För andra året i rad minskade de svenska kommunernas investeringsvolymer under 2021. Investeringsbehoven är dock fortsatt stora, framför allt när det gäller underhåll av fastigheter och infrastruktur. Det visar Kommuninvests rapport ”Den kommunala låneskulden” som nu har publicerats.
Totalt uppgick kommunsektorns investeringar under 2021 till 180 miljarder kronor, en minskning med 2 procent jämfört med året innan. Nedgången har i sin helhet skett i kommunernas egna investeringar, som uppgick till 71 miljarder kronor, medan de kommunala bolagen och regionerna ligger kvar på samma investeringsnivåer som under 2020.
Nedgången i investeringsvolym pekar på en ökad försiktighet hos kommunerna och Erik Törnblom bedömer att Covid 19-pandemin i viss mån bidrog till dämpningen. Däremot tror han inte att de tidiga varningssignalerna kring inflation och stigande räntor, som syntes redan hösten 2021, har spelat in i någon högre grad. De faktorerna har slagit igenom under innevarande år och kommer sannolikt att påverka investeringsnivåerna ännu mer under 2023, menar han.
– Den stora frågan är om rekordåren för kommunala investeringar är över för den här gången, eller om det här bara är en tillfällig nedgång, säger Erik Törnblom, tf forskningschef på Kommuninvest, och fortsätter:
– 1965–1975 var en sådan period med omfattande investeringar, och under 2010-talet har vi sett ett liknande mönster med höga och stigande investeringsvolymer i kommunsektorn.
Nu ser befolkningsutvecklingen ut att dämpas, vilket borde lätta på investeringsbehoven. Samtidigt finns det fortsatt stora reinvesteringsbehov inom fastigheter och infrastruktur, vilket gör det svårt att prognosticera utvecklingen framåt.
– Årets skuldrapport visar att underhållsbehoven är betydande. Under de kommunala verksamheternas expansion under 1960- och 70-talen byggdes många nya fastigheter, som nu behöver renoveras och anpassas till nutidens krav. Den lugnare demografiska utvecklingen ger nu tillfälle att satsa på underhåll, när behoven av nyproduktion av bostäder, skolor och förskolor minskar. Å andra sidan vet vi av erfarenhet att underhållsinsatser kan vara det första man drar ned på när budgetutrymmet krymper, säger Erik Törnblom.
En annan faktor som kan bidra till minskade underhållsinvesteringar är de kraftiga kostnadsökningarna inom byggsektorn. Många vittnar om att det är svårt att budgetera byggprojekt, oavsett om det gäller nyproduktion eller underhåll, särskilt om det är projekt som ska löpa över längre tid. Erik Törnblom anser att det i vissa fall kan vara klokt att skjuta på stora byggrelaterade investeringar:
– I en osäker omvärld med höga byggkostnader och stigande räntor kan det vara logiskt att vänta med investeringar som inte är akuta. Samtidigt finns det en risk att skjuta investeringar i underhåll och omställning på framtiden, då detta riskerar att medföra högre kostnader längre fram.
Erik Törnblom är noga med att påpeka att de svenska kommunerna inte är någon homogen grupp. Vissa har höga skulder och är känsliga för stigande räntor, andra är betydligt lägre belånade och har större utrymme för nya investeringar.
– Generellt är den finansiella styrkan i Kommunsverige fortsatt stabil och soliditeten har varit i princip oförändrad under senare år, även om variationerna mellan olika kommuner är stora. Om man räknar in kommunernas och regionernas pensionsförpliktelser har soliditeten förstärkts, om än från låga nivåer, konstaterar han.
Fram till nyligen så märktes inte de ökande skulderna så mycket, eftersom räntorna var låga och sjunkande. Men nu är räntorna på väg uppåt, vilket gör det svårt att prognosticera framåt.
Regionerna skiljer sig från kommunerna genom stora skillnader i belåning mellan olika regioner. Fram till nyligen har flera regioner varit helt skuldfria och först nu börjat investera i en takt som kräver upplåning.
Tidigare är det framför allt storstadsregionerna, och då allra främst Stockholm, som investerat kraftigt både i sjukvård och infrastruktur, till exempel utbyggnaden av tunnelbanenätet.
– Nu har investeringarna i viss mån förskjutits även till andra regioner och det är framför allt i sjukhusfastigheter som investeringarna sker. Även regionernas verksamhet växte på 1960- och 70-talen talet och många av de sjukhusfastigheter som byggdes då är nu i stort behov av renovering. Samtidigt byggs nya sjukhusenheter i många regioner, säger Erik Törnblom.
Finansieringen av kommunsektorns investeringar var fortsatt stabil under 2021. Kommuninvest, vars andel av kommunernas upplåning ökat kraftigt under 2010-talet, står nu för knappt 60 procent av den totalt utlåningen. Kommunernas egna marknadsprogram svarar för 30 procent av upplåningen, medan banklån utgör 12 procent. Dessa andelar är oförändrade i förhållande till året innan.
– Under 2022 har det dock stundtals varit skakigt på obligationsmarknaden och vid vissa tillfällen har det varit svårt för kommunerna att emittera på bra nivåer. Undantaget är grön upplåning som är fortsatt attraktiv, säger Erik Törnblom.