Botkyrkabyggen har nyligen blivit beviljade 3,8 miljarder kronor genom Kommuninvests erbjudande Lån för Social Hållbarhet. Det ska förstärka det allmännyttiga bolagets ständigt pågående arbete som kombinerar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Det märks att Alvaro Fuentes, Botkyrkabyggens bosociala strateg, är en lokalkändis när han kommer till Alby centrum. När Dialogs fotograf ska ta bilder kommer det fram folk hela tiden och ska hälsa. Alvaro frågar nån hur läget är, en annan om han mår bra, en tredje om hur det gått med sonens fotbollsträning. Omtanken och uppmärksamheten visar tydligt på respekten de boende i Alby har för hans jobb med barnens boinflytande.
– Vi tycker att det är jätteviktigt att integrera barnen i våra stadsdelar. Och i samma veva får vi kontakt med föräldrarna. Det är lättare att nå föräldrarna genom barnen. Då bygger vi relationer med hela familjen som hjälper oss mycket i vårt arbete. Genom att vi får synpunkter från barnen, till exempel hur vi ska utforma en lekplats, eller vad de tycker är fel eller vad de vill ha för olika saker på gårdarna och i lekparkerna, säger Alvaro Fuentes.
Vi går sedan och tittar på ett annat konkret exempel på barnperspektivet. I centrum på en liten höjd ligger monumentet Astrolab, som är smyckat av barnen i Alby för 15 år sedan. Alla kakelplattorna på monumentet är målade av barn och ungdomar, som ett sätt att få dem att känna, om än kanske inte kärlek, så åtminstone samhörighet med sin förort.
– Man ser att de är jätteengagerande. Barnen ser att deras förslag också utförs och då får de ett större engagemang. Allt går kanske inte på en gång, man måste tänka på det långsiktiga arbetet, säger Alvaro Fuentes.
Bakom Astrolab har nyligen en stor betongsmur målats, även det med motiv från rymden – astronauter, planeter och rymdskepp. Även denna mural är framställd i samarbete med Albys barn och ungdomar. Kanske har konsten räddat några från den mer mörka sidan av Alby, där knarklangning, hot och våld är allt för ofta närvarande.
För flera av de områden där Botkyrkabyggen bedriver sin verksamhet tillhör enligt Boverkets Segregationsbarometer de mest socioekonomiskt utsatta i Sverige. Alby, Fittja som Norsborg finns även på Polisens lista över utsatta eller särskilt utsatta områden.
Men barnens konst har man inte gett sig på. Likadant i de fem höghus som ligger bakom Alby-gallerian. I portarna har man tagit bort väggar och satt in fönster istället, vilket har resulterat i att ljusskygga personer håller sig därifrån. I portarna har barnen själva fått välja motiv – i en är det kladdiga hand- och fotavtryck i glada färger, en annan har blommor och blad, en tredje visar busiga figurer. Klottret är nästan obefintligt, även om det förstås är nån som inte kunna låta bli att kladda ner dit några fula ord.
– Det är många av de som för flera år sedan satte dit sina händer och fötter som kommer tillbaka och tittar att avtrycken finns kvar. Man märker att det var en stor grej för dom, säger Alvaro Fuentes.
Botkyrkabyggens vd Chris Österlund är också med på rundturen, och berättar, påtagligt stolt, om företagets långvariga, sociala hållbarhetsarbete, som nu har resulterat i att de tagit ett så kallat Lån för Social Hållbarhet av Kommunivest, på den nätta summan av 3, 8
miljarder kronor. För pengarna ska de bland annat fortsätta arbetet med att värna en god boendemiljö, öka tryggheten och stärka jämställdheten i sina bostadsområden.
– Till att börja med lånade vi upp 100 miljoner kronor som ett slags pilottest. Och så kopplade vi det väldigt tydligt till vårt renoveringsarbete, där vi kan visa att vi jobbar hållbart i renoveringarna. Dels så gör vi inte mer än vad vi måste. Vi slänger till exempel inte ut kök som inte behöver slängas ut.
– Vi river heller inte hela badrummen, utan byter ut skikten med kakel och klinker, på golv och väggar när det behövs. Det spar på miljön att vi inte gör mer än vi måste, säger Chris Österlund.
Botkyrkabyggens stora satsning kombinerar, i linje med upplägget för Lån för Social Hållbarhet, en bred fysisk investering med en systematisk social insats. Den fysiska investeringen består i första hand av de nyinvesteringar i renovering och utveckling som planeras i Alby, Fittja och Norsborg för perioden 2023–2032 samt finansiering av det befintliga fastighetsbeståndet i dessa områden.
– Jag skulle säga att renoveringsfrågan är väldigt tydlig. Men jag skulle nog också säga att vi jobbar systematiskt och integrerat med hållbarhetsfrågan. Den åker liksom inte sidovagn bredvid våra ordinarier i verksamheten, säger Chris Österlund.
Hon berättar också att det så utskällda miljonprogrammet har sina fördelar vid en renovering eller upprustning, inte minst när det gäller återbruk.
– Vi har ju faktiskt haft en glädje av att mycket ser likadant ut. För om vi hittar ett hållbart sätt att renovera, då kan vi skala upp det till de andra husen, eftersom de i princip är identiska. Vi kan jobba mycket mer systematiskt. Så plötsligt blev det en fördel.
När lånet beviljades beskrev Fredrik Vitrera Luiga, ekonomichef på Botkyrkabyggen, lånet som ”ett stort och viktigt tillskott till Botkyrkabyggens hållbara renoveringar, där vi sparar på miljön, håller nere hyresjusteringarna och ökar trivseln i våra hyresgästers hem. Vi kommer även fortsätta arbetet med tryggare trapphus och göra platskontroller för att motverka arbetslivskriminalitet i våra renoveringsprojekt.”.
Den sociala insatsen utgörs alltså av Botkyrkabyggens förvaltningsmodell för en hållbar affär, vilken kombinerar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Den går bland annat ut på att låta hyresgästerna bo kvar under upprustningen, att enbart renovera det som är nödvändigt, att återbruka material och inredning som fungerar bra, att involvera och engagera hyresgästerna, att upprusta till en standard som hyresgästerna är villiga att betala för samt att erbjuda tillval för de hyresgäster som vill det.
– Det är också ambitionen att hålla det tight för att inte göra det för dyrt, men också för att spara på klimatet. På det här viset kan man säga att vår stambyten är en hållbar affär. Dessutom gör ju bolaget en liten vinst. Det måste man komma ihåg att om inte bolaget gör en vinst i slutändan, då blir det inte långsiktigt, säger Chris Österlund.
Hon berättar att Botkyrkabyggen försöker hålla nere hyreshöjningarna – hyran höjs ungefär mellan 13-15 procent efter en genomförd renoveringsomgång.
– Det är en ansenlig summa för väldigt många, men om vi tittar på andra, privata bolag, så är det väldigt lågt i ett jämförande perspektiv.
Hur många har flyttat på grund av hyresökningen som följer med ett stambyte?
– När vi följde upp de stambyten vi gjorde i Fittja visade det sig att ingen hade valt att flytta av det skälet. Därför kunde vi också säga att det här är någonting vi följer över tid, så att det inte bara är en engångskoll. Modellen omfattar även en aktiv boendedialog, brottsförebyggande samverkan och Botkyrkabyggens egen trygghetscertifiering av samtliga fastigheter, under namnet Trygga hus, berättar Chris Österlund.
– Vi gör det systematiskt i protokoll med, jag tror, 110-120 olika avställningspunkter per hus. Man tittar på att det är helt, rent och snyggt i fastigheterna och omgivningen. Att det är helt inte trasiga lampor, klotter och sådana saker.
– För vi vet att tryggheten är viktig. Känner man sig trygg, då går man gärna ut och deltar i aktiviteter på gården. Men är det ett otryggt område, då vill man inte vara delaktig. Då vill
man helst inte synas alls. Sen får man förstås inte glömma bort bolagets jämställdhetsinitiativ Qvinna i Botkyrka.
– Vi har kvinnor som bor i våra områden, och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi erbjuder dom en möjlighet att få en städtjänst hos oss och på det viset så kommer de ur arbetslöshet och börjar tjäna egna pengar. De här enskilda kvinnorna får arbetslivserfarenhet hos oss, slipper söka bidrag och kan börja få rådighet över sina liv. Och det är bra för samhället.
– Vi får dessutom en högre kvalitet på städningen, dessutom visar sig att den blir lite billigare. Vilket ju är bra för hyresgästerna också, avslutar Chris Österlund