Emelie Värjas handledare på högskolan intresserade henne för kommunsektorns ekonomi. Sedan var hon fast i ämnet och idag är Emelie forskningsansvarig på Kommuninvest. Att grotta ner sig i databaser och hitta nyttiga lösningar är hennes livselixir.
Gör man en sökning på tjänsten Retriever där det mesta skrivet i media samlas kommer det upp 85 träffar för Emelie Värja de senaste 12 månaderna. En sökning på Kommuninvest vd Tomas Werngren resulterar i 31 artiklar för samma period. Nu brukar det normalt vara ett sunt tecken att de högst ansvariga inte figurerar allt för mycket i media.
När det gäller Emelie Värja är det ett tydligt bevis för att journalister vänder sig till denna forskare på Kommuninvest när de vill reda ut utjämningssystemet, få en bild av sektorns skulder eller en kommentar på någon av alla de rapporter som Emelie varit med att producera. Som nu senast då hon tillsammans med andra i gruppen Välfärdsekonomerna analyserade regioners och kommuners ekonomi i coronakrisen.
– Det var en av mina sommarsysslor, säger hon med ett gott skratt.
Vi återkommer lite senare till slutsatserna i denna rapport. Först kan man fråga sig varför en ung student som går på Handelshögskolan i Örebro fastnar för att djupdyka i kommunsektorns ekonomi, något som inte är ett av de mer sexiga ämnena inom nationalekonomin?
– Det är tack vare professor Lars Hultkrantz som var min handledare i starten. Han är så otroligt kunnig i offentlig ekonomi och han gjorde mig intresserad av ämnet. Det är kanske inte är ett område som man gör internationell karriär i men jag tyckte det var spännande att få fram resultat ur det enorma underlag av statistik och fakta som finns om våra 290 kommuner. En källa som aldrig kommer att sina, säger Emelie Värja.
Hon tillägger att ekonomisk forskning för henne helst ska vara policyrelaterat.
– För mig är det viktigt att forskningen jag gör ska vara till nytta för kommunsektorn. Jag vill ta reda på vad som fungerar och inte fungerar: hur bygger vi rent konkret en bättre välfärd?
Nyttan av hennes arbete var även det som Kommunalekonomernas förening tog fasta på när de utnämnde Emelie Värja till årets kommunalekonom. I motiveringen står det: ”Genom sin praktiknära forskning och sitt arbete på PwC och Kommuninvest har Emelie bidragit till ökad kunskap och nya insikter som ger kommuner och regioner underlag för att fatta beslut på rätt grunder och med rätt motiv.”
– Priset ska ju gå till någon som bidragit till utveckling eller nya perspektiv, så det var otroligt kul att man uppmärksammade mig, det var en bekräftelse på att även jag bidragit med nytta till sektorn.
Första gången Emelia Värja uppmärksammas i media är det tack vare hennes licentiatavhandling. Där ställer hon frågan om en framgångsrik idrottsklubb är bra för den lokala ekonomiska tillväxten. I fokus står hockey- och fotbollsklubbar herrar i SHL och Allsvenskan. Hennes slutsats efter att ha bollat siffror i flera månader var att sådana satsningar på lokala elitlag inte leder till att man får pengarna tillbaka. Sedan påpekar hon att det kan finnas andra motiv till att kommunerna lägger pengar på elitidrotten, som att det stärker ortens varumärke eller att man vill ha goda förebilder för ungdomarna.
Det var säkert ingen tillfällighet att Emelia Värja valde att undersöka kopplingen mellan idrott och kommun. Hon spelade själv fotboll fram tills i början av detta år då hon la skorna på hyllan. Grunderna lärde hon sig i Kiruna Bois, fotbollslaget i staden hon föddes och växte upp i.
Kanske är det också bakgrunden från en mindre ort i norr som gör att hon känner för de små kommunerna som brottas med att få en ekonomi i balans och, på grund av en liten population, även har de högsta skatterna. I rapporten ”Utjämning av kommunalskatterna” från juni i år påpekade Emelie Värja att gapet är hela 5.97 kronor mellan de kommuner som har högst och lägst kommunalskatt. Det motsvarar cirka 30 000 kronor om året för ett typiskt hushåll.
– Förslaget är att införa ett småkommunstillägg på 12 miljoner kronor till varje kommun som har en befolkning på mindre än 10 000 invånare. En sorts utjämning för strukturella kostnadsskillnader som idag inte fångas in av utjämningssystemet alltså. Det gör ju inga stora pengar, totalt 864 miljoner. Det gör det lättare att upprätthålla en bra välfärd även i de glesare delarna av Sverige. Samtidigt är det inget som löser de långsiktiga utmaningarna, säger Emelie Värja.
Har man pengar över ska de användas i insatser för
att effektivisera och minska kostnaderna i framtiden.
En lösning det talas mycket om är att slå samman kommuner för att spara pengar, något hon är tveksam till.
– De stora avstånden försvinner ju inte bara för att man slår samman två glesbefolkade områden, det blir till och med längre avstånd för personalen.
Men tillbaka till dagsläget, pandemins effekter och rapporten som Emelie Värja sammanställt under sommaren som medlem i gruppen Välfärdsekonomerna. Här finns bland andra Lars Hultkrantz, hennes gamla handledare på Örebro universitet, Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner och Susanne Spector, senioranalytiker
på Nordea.
Resultatet blev fem punkter eller om man så vill fem goda råd till staten. Det handlar bland annat om att staten måste säkra medel för coronakrisens merkostnader så att kommunerna inte behöver göra nerdragningar, till exempel säga upp personal eller minska på nödvändiga investeringar. Man vill att staten kliver fram och tar täten för ett stort digitaliseringslyft. Och så efterlyser gruppen analyser kring eventuella skevheter i de mer långsiktiga effekterna av pandemin, till exempel om regioner med hög smittspridning behöver extra satsningar på rehabilitering.
Nu har som bekant finansminister Magdalena Andersson utlovat mer pengar, och det rejält. 4 miljarder extra till äldreomsorgen i kommunerna. 1,7 nya miljarder extra till ”äldreomsorgslyftet” – utbildning av personal till äldreomsorgen. 4 miljarder plus till sjukvården för att beta av ”vårdskulden” och 10 miljarder i höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner. Till det kommer även tidigare utlovat stöd för merkostnaderna som corona orsakat. Den 31 augusti gick ansökningstiden ut för regioner och kommuner och då var ansökningarna över 11 miljarder kronor. Är det då tillräckligt i Emelie Värjas ögon?
– Jo, absolut, i alla fall för 2020 om vi ser till de generella bidragen. I den nya prognosen Har man pengar över ska de användas i insatser för att effektivisera och minska kostnaderna i framtiden. I den nya prognosen från SKR kommer skatteunderlaget öka med 2,4 procent för året. Det är samma tillