Sedan starten 2015 har efterfrågan på Kommuninvests Gröna lån växt stadigt. Vid utgången av 2022 hade lån till 541 gröna investeringsprojekt beviljats – satsningar som sammanlagt resulterar i över 700 000 ton minskade utsläpp av koldioxid årligen.
När Säterbostäder i vintras beviljades ett Grönt lån innebar det inte bara att det byggs ett nytt miljöcertifierat huvudkontor där det kommunala bostadsbolagets samtliga medarbetare får sina arbetsplatser. Lånet på 42,5 miljoner kronor till Säterbostäder markerade också en viktig milstolpe för Kommuninvests hållbarhetsarbete – den totala volymen beviljade Gröna lån passerade i och med det 100 miljarder kronor.
De Gröna lånen stod vid årsskiftet för 13,5 procent av Kommuninvests totala utlåning, en andel som successivt har växt sedan låneformen introducerades för åtta år sedan. Särskilt glädjande är det faktum att tillväxttakten för Gröna lån överstiger den för traditionell finansiering.
För att ett Grönt lån ska beviljas måste ansökan godkännas av Kommuninvests Miljökommitté. Kommittén består av miljö- och klimatspecialister från svenska kommuner och regioner och sammanträder varannan månad.
– Allt fler kommuner och regioner är i dag intresserade av att låna grönt. Förra årets beviljades ett 60-tal nya projekt och Miljökommittén hanterar 10–25 ansökningar vid varje möte, säger Kommuninvests hållbarhetsstrateg Hanna Leife, som också är kommitténs sekreterare.
Hennes kollega, finansrådgivaren Sofia Frändberg, berättar att kännedomen om Kommuninvests gröna lån växer hela tiden:
– Många av våra medlemmar är stolta över att kunna göra investeringar som klassas som gröna. I grunden finns ofta en politisk ambition och många kommuner har tydliga miljö- och hållbarhetsmål i sina budgetar, mål som till exempel kan vara kopplade till ambitionerna i Agenda 2030.
Till dags dato är det 189 av landets 290 kommuner som har beviljats Gröna lån från Kommuninvest. Den dominerande kategorin investeringar som finansieras med Gröna lån är byggnadsprojekt som står för drygt 60 procent av den totala lånevolymen.
– Förra året skruvades kraven på vad som får räknas som gröna byggnader upp och nu krävs det även redovisning av livscykelinriktade klimatåtgärder i byggnationen, t.ex. att stommen genomförs i trä, samt en redovisning av klimatpåverkan under byggperioden, säger Hanna Leife och fortsätter:
– När kraven höjs så sjunker antalet ansökningar tillfälligt eftersom låntagarna behöver anpassa sina processer efter den nya nivån. Men nu ser vi att kommunerna börjar få koll på de nya kraven och ansökningstakten har stigit igen.
De 100 miljarder i Gröna lån som beviljats har förstås gjort tydliga klimatavtryck. I en rapport som Kommuninvest publicerade i slutet av april summeras de minskade koldioxidutsläpp som kan kopplas till investeringar finansierade med Gröna lån till över 700 000 ton årligen. Och det är ändå en konservativ uppskattning.
– Vi är väldigt noga med att vara tydliga och transparenta i vår rapportering. Vi redovisar förstås bara den andel av investeringarnas miljö- och klimatvinster som Kommuninvests Gröna utlåning bidragit till. Dessutom redovisar vi på vilket sätt vi räknat och vilka utsläppsfaktorer vi använt oss av, försiktighet och transparens är viktigt, inte minst för att undvika ”greenwashing” (att skapa en bild av att miljö- och klimatarbetet ger större effekter än det gör i verkligheten, red. anm.), säger Hanna Leife.
De största bidragen till utsläppsminskningen härrör från investeringar inom förnybar energi, energieffektivisering och hållbara transporter. Men satsningar finansierade med Gröna lån från Kommuninvest ger fler positiva effekter utöver minskade utsläpp av koldioxid. Energieffektiva fastigheter innebär minskad energiförbrukning med 56 gigawattimmar (GWh) per år, medan andra effektiviseringsåtgärder medför besparingar på ytterligare 25 GWh varje år. Som jämförelse brukar anges att 1 GWh motsvarar elförbrukningen för 50 normalstora villor under ett år. Därutöver har investeringar i vatten- och avloppsanläggningar resulterat i minskade kväveutsläpp med 163 ton årligen.
Är det svårt för en kommun eller region att ansöka om ett Grönt lån?
– Nej, men första gången man ser ansökningshandlingarna och läser på om kraven tycker vissa att det verkar krångligt men efter att en ansökan är gjord tycker många att det var relativt enkelt. Det är ofta klokt att ta hjälp av någon. Vi finns alltid tillgängliga för att svara på frågor och bistå med vägledning, säger Patrik Stenman, finansrådgivare med ansvar för Kommuninvests Gröna lån.
Sofia Frändberg påpekar att det ofta finns en liten tröskel att kliva över när man ska göra något nytt.
