”Håll i pengarna”

Kommunerna beräknas göra ett rekordresultat 2020, trots pandemi och ekonomiskt osäkra tider. Statligt stöd kombinerat med högre skatteintäkter än vad som tidigare räknats med borgar för mycket pengar kvar i kistorna. Men nu gäller det att tänka långsiktigt, hålla i pengarna och ställa om inför framtiden, säger Kommuninvests expertgrupp Välfärdsekonomerna.

Många fruktade att 2020 skulle bli ett tufft år för kommunsektorn, men när året närmar sig sitt slut är bilden delvis den omvända.

– I de flesta kommunerna är det i alla fall för tillfället ett väldigt bra läge. Vi räknar med väldigt höga överskott i år, faktiskt med det högsta årsresultatet någonsin, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

SKR räknar med att kommunerna kommer ha ett överskott på ungefär 30 miljarder och regionerna på 9 miljarder när året i slut. Staten har bidragit till sektorn på flera sätt, dels genom generella statsbidrag och dels genom att ha tagit på sig merkostnaden för covid-19. Staten har även under en del av året betalat sjukersättningen. Tillsammans utgör det ett statligt tillskott på i storleksordningen 60 miljarder kronor.

Orsaken till de åtminstone tillfälligtvis goda tiderna är enligt henne främst två. Dels de omfattande statsbidragen som betalats ut under året, dels att fallet i kommunernas skatteintäkter som man tidigare räknat med inte blivit så djupt som det befarades.

– Nu ser vi dock ytterligare en nedgång i och med den andra vågen, och vi vet inte riktigt hur året slutar, säger Annika Wallenskog.

Kan man säga att staten har räddat kommunerna?

– Ja, staten har varit väldigt generös. Problemet är att det har varit mycket osäkra planeringsförutsättningar. Dels har givetvis pandemin varit oförutsägbar, men också hur väl det statliga stödet till näringslivet skulle fungera. Exempelvis har möjligheten till korttidspermitteringen utnyttjats i högre grad än man räknade med i våras, vilket innebär att många har haft lön och kunnat fortsätta betala skatt trots att de inte jobbat fullt. Det har haft jättestor betydelse för kommunerna och regionernas ekonomi, säger Annika Wallenskog.

Annika Wallenskog är en av medlemmarna i expertgruppen Välfärdsekonomerna som Kommuninvest tagit initiativ till. Där samlas akademiker, tjänstemän och andra med insikter i kommunsektorns förutsättningar för att analysera situationen och ge råd till olika aktörer. Den första rapporten som kom i somras koncentrerade sig på statens uppgifter under pandemin och den andra rapporten som kom i november fokuserar på kommunsektorn. Budskapet där är koncist och kan sammanfattas i tre punkter: håll i pengarna, tänk långsiktigt och skapa nya arbetssätt.

– De utmaningar som fanns tidigare kommer ju finnas kvar när pandemin är över. Dessutom tillkommer de långsiktiga effekterna av pandemin, i form av exempelvis följder av uppskjuten verksamhet och potentiella nya krav på verksamheten, säger Emelie Värja som är forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest och även en av Välfärdsekonomerna.

Hon bekräftar att läget för kommunerna i alla fall just nu ter sig ganska positivt.

– Där finns ganska samstämmig syn kring kommunernas ekonomi. De ganska kraftiga bidrag som kom från staten under 2020 tillsammans med att vi inte vi sett det fall i skatteintäkterna som man tidigare räknade med gör att nettoeffekten är ganska positiv. Tidigare prognos räknade med ett fall med 17 miljarder, den nya med sex miljarder. samtidigt tillkommer generella bidrag på 21 miljarder. Så vi ser ingen akut kris i sektorn, trots att vi har och hade stora variationer mellan kommuner.

Samtidigt som dessa i alla fall till det yttre ljusa siffror finns, är situationen inför årskiftet 2020/21 på många sätt osäkrare än på mycket länge. Coronapandemins andra våg har åter fått både antalet upptäckta fall och antalet sjukhusvårdade att skjuta i höjden. Samhället har åter slutit sig efter den korta tillgången till det relativt normala tidigare under hösten. Vaccin kommer snart att börja levereras, men hur snabbt och hur effektivt det kommer skydda oss är fortfarande oklart. Och bortom pandemin kvarstår kommunsektorns tidigare utmaningar. Det finns fortfarande ett stort investeringsbehov. Enligt Kommuninvests Låneskuldsrapport som beskriver situationen till och med 2019 är ett exempel på det.

– Vi ser att kommunernas låneskuld fortsätter att öka under 2019, vilket beror på att vi fortfarande ligger på väldigt höga investeringsnivåer, berättar Emelie Värja.

Kommunernas investeringar handlar främst om ny- och ersättningsinvesteringar i bostäder och verksamhetsfastigheter. Dessa två poster står för drygt hälften av de totala investeringarna. Andra stora poster är infrastruktur och VA. Orsaken till investeringsbehovet är enligt Emelie Värja flera:

– Dels har vi haft en kraftig befolkningstillväxt under en ganska lång period, långt över det historiska genomsnittet. Dels har vi demografiska förändringar i form av att det blir fler äldre och fler barn per arbetande person. Sedan har vi också en investeringspuckel just nu på grund av att en stor del av välfärden byggdes under 1960- och 70-talen i form av bostäder och fastigheter och VA dessa har nu uppnått sin tekniska livslängd och behöver renoveras eller bytas ut.

I Kommuninvests låneskuldsrapport tittar man också på hur skulden förväntas utvecklas framöver. Under 2020 kommer tillväxten på grund av likviditetstillskottet från staten bli mindre än man tidigare trott, trots att investeringsbehovet är fortsatt stort. Eftersom genomsnittsräntan fortsätter att sjunka beräknas inte heller kapitalkostnaden överlag öka, på kort sikt, trots ökad skuldsättning.

Men pandemi eller ej – kvar finns alltså de väl kända demografiska utmaningarna i form av ökad befolkning, försämrad försörjningskvot och en kraftig ökning i form av kostnadskrävande äldre personer.

Annika Wallenskog anser att Välfärdsekonomernas råd egentligen inte är särskilt komplicerade. Utmaningen består i att ta dem på allvar.

– Det gäller att hålla i pengarna och inte dra iväg kostnadsmässigt, även om man har stora överskott. Det är avgörande att tänka på de stora utmaningar som väntar. De är nu större än före pandemin, exempelvis på grund av att vi inte framledes kommer se ett lika stort inflöde av arbetade timmar vilket påverkar skatteintäkterna. Då gäller det att ställa om och effektivisera, säger hon.

Därmed kommer vi in på Välfärdsekonomernas råd om att försöka skapa nya arbetssätt. 2020 har svenska folket fått lära sig social distansering på många sätt. De som kunnat har ofta jobbat hemma. Det är en förändring som Annika Wallenskog tror kommer finnas kvar också efteråt:

– Vi kommer alla jobba mer digitalt. Och kommuninvånarna blir mer vana vid att göra fler saker själva via sin dator eller telefon. Ju mer vi kan digitalisera desto effektivare kan verksamheten bli under kommande år. Men då gäller det samtidigt att anpassa organisationen så man inte fortsätter jobba på samma sätt trots att man har digitala system.

Att inte släppa blicken på det långsiktiga när man förändrar sitt arbetssätt är också Emilie Värjas råd till kommunsektorn.

– När det gäller att förändra arbetssätt tänker jag också exempelvis på behovet att ställa om ekonomistyrningen för att se till att man hamnar rätt inför en osäker framtid. Det är också en nyligen tillsatt statlig utredning som vi ser positivt på, säger hon.

2021 är fortfarande delvis höljd i dunkel, men klart är att den pandemi som just nu dominerar livet fortfarande kommer att ha stor påverkan.

– En sak vi har sett är att många kommuner har ganska låg efterfrågan på en del tjänster. Exempelvis barnomsorg där hemmajobbande föräldrar hämtar tidigare. Det gäller kultur och fritid. Det har för många av kommunerna inneburit minskade kostnader, säger Annika Wallenskog.

– Fortsätter pandemin tror jag vi får se fortsatt låg efterfrågan på en del kommunala verksamheter, vilket i sin tur kan skapa problem på lång sikt i form av psykisk och fysisk ohälsa. Den låga efterfrågan nu skapar ett uppdämt behov. Annika Wallenskog påminner också om att de statsbidrag som gav så stor hjälp under året nu minskar.

– Det finns hittills inget löfte från staten att man ska stå för merkostnader för covid-19 också under nästa år, även om de generella statsbidragen fortfarande är ganska höga.

Det här gör det ju svårt för kommuner att planera sin verksamhet och ekonomi. Hur tycker du man ska tänka som ansvarig?

– Jag tror det viktigaste är att man lyfter blicken och tänker långsiktigt. Det står helt klart att pandemin på många sätt kommer att få långsiktiga effekter på ekonomin.

Annika Wallenskog pekar också på risken med att vara alltför sparsam när det gäller just pandemin.

– Det har ändå varit positivt under 2020 att man har kunnat lägga pengar på att exempelvis bygga om sjukhus, till och med bygga fältsjukhus. Eller satsa på äldreomsorgen och där bli bättre på att isolera patienter. Om man istället börjar känna att man inte har råd med den typen av åtgärder, då är det stor risk att vi inte kommer göra det vi kan för att hindra smittspridningen, säger hon.

Tror du den genomsnittliga kommundirektören sover gott om natten just nu?

– Jag vet inte. De försöker nog hålla emot så att inte kostnaderna drar iväg nu. För alla är medvetna om att det ser jobbigt ut längre fram. 2022 och 2023 ser inget vidare ut.

Vad tror du om pandemins långsiktiga effekter?

– Antalet arbetade timmar kommer som sagt utvecklas ganska svagt de kommande åren, inte bara på grund av pandemin utan också för att vi har så litet inflöde av folk i yrkesverksam ålder. En lågkonjunktur som slår mot sysselsättningen innebär att unga och nyanlända inte får sitt första jobb och riskerar att hamna i långvarigt utanförskap.