Kommuninvests nya digitala seminarieserie Finansforum blev en succé. En stor fördel med det nya konceptet är att alla intresserade fortfarande kan ta del av dem på Kommuninvests hemsida. Här bjuder vi på ett axplock från höstens webbinarier.
Som så många andra har Kommuninvest varit tvungna att anpassa verksamheten på grund av coronapandemin. Att på vanligt sätt genomföra de populära Finansseminarierna runt om i landet var förstås inte att tänka på. Lösningen blev Finansforum, en helt digital seminarieserie bestående av åtta webbinarier under lika många höstveckor. Som tidigare handlar seminarierna om högaktuella frågor inom kommunal ekonomi och andra ämnen som hållbarhet, digitalisering och förstås pandemins effekter på ekonomi och arbetsliv. Det nya konceptet täcker in fler ämnen än tidigare och det digitala formatet har gjort det möjligt för alla i hela landet att följa webbinarierna, i realtid eller i efterhand.
Webbinarie: Covid-19 och arbetslivet – hur kommer det nya normala att se ut?
För den som vill lära sig mer om virus och hur corona smittar och inte smittar och vad som skiljer det från andra virus så bjuder Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, på en både pedagogisk och trots det allvarliga ämnet, rolig föreläsning. Hon listar också vilka miljöer och aktiviteter som är särskilt smittfarliga. Förutom till exempel fester, barer, körsång och begravningar lyfter hon fram arbetsplatsens fikarum som farliga.
– 95-99 procent av all smitta i covid-19 överförs av folk som gillar och känner varandra. Ett litet fikarum där folk sitter tätt inomhus kan därför vara en farlig plats.
Malin Waldenström, HR-chef Kommuninvest, berättar om vilka erfarenheter som kan dras från hemarbetande och andra anpassningar. Uppskattningsvis en tredjedel av Sveriges cirka fem miljoner yrkesverksamma har arbetat hemifrån, och en miljon väntas fortsätta göra det efter corona. Facit såhär långt är att 67 procent trivs med att jobba hemifrån och att produktiviteten hos hemarbetande ökat med upp till 30 procent.
Varken ålder, inkomst, avståndet till jobbet eller familjesituationen påverkar trivseln. Initialt trodde man att introverta personer skulle ha lättare att arbeta hemifrån. Men det visade sig vara fel. De mår sämre än extroverta personer, som har större möjlighet att ställa om.
För arbetsgivare innebär ökat hemarbete både möjligheter och utmaningar. En fördel kan vara att det blir lättare att rekrytera i glesbygd. Samtidigt är det en utmaning att introducera nyanställda. Med alla öppna utbildningar ett knapptryck bort har möjligheterna till kompetensutveckling också förbättrats.
Distansarbete ställer större krav på bra internkommunikation och det är viktigt att skapa tillitsfulla organisationer så att man får effektiva arbetsteam. När det gäller kreativa digitala möten upplever många det som svårt. Men ett medskick från Malin Waldenström är att vi inte ska förlita oss på att vi kan ha fysiska möten sedan och därför vänta med att ta tag i saker.
– Vi måste agera nu. Annars bygger vi upp en resurs- och arbetsmiljöskuld som blir jobbig att ta igen.
Webbinarie: I kölvattnet av covid-19: Vart tar konjunkturen vägen?
John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet konstaterar att världen under 2020 upplevt det största och mest synkroniserade BNP-falletsedan nationalräkenskaper började upprättas. Trots det går det inte så dåligt som befarat. Skillnaden är emellertid väldigt stor mellan olika branscher.
– Att motverka denna kris med efterfrågestimulanser är varken lämpligt eller möjligt. Det krävs en speciell krispolitik för övervintring. Och det är viktigt att den inte blandas ihop med långsiktig strukturpolitik till exempel för grön omställning och ökad konkurrenskraft, säger han.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea är inne på samma linje. Eftersom återhämtningen av den svenska ekonomin redan är på väg behövs inga allmänna stimulanser. Regeringens återstartspaket om 100 miljarder är därför olyckligt. Däremot kan det visa sig att riktade insatser kan behövas.
För kommuner och regioner har tappet i skatteunderlaget blivit mindre än befarat mycket tack vare att korttidspermitteringarna har haft positiv effekt. Antalet arbetslösa är mycket färre än befarat. Och tack vare ökade statliga bidrag ser det ekonomiskt bra ut för 2020 0ch 2021
– Men de långsiktiga utmaningarna finns fortfarande kvar. Vi kommer från en period av onormalt hög befolkningstillväxt där dessutom andelen unga och äldre som ska försörjas stiger, vilket gör att kostnaderna ökar. För kommuner och regioner saknas ungefär 90 miljarder fram till 2026, säger Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest.
Hon menar att lösningen för sektorn är effektiviseringar för att bli långsiktigt bärkraftig
– Och även om det är som Johan Hassler säger att pandemikrisen inte öppnat för en grön omställning, så har den definitivt visat på öppningar för digital omställning och det ser jag som en lösning på de demografiska utmaningar vi står inför. Men vi kan inte ha 290 kommuner som utvecklar själva. Det krävs samordning, säger Emelie Värja.
Webbinarie: Den kommunala låneskulden 2020: Vad säger nya sifforna?
Den kommunala låneskulden ökade med 10 procent eller 67 miljarder till totalt 726 miljarder under 2019, den största ökningen hittills. 2020 väntas låneskulden inte stiga lika kraftigt, mycket beroende på det ökade likviditetstillskottet som kommunerna får från staten i samband med pandemin.
– Men det finns fortfarande ett växande investeringsbehov som kommer att leda till ökad skuldsättning och lägre självfinansieringsgrad, säger Emelie Värja.
Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet konstaterar att det finns flera utmaningar.
– Många kommuner behöver mer pengar för löpande verksamhet samtidigt som det är svårt att höja redan väldigt höga inkomstskatter i glesbygdskommunerna. Till det kommer personalförsörjningsutmaningar som kräver effektivisering och kan kräva investeringar.
Susanne Spector, senioranalytiker på Nordea menar att det ändå är rimligt att fortsätta med nödvändiga investeringar.
– Demografiska förändringar behöver tas hand om här och nu och med tanke på de låga räntenivåerna kanske man inte behöver ha lika hög självfinansieringsgrad.
Hon lämnar dock ett medskick: Det är viktigt att fokusera på kärnuppgifterna. Bostadsbristen överskattas lätt – 25 procent av investeringarna är bostäder, vilket kanske är lättare att motivera som politiker än att göra betydligt mer nödvändiga investeringar som t ex i VA-nätet.
– Det är också viktigt att inte basera bostadsbyggandet på förhoppningar om befolkningsinflyttning. Om man slår ihop alla kommuners befolkningsprognoser så blir det väldigt mycket fler människor än i SCB:s prognos för hela riket, säger Susanne Spector.