Nya civilministern Erik Slottner och hans departement följer de svenska kommunernas situation noga. För närvarande planeras inget ytterligare stöd, men civilministern håller dörren öppen för möjligheten för nya insatser om det ekonomiska läget skulle förvärras.
När Dialog träffar Erik Slottner (KD) har han varit civilminister i Ulf Kristerssons regering i knappt tre månader. Från biblioteket i hörnrummet på Finansdepartementet, där vi träffar honom, är det bara några hundra meter till hans gamla arbetsplats i Stockholms stadshus. Där var Erik Slottner under den förra mandatperioden borgarråd med ansvar för äldre- och trygghetsfrågor.
Nu ansvarar han för en kommunsektor som på en ganska kort tid gått från en expansiv period med god ekonomi och låga räntor, till ett nytt läge präglat av avstannande befolkningsutveckling och högre kostnader som drivs av hög inflation och snabbt stigande räntor.
– Fram till nu har de svenska kommunerna mått bra, vilket även resultaten för 2022 visar. För de två närmaste åren förväntas läget försämras, för att sedan åter förbättras under 2025. Men vi vet av erfarenhet att utfallet ofta blir bättre än de mest dystra prognoserna förutspår, säger Erik Slottner.
– Vi kan konstatera att det inför 2023 bara är fem kommuner som höjer skatten, samtidigt som sju kommuner faktiskt genomför sänkningar. Det visar att kommunerna har visat ett klokt förvaltarskap och byggt upp reserver att ta i anspråk när tiderna blir sämre, säger Erik Slottner och fortsätter:
– 203 av 290 kommuner har reserver i ladorna, sammanlagt finns det 40 miljarder kronor i resultatutjämningsreserver. De utgör en säkerhetsventil som kan användas för att finansiera tillfälliga underskott och gör att man därigenom kan undvika såväl skattehöjningar som kraftiga nedskärningar. Det är helt okej att finansiera underskott under ett par år med upparbetade överskott. Det viktiga är att det inte uppstår strukturella långsiktiga underskott. Erik Slottner är tydlig med att det just nu inte planeras något ytterligare stöd till kommunerna, men betonar att regeringen följer utvecklingen av kommunernas ekonomi noga.
– Det finns inte några löften, men det är inte otänkbart att vi återkommer om läget förvärras.
Under en rad av år har kommuner och regioner gjort stora investeringar, framför allt i infrastruktur och fastigheter. Den höga investeringstakten har dels drivits av en snabb befolkningstillväxt, dels av att många fastigheter och infrastrukturanläggningar är i stort behov av upprustning och förnyelse. Investeringarna har lett till en kraftigt ökad upplåning som under åren med mycket låga räntor inte varit någon större ekonomisk börda, men som i takt med de stigande räntorna blir en allt större kostnadspost i de kommunala budgetarna.
– De svenska kommunerna har stora investeringsbehov och de behoven finns kvar, även om det finns stora skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika kommuner, säger Erik Slottner.
– Som kommunpolitiker måste man alltid vara vaksam och prioritera de viktigaste investeringarna. Det är ett ständigt arbete att försöka hålla nere kostnaderna, att göra bra upphandlingar och att göra kloka val kring vad som ska göras i kommunal regi och vad som kan läggas ut på andra aktörer.
– När såväl upplånings- som projekteringskostnaderna sticker i väg måste man alltid prioritera de lagstyrda verksamheterna som skolor och äldreboenden. Samtidigt får man ha respekt för att det finns andra områden som inte går att välja bort, som exempelvis fungerande vägnät.
– Under min tid som borgarråd i Stockholms stad hade vi inom den styrande majoriteten hela tiden tuffa diskussioner om vilka satsningar som var mest angelägna, vilka som kunde skjutas på framtiden och vad som kunde läggas ut på andra aktörer.
Som civilminister följer Erik Slottner den pågående debatten om för- respektive nackdelar med att kommunerna antingen äger sina fastigheter själva eller säljer till privata aktörer och hyr lokalerna av dessa. Han vill inte ta ställning i frågan vad som är rätt eller fel, men menar att det inte bara handlar om att sälja och att sedan bli hyresgäst. Ett alternativ är också att sälja fastigheter och därefter inte bedriva någon kommunal verksamhet i de fastigheterna, påpekar han. Att utnyttja kommunens lokaler på ett klokt sätt är, anser Erik Slottner, särskilt viktigt i ekonomiskt tuffare tider:
– Det är särskilt viktigt att skapa maximal flexibilitet när man bygger nytt. Grund- respektive gymnasieskolor kan planeras och byggas så att de utbildningslokalerna kan användas till båda stadierna, beroende på befolkningstillväxt och varierande storlek på barnkullarna. Det finns också exempel på kommunala fastigheter som kan byggas om till studentbostäder.
Erik Slottner ser stora möjligheter för kommunerna att förbättra och effektivisera verksamheten genom ökad digitalisering. Inte minst i ljuset av de stora utmaningar som Kommunsverige står inför när det gäller kompetensförsörjning. Kommuner och regioner har stora ny- och återrekryteringsbehov, samtidigt som konkurrensen från privata arbetsgivare om den nyutexaminerade arbetskraften är tuffare än på länge.
– Vi har redan i dag tillgång till en rad digitala verktyg och tjänster som går att använda här och nu. Och på några års sikt kommer artificiell intelligens, AI, att skapa ytterligare nya möjligheter.
– Ett konkret exempel är digital tillsyn av äldre på nätterna. Det är ett vanligt och tidskrävande arbete för medarbetare inom äldreomsorgen samtidigt som det innebär att den äldre ofta vaknar och kanske oroar sig för vem som ska komma och titta till henne eller honom mitt i natten. Digitala verktyg kan ta över tillsynen, så att medarbetarna kan fokusera på de äldre som verkligen behöver deras hjälp, säger Erik Slottner, och nämner livsmedelsinköp som ett annat exempel.
– Där det råder brist på sjuksköterskor och undersköterskor är det viktigt att deras tid kan läggas på rätt saker, inte på att utföra servicetjänster så som att städa eller tvätta.
Erik Slottner hoppas att AI inom en relativt nära framtid ska kunna spela en stor roll, inte minst inom sjukvården.
– AI kan innebära att vissa behandlingar kan utföras med en avsevärt mindre bemanning. Andra behandlingar med AI-stöd kan göra att man som patient inte behöver ligga kvar lika länge på sjukhus. Det frigör sjukhusplatser så att köerna kan kortas och fler patienter kan få vård utan långa väntetider. Det finns även exempel på att AI kan vara ett stöd i biståndsbedömningen inom socialtjänsten.
Civilministern ser en risk för att viktiga framtidsinvesteringar – inte minst i digitalisering – får stryka på foten nu när kommunerna får en tuffare ekonomisk situation. Därför är det, säger han, ännu viktigare att staten håller i taktpinnen, driver på och stöttar kommunerna i de här frågorna.
– Digitaliseringsarbetet går inte tillräckligt fort och det finns en risk att det är en fråga som på sina håll sköts lite med vänster hand. Eftersom frågan är uppdelad mellan 290 kommuner och 20 regioner behöver staten ta ett mer samlat grepp, säger Erik Slottner och aviserar att regeringen hoppas kunna ta någon form av initiativ inom detta område under året.
En ständig tvistefråga mellan kommunerna och staten är huruvida de statliga bidragen till kommunerna ska vara generella eller öronmärkta till särskilda ändamål. Med sin bakgrund som kommunpolitiker är det förstås särskilt intressant att höra vad Erik Slottner har att säga i den frågan.
– I dag är fördelningen mellan generella och riktade statsbidrag ungefär 50/50. Jag har inte någon bestämd uppfattning om vad som är den optimala balansen. Det beror på syftet med ökade statsbidrag. Är det för att stödja när kommunerna är ekonomiskt pressade, då är det generella statsbidrag som behövs. Men om regeringen höjer bidragen för att man vill att kommunerna ska uträtta något, och kräver en återredovisning, då är riktade bidrag mer effektiva. Båda typerna av bidrag spelar sin roll, säger Erik Slottner och nämner som positivt exempel på riktade bidrag det prestationsbaserade statsbidraget för att minska andelen timavlönade och att öka sjukskötersketätheten:
– Det gav goda resultat. Och även kommuner som haft en god sjukskötersketäthet redan innan bidraget skapades fick vara med och dela på pengarna, som i de fallen kunde användas till andra angelägna ändamål. Även de riktade så kallade kömiljarderna har gett goda resultat.