– Vår erfarenhet visar att det ofta är lättare att göra en ansökan för kommuner där man inte har en stuprörsorganisation, utan en god samverkan mellan olika förvaltningar. Det är framför allt viktigt att medarbetare inom ekonomi, fastighet och energi har pratat sig samman och är eniga om behoven, säger hon och fortsätter:
– Faktum är att kommunernas och bolagens interna samarbete kring en låneansökan kan ge en extra bonus i form av ökad samverkan inom andra områden. . Flera medlemmar har också vittnat om att den interna organisationen blivit effektivare när det gäller att hitta hållbara projekt efter att man ansökt om Grönt lån första gången.
Patrik Stenman, Sofia Frändberg och Hanna Leife är eniga om att det är lättare att uppfylla kraven om låneansökan sker tidigt i projektarbetet eftersom hållbarhetsfaktorerna är viktiga att ha koll på när upphandlingen av entreprenör sker, till exempel vid ett byggprojekt. Har entreprenören redan upphandlats och villkoren fastställts är det svårare att få in nya krav i kontraktet.
Anledningen till att det fortfarande finns många kommuner som inte lånar grönt tror Patrik Stenman beror på en hård arbetsbelastning för de kommunala tjänstepersonerna.
– Tidsbrist kan vara en faktor i en liten kommun, där ekonomichefen ofta har många olika arbetsuppgifter. Om kärnverksamheten tar upp all ens tid kan det vara svårt att hitta tiden för att sätta sig in i regelverket för Gröna lån.
En viktig del av arbetsprocessen kring de Gröna lånen är låntagarnas återrapportering. Hur väl investeringen uppfyller kraven i regelverket avgör om lånet får räknas som grönt även i fortsättningen. I det fall ett projekt inte lever upp till kraven är det Miljökommittén som avgör om lånet får behålla sin gröna status. Om kommittén bedömer att projektet har förutsättningar att vidta förbättrande åtgärder kan lånet behålla den gröna ”stämpeln” och få en ny chans i nästa återrapportering.
Sofia Frändberg är noga med att poängtera att ingen riskerar att bli av med sitt lån i det fall man inte klarar att uppfylla kraven. Det som händer är att lånet mister sin gröna ”stämpel” och att man inte längre kvalificerar sig för den prisjustering som de Gröna lånen har.
– Rabatten är dock ganska liten, två räntepunkter för lån med löptider på tre år eller längre. Det är inte i första hand för att spara pengar som kommuner och regioner väljer att låna grönt.
Vid sidan av de dominerande byggprojekten, så är det till projekt inom energiproduktion, vatten och avlopp och hållbara transporter som kommunerna oftast lånar grönt.
– VA-investeringarna är inte så många till antalet, men ofta stora. Detsamma gäller satsningarna på kraftvärme, vindkraft, tåg och elbussar, säger Hanna Leife.
I framtiden förväntar sig Kommuninvest att utlåningen till olika former av åtgärder för miljö- och klimatanpassning kommer att öka.
– Vi kommer sannolikt att få se mer av Gröna lån till översvämningsskydd eller dammar för att ta hand om dagvatten och till sanering av kontaminerad mark när nya bostadsområden ska byggas i attraktiva lägen där det tidigare varit industrier eller hamnverksamhet, säger Patrik Stenman.
En av de verkligt stora utmaningarna framåt är att anpassa det nuvarande ramverket för Gröna lån till EU:s taxonomi för hållbara investeringar. Det kommer bland annat att innebära införandet av kvantitativa krav inom alla projektkategorier. Hittills är det endast byggprojekten som behöver uppfylla kravet på 20 procents lägre energiförbrukning än Boverkets byggregler.
– Vår ambition är att formulera krav som bidrar till en positiv förändring, som driver på utan att för den skull lägga krokben för våra låntagare. Kraven kommer att bli högre, men ställda på ett sätt som gör dem lätta att förstå, säger Hanna Leife och fortsätter:
– Vi försöker anpassa EU:s regelverk efter ett regionalt och kommunalt sammanhang. Här har vi ett nära samarbete med branschorganisationer som Energiföretagen, Svensk Vatten och Allmännyttan, så att vår tolkning av taxonomin inte skiljer sig från branschernas kravprofil.
Men trots en strävan att göra anpassningen till EU-taxonomin så smärtfri och smidig som möjligt, är Kommuninvests medarbetare medvetna om att skärpningen av ramverket för Gröna lån kommer att innebära högre krav – även på dem själva.
– Vi måste stötta, guida och hjälpa våra medlemmar så att de att hamnar rätt. Vi säger alltid: ring oss så hjälper vi till, säger Sofia Frändberg och konstaterar att det blir en betydande omställning även för Kommuninvest.
– Vi står ju också inför att integrera hållbarhet i hela vår affär.
Även hållbarhetsstrategen Hanna Leife tror att de nya kraven kommer att kännas som en tröskel för många medlemmar.
– Men tänk när vi tillsammans har tagit oss över den tröskeln. Om 10–15 år kommer det kanske inte finnas något unikt grönt utlåningsprogram, utan då uppfyller förhoppningsvis allt vi lånar ut till höga hållbarhetskrav.
– Vi behöver inte prata om grönt, om allt kommer att vara hållbart!