I Falköping har man verkligen sett värdet av Kommuninvests Gröna lån – inte minst för att tydligt visa och bevisa kommunens höga ambitioner inom miljö- och klimatområdet.
Antingen har Falköpings kommun etablerat sällsynt effektiva processer för att kunna ansöka om Grön upplåning från Kommuninvest. Eller så ligger framgången i ekonomiavdelningens metod att promenera runt i stadshuset med en kaffekopp i handen och sticka in huvudet hos de medarbetare som de behöver tala med för att få till stånd en låneansökan.
Oavsett vilket – eller är det kanske en kombination av dem båda – så är Falköping en av de kommuner i landet som nyttjar Kommuninvests gröna lånemöjlighet i störst utsträckning. Till dags dato har man sammanlagt lånat grönt till elva olika projekt till ett sammanlagt lånevärde av 537 miljoner kronor.
Det är också flera kategorier projekt som fått grön finansiering i Falköping, såväl olika typer av gröna byggnader som flera vatten- och avloppsinvesteringar.
– Vår första ansökan om Grönt lån gällde byggandet av ett demensboende i Tåstorpsområdet, ett stort lån på omkring 200 miljoner. Sedan har vi lånat grönt till byggandet av flera förskolor och även till förbättringsarbeten på andra skolor och förskolor, berättar Rebecka Shamoun, ekonom och en av dem som jobbar med låneansökningar inom kommunen.
– Lite senare ansökte vi om gröna lån för fyra olika vatten- och avloppsprojekt. Att vi fick alla godkända visar att vi hittat en bra process för låneansökningarna. Det känns också som ett kvitto på att vi arbetar i rätt riktning och lämnar vårt bidrag till klimatomställningen, fortsätter hon.
Magnus Fleischer, kommunens ekonomichef, menar att det var en framgångsfaktor att man gjorde så många ansökningar om gröna lån under en relativt kort tid.
– Det gjorde att vi kunde bygga upp den kompetens som behövs för att klara av att låna grönt. Kommuninvest ställer ganska höga krav vilket i sin tur sporrade oss att skaffa oss de kunskaper och rutiner som behövs för att få till bra ansökningshandlingar.
En viktig del av Falköpings arbetssätt är ett bra samarbete mellan olika förvaltningar inom kommunen och framförhållning.
– Dels handlar det om att alla inblandade förvaltningar ska förstå värdet av att kunna låna grönt. Dels visade det sig, efter att vi hade jobbade ett par år med gröna ansökningar, att vi behövde bygga upp en tydligare struktur för ansökningsprocessen. Nu har vi ett årligt möte där vi diskuterar vilka låneansökningar vi ska göra under det kommande året. Det gör att vi kan jobba proaktivt och ta fram ansökningshandlingar i förväg, säger Rebecka Shamoun.
Magnus Fleischer betonar att allt bottnar i ett politiskt beslut och ett tydligt mandat att kommunens byggnader ska vara energieffektiva och klimatsmarta.
– Det innebär ofta att investeringen i en ny byggnad blir lite dyrare, men att vi tjänar igen det på de energibesparingar som görs.
När det gäller just energiförbrukningen har kommunen haft stor nytta av återrapporteringen till Kommuninvest. Vid ett tillfälle fick kommunen bakläxa för att energiförbrukningen i de fastigheter som byggts med Gröna lån var alldeles för hög.
– Beskedet från Kommuninvest ledde till att fastighetsavdelningen kavlade upp ärmarna, utredde utfallet och lyckades få ner energiförbrukningen avsevärt. Efter ett tag hade vi fått ordning på förbrukningen i alla fastigheter utom en, så allt slutade lyckligt, berättar Magnus Fleischer.
För närvarande pågår ett omfattande vatten- och avloppsprojekt i centrala Falköping, som även det planeras att finansieras med Gröna lån från Kommuninvest.
– Vi bygger om torget mitt i stan, byter ut gamla ledningar och bygger nya ledningar för avrinning av dagvatten. Det ska bli en grönare och mer trivsam miljö på torget med fler sittplatser och uteserveringar, säger Rasmus Johansson, projektledare vid kommunens VA-avdelning.
Tidigare har kommunen genomfört flera omfattande gröna VA-projekt, bland annat klimatanpassning genom separering av spill- och dagvatten, samt utbyggnad av VA-infrastruktur för både ett nytt bostadsområde och ett nytt industriområde.
– Det här är investeringar som ligger helt rätt i tiden och som har fått fastighetsägare att förbättra sin vattenhantering, säger Rasmus Johansson.
Ytterligare låneansökningar för nya VA-satsningar är på planeringsstadiet, liksom ansökningar för fler fastighetsprojekt.
– Vi hoppas också kunna lämna in en låneansökan för Grönt lån inom en tredje kategori men den är vi inte redo att berätta om ännu, säger Rebecka Shamoun hemlighetsfullt.
En annan satsning som fortfarande ligger några år framåt i tiden är byggandet av en ny högstadieskola, Platåskolan.
– Det kommer att bli en riktigt stor investering, runt 400 miljoner kronor. För skolsatsningen kan det även bli aktuellt att söka ett lån för social hållbarhet från Kommuninvest. Men den typen av lån kräver en mer omfattande ansökningsprocess, som i sin tur kräver ett mer avancerat samarbete inom kommunen och sannolikt en ny typ av styrgrupp, säger Rebecka Shamoun.
Avslutningsvis, hur stor roll spelade det här att gå runt i stadshuset med en kaffekopp, för att få till en bra process för ansökningar av Gröna lån?
– Ja, kanske viktigare än man kan tro. Inget händer av sig själv. Man måste sätta till resurser för att etablera nya arbetssätt när man ska låna grönt. Och då behöver man springa runt i stadshuset och tjata lite grann, säger Magnus Fleischer.
– Och att ta med sig kaffekoppen och fånga upp de kollegor du vill tala med, det fungerar mycket bättre än att skicka mail, tillägger Rebecka Shamoun.