Satsningar för att klara den kommande gröna omställningen, stora underhållsbehov och, i vissa fall, befolkningstillväxt. Det är de största drivkrafterna framåt för kommunerna och regionernas investeringar, konstaterar Linda Andersson Järnberg, docent i nationalekonomi, och Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi, båda vid Örebro universitet.
De båda forskarna, som i sin rapport ”Kommunsektorns investeringsutgifter” tagit ett helhetsgrepp kring centrala aspekter av kommunernas och regionernas investeringar, medverkade i webbinariet ”Vart är kommunsektorns investeringar på väg?” som Kommuninvest arrangerade i början av juni.
I sin rapport studerar Linda Andersson Järnberg och Lars Hultkrantz investeringsutgifterna under åren 2007–2019, en period då de samlade utgifterna för kommunkoncernerna ökade med 65 procent. Under webbinariet redovisade de båda forskarna sina slutsatser, och tog dem som utgångspunkt för ett resonemang kring vilka investeringsutgifter som ligger framför kommunsektorn och vad kommuner och regioner bör överväga inför kommande investeringsbeslut.
Linda Andersson Järnberg konstaterade inledningsvis att medan kommunerna i sin kärnverksamhet framför allt investerar i skolor och infrastruktur, dominerar investeringar i fastigheter, energi- och vattenförsörjning hos de kommunala bolagen. För regionerna i sin tur är det framför allt i fastigheter och fastighetsförvaltning som investeringarna sker.
– Det är också stora skillnader i investeringsnivåer mellan olika kommuner och mellan olika kommungrupper. De största investeringarna per capita sker i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Även kommungruppen med 15 000–40 000 invånare har stora investeringsutgifter. Där återfinns exempelvis kommuner som Skellefteå, Karlskoga, Avesta och Kristianstad, säger Linda Andersson Järnberg, och fortsätter:
– De lägsta investeringsutgifterna finns i landsbygdskommuner, särskilt sådana där besöksnäringen spelar en viktig roll, som Sälen, Borgholm, Leksand och Rättvik.
Även när det gäller regionerna är det de tre storstadsregionerna som ligger i investeringstopp, men även andra regioner med universitetssjukhus har stora investeringsutgifter. Generellt visar undersökningen att investeringarna varierar mer mellan olika år i regionerna, liksom i de små kommunerna.
Linda Andersson Järnbergs råd till kommuner och regioner inför deras fortsatta investeringar är att sätta upp realistiska mål och ha en så långsiktig strategisk planering som möjligt. Det är viktigt att komma ihåg, påpekar hon, att nästan alla investeringar också leder till ökade kontinuerliga driftskostnader. Slutligen påminner hon om vikten av att inte glömma bort underhållsinvesteringarna i befintlig struktur.
Lars Hultkrantz varnade för att många kommuner och regioner använder sig av upphandlingsformer som riskerar att vara kostnadsdrivande. Han menade att många beslut om stora investeringar tas för tidigt och att en ofta dålig produktivitetsutveckling inom bygg- och anläggningsbranschen leder till att de slutliga kostnaderna blir långt högre än de som prognosticerades inför beslutet. För att undvika fastlåsning vid satsningar som visar sig bli orimligt dyra förespråkade han i stället en process där besluten fattas stegvis.
Han höjde också ett varningens finger mot att ha en övertro på positiva sociala effekter av fysiska investeringar, till exempel äldreboenden, förskolor och bostadsområden:
– Det sker förvånansvärt lite analys och uppföljning av investeringar som motiveras av sociala dimensioner. Det gäller också att ha koll på eventuella negativa effekter av sådana investeringar, säger Lars Hultkrantz och nämnde som exempel att upprustning av ett bostadsområde också kan leda till högre boendekostnader, som kan skapa en svårare situation för de medborgare man vill bistå med investeringen.
Lars Hultkrantz menade dock att ramverken för Gröna lån och för Lån för Social Hållbarhet stimulerar till den uppföljningskultur som är nödvändig för att säkerställa att investeringarna verkligen får de positiva effekter som kommuner och regioner eftersträvar.
När han blickar framåt ser Lars Hultkrantz att det kommer att ske stora investeringar för att möjliggöra en grön omställning.
– De investeringarna är dock inte någon ”gamechanger” för kommunerna. Många investeringar måste göras ändå, till exempel i vatten och avlopp, säger Lars Hultkrantz, och fortsätter:
– En stor investering som måste göras inom kort är att skapa förutsättningar för omställningen till eldrivna fordon. Den kräver en omfattande laddningskapacitet som i sin tur kräver stora utbyggnader av elnäten i kommunerna.
Medverkade i seminariet gjorde även Kommuninvests numera tjänstlediga forsknings- och utbildningschef Emelie Värja. Hon uppmanade kommunerna att se realistiskt på den framtida befolkningsutvecklingen.
– Under den senaste tioårsperioden har vi haft en ovanligt kraftig befolkningstillväxt på cirka tio procent. Framåt måste vi räkna med en tillväxttakt som är ungefär hälften så stor.
Emelie Värja konstaterar att det är svårare att göra prognoser om antal födda barn än att göra motsvarande prognoser kring antalet äldre. Samtidigt påpekar hon att ökningen av antalet gamla inte nödvändigtvis innebär en motsvarande efterfrågeökning på äldreboenden.
– Vi måste ta hänsyn till att äldre är friskare längre upp i åren och att många både vill och kan bo kvar hemma betydligt längre än vad tidigare generationer haft möjlighet till.
Liksom Linda Andersson Järnberg och Lars Hultkrantz förespråkar Emelie Värja en fördjupad analys för att kommuner och regioner ska få en tydlig bild av det framtida investeringsutrymmet. Hon hoppas att den analysen ska leda till en förändrad struktur där en större andel av investeringarna går till underhåll och till den gröna omställningen.
– Sist men inte minst är det viktigt att fortsätta att driva långsiktiga effektiviseringar, exempelvis för att skapa förutsättningar för en fortsatt digitalisering av verksamheterna. Och de effektiviseringarna behöver även ske utanför investeringsbudgeten, avslutar Emelie Värja.