Stigande räntor och den högsta inflationen på årtionden sätter press på kommunernas ekonomi. Kommuninvests tajming för att publicera ”Handbok i skuldförvaltning för kommunsektorn” kan väl inte vara bättre.
Det senaste halvårets kraftiga förändringar i det ekonomiska landskapet visar med all tydlighet hur viktigt det är för kommuner att ha en gedigen och uppdaterad bild av sina finansiella förutsättningar.
– Flera kommuner har redan gjort en ordentlig översyn av det ekonomiska läget och bland annat uppdaterat sina finanspolicyer. Med det arbetet i ryggen står de väl rustade för att ta sig an det nya läget med högre räntekostnader, säger Kommuninvests vice VD Maria Viimne och fortsätter:
– Andra kommuner har fortfarande den genomgången framför sig och det finns många goda skäl att sätta i gång med den översynen nu. Det är aldrig för sent att börja!
Som en hjälp på traven har ett team med bland andra Maria Viimne och Kommuninvests tf. forsknings- och utbildningschef Erik Törnblom skrivit ”Handbok i skuldförvaltning för kommunsektorn”. Rapporten, som kommer att presenteras på Finansforums webbinarium den 27 september, är i första hand riktad till ekonomichefer och medarbetare på ekonomiavdelningarna inom mindre och medelstora kommuner, men också till folkvalda och tjänstepersoner inom de olika förvaltningarna. Viktigt inte minst ett valår, då politiska majoriteter i kommunerna kan skifta. Nyvalda som tar över på de beslutsfattande positionerna kan ha nytta av handboken.
– När det gäller de politiska beslutsfattarna vill vi med den här rapporten ge bättre förutsättningar för samtal om finansiella frågor mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. Det gäller inte minst styrningen av skuldförvaltningen, som vi av erfarenhet vet att många folkvalda ofta är ganska ”långt borta” ifrån. Samtidigt är det otroligt viktigt för de styrande i kommunerna att känna att det finns en förutsägbarhet och robusthet i den kommunala ekonomin som gör det möjligt att planera och skapa handlingsutrymme för det kommunala uppdragets förverkligande, säger Maria Viimne.
– De politiskt valda behöver inte vara insatta i alla finansiella detaljer, utan ska ha fokus på ordning och reda i kommunernas ekonomi. Vi hoppas att den här boken ska hjälpa dem att ställa rätt frågor till ekonomicheferna och till andra tjänstepersoner, fortsätter hon.
Erik Törnblom beskriver en utveckling där kommunerna under en rad av år haft stora investeringsbehov och därav stora upplåningsbehov. Det har lett till att många kommuner har stora låneskulder och att skuldernas andel i förhållande till de totala intäkterna har ökat.
– Trots det har Kommunsverige i stort haft en fortsatt god ekonomi och god soliditet. Tack vare ett gynnsamt ränteläge under en lång följd av år har räntekostnaderna utgjort en relativt liten del av kommunernas utgifter även om skulderna har vuxit, säger Erik Törnblom, och fortsätter:
– Nu står vi inför ett läge där räntekostnaderna kommer att ta större del av de kommunala finansiella utrymmet i anspråk. Vi vill absolut inte vara alarmistiska, men det är bra att vara väl förberedd och ha insikt om att pengarna som ska betala högre ränteutgifter måste tas någonstans ifrån och att det påverkar de sammantagna ekonomiska förutsättningarna.
I mitten av augusti deltog Erik Törnblom i KOMMEK-mässan i Malmö, där ekonomichefer och -medarbetare från landets kommuner och regioner möts vartannat år. Inte oväntat kunde han konstatera att fokus till viss del hade förskjutits från demografisk utveckling, som varit en dominerande fråga under flera år, till att alltmer handla om inflations- och ränteutveckling.
– Många kommuner har, som sagt, varit proaktiva och har en tydlig och fastslagen strategi för att möta ett högre ränteläge. De kommunerna kan sitta lugnt i båten nu. Men med tanke på att det varit låga räntor under så lång tid är det inte konstigt att många kommuner vant sig vid låga räntekostnader, säger Erik Törnblom.
– Ett mål med den här rapporten är att resonera kring hur man tänker långsiktigt – hur man bygger en skuldportfölj som passar utifrån de ekonomiska förutsättningarna i en kommun eller ett kommunalt bolag. Då har man en enkel och robust skuldportfölj som har en tydlig koppling till de viktigaste kommunala målen och man kan känna sig trygg med den strategi man valt, även om räntorna stiger.
Erik Törnblom och Maria Viimne konstaterar att det under en lång tid varit lönsamt för kommunerna att ha lån med rörliga räntor, särskilt under perioder med sjunkande räntelägen.
– För en kommun med låga skulder kan det vara klokt att fortsätta med lån med rörlig ränta. Men för kommuner där en ränteuppgång kan få större effekter på resultatet kan bundna lån och en ökad förutsägbarhet vara ett bättre alternativ, säger Erik Törnblom, och Maria Viimne fyller i:
– Vi måste anpassa oss till ett nytt normalläge. Räntorna, särskilt de rörliga, kommer att röra sig mycket mer och snabbare, både uppåt och nedåt. Det kommer inte att vara den stabilitet vi har vant oss vid under senare år. För kommuner med stora skulder kan kostnaderna stiga snabbt om man har en stor andel lån med rörlig ränta. Samtidigt tar det ofta långt tid för en kommun eller ett kommunalt bolag att öka intäkterna.
– Då kan man sitta i en rävsax, med kostnader som ökar snabbt medan det är svårt och går långsamt att öka intäkterna.
Erik Törnblom understryker att han och Maria Viimne inte ger några specifika råd om vilka beslut kommunerna ska fatta, men pekar i rapporten på olika sätt att minska riskerna.
– Vi hoppas med den här rapporten kunna göra det lite enklare att fatta besluten. Till exempel hur man gör kalkyler som visar hur en ränteuppgång med en procentenhet påverkar resultatet. De som gör ordentliga kalkyler är bättre förberedda och blir inte tagna på sängen av en ränteuppgång, säger Erik Törnblom.
– Kommunerna har kommit olika långt i sitt arbete. Vissa kommuner har dedikerade medarbetare som jobbat med utformning av skuldportfölj och finanspolicy och har ett modernt och uppdaterat regelverk på plats. Andra kommuner sitter kvar med gamla policyer, medan omvärlden och den egna ekonomiska situationen har förändrats. De kommunerna har ett behov av att göra den här översynen och helst så fort som möjligt.
Trots stigande räntor och inflationsdrivna kostnadsökningar bedömer Maria Viimne och Erik Törnblom att investeringstakten även fortsatt kommer att vara förhållandevis hög.
– Vi kunde redan under förra året se de första tecknen på en viss nedgång i investeringstakten och den minskningen har fortsatt i år, säger Erik Törnblom.
– Befolkningsökningen har dämpats men det finns fortfarande stora investeringsbehov, inte minst i underhåll av befintliga system och anläggningar. Några av de kommuner som vi talar med regelbundet signalerar en neddragning av investeringsnivå medan andra håller fast vid sina investeringsplaner, säger Maria Viimne.
Avslutningsvis – varför kommer ”Handbok i skuldförvaltning för kommunsektorn” just nu?
– Det känns helt naturligt. I nära samverkan med de svenska kommunerna och regionerna har vi på Kommuninvest jobbat med det här i 30 år och vi har en närvaro i många delar av kommunal ekonomi och skuldförvaltning. Det kändes att det var dags att ta ett helhetsgrepp och sammanställa många av de frågeställningar som våra kunder och vi arbetar med. Och det blev den här rapporten, avslutar Maria Viimne.