de väl kommer in.
– Eftersom det är relativt få regioner och kommuner som kan komma i fråga för stödet så är det lättare att komma ut med information, säger Emelie Värja och fortsätter.
– Många av den här typen av effektiviseringar kostar inledningsvis. Man kan behöva investera för att minska kostnader i framtiden. Ska man exempelvis omorganisera kanske man behöver anställa. Det är den typen av åtgärder man kan söka medel för, säger Emelie Värja.
Hon tror också att delegationens arbete kan komma att leda fram till goda exempel som senare kan spridas till andra.
– Förhoppningsvis kommer det in ansökningar med förslag på åtgärder, åtgärderna diskuteras och möjligen justeras, dessa åtgärder kommer också att följas upp och kan i sin tur komma att bli goda exempel för andra kommuner eller regioner.
Vad vet vi om effektiviseringar generellt? Brukar det finnas några lågt hängande frukter ute i kommunerna?
– Jag tror att det är väldigt olika, just därför tror jag inte heller det skulle vara bra att komma med konkreta exempel på vad man kan söka för. När man tittar på varför vissa kommuner är effektivare än andra landar det ofta i ledning, styrning och organisation. Det kan handla om att man inte klarat av att ta ett beslut som är nödvändigt eller hur långt man har kommit i sin digitalisering. Ytterligare en effektiviseringsåtgärd är att genomföra omstruktureringsåtgärder, till exempel att lägga ner och skapa större enheter för äldreomsorg, säger Emelie Värja.
Förutom kravet på att en sökande ska ha en negativ soliditet ska delegationen också prioritera sökande med störst behov och hög skattesats.
– Sedan kommer vi också titta på demografi och befolkningsprognoser. Vi kommer också titta på vilka förutsättningar det finns samlat för att uppnå god ekonomisk hushållning, säger Emelie Värja och fortsätter.
– Det här handlar inte bara om en enskild insats. Om kostnaderna minskar på ett ställe men ökar på ett annat är inte mycket vunnet. Så vi kommer se på helheten.
Om du ska tala för Kommuninvest, hur ser då ert perspektiv på den delegationens verksamhet ut?
– Eftersom vi är kreditgivare är det klart positivt om det genomförs omstruktureringsåtgärder för att stärka den kommunala ekonomin. Nu vet vi ju att sektorn generellt har en stark ekonomi, det visar ju Clas Olssons utredning också. Men trots det behövs det såklart vissa åtgärder. Det här är ett jättebra sätt att stärka sektorn, även om det inte är några jättesummor som fördelas.
Och hur upplever du själv att börja arbeta med det här?
– Jag tycker är spännande! Jag hoppas verkligen kommuner söker och att vi kommer hitta goda exempel på nya lösningar som kan spridas till andra.