Vi använder nödvändiga kakor, samt kakor för att samla in analysdata så att vi kan förbättra vår webbplats. Läs mer om vår användning av kakor.
Dammarna räddade Åre från katastrof
I somras ledde översvämningar i Åre till stor förstörelse med bland annat bortspolade vägar och översvämmade hus. Men det hade kunnat bli mycket värre om inte kommunen flera år tidigare satt in förebyggande åtgärder.
Dela:
I början av augusti drabbades centrala Åre av rejäla översvämningar, som en följd av efter stormen Hans. Stefan Karlsson, teknisk chef på kommunen, ledde arbetet när Mörviksån och Susabäcken som flyter genom samhället översvämmades.
– Jag var mitt i smeten hela tiden då kan man säga. Sedan är ju Åre välkänt, så det blev ett enormt mediapådrag. Det är tragiskt det som hände, men det blev så förstorat. Det var som att hela Åre försvunnit och så var det ju inte.
Boven i dramat var en stor sten som följt med de framrusande vattenmassorna och blockerat vattenflödet under en bro.
– Den dämde upp vattnet som flödade över bron och tog bland annat med sig en grusväg och skadade några fastigheter. Men hade inte det med stenen hänt så tror jag inte det gått så illa.
Men det hade kunnat bli mycket värre om kommunen inte för flera år sedan byggt sedimentsdammar som samlar upp grus och sten.
– Ras och skred sker titt som tätt i fjällvärlden, och kan föras med av Mörviksån, som ju är en slags pulsåder ovanför Åre. Men vi har jobbat med ån i närmare 30 års tid, och har byggt två stora sedimentsdammar, en på 1990-talet och jättedamm efter det stora raset 2010. Vi fick nu ett bra bevis på att dammarna har gjort stor nytta, för hade dom enorma massorna kommit ner mot stan hade det blivit rejält förstört.
Arbetet med förebyggande åtgärder för att stå bättre rustade inför liknande scenarion i framtiden är också i full gång, säger Stefan Karlsson.
– Vi har tidigare betongsatt en del av ån ovanför E14, och hade redan innan sommaren planerat att fortsätta nedanför så det blir en ränna ända ner till Åresjön. Så det är alltid ett aktivt arbete, även om man aldrig kan vara hundraprocentig – det går ju inte när det gäller naturkatastrofer. Jag brukar raljera lite och säga ”kanske vi ska betongsätta hela Åreskutan?”, men det nog inte realistiskt, säger Stefan Karlsson och skrattar.
Utöver det ska kommunen ansöka om stadsbidrag till förebyggande åtgärder hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). De vill också att SMHI sätter upp en mätstation så man säkert kan veta hur mycket regn som fallit. Den närmaste mätstationen ligger i Storlien, 6 mil bort.
– Finns det en station här, så kan man veta mer säkert hur mycket regn som fallit och kunna vara mer proaktiv. Det är viktigt, särskilt nu när vi står inför utmaningen med klimatförändringarna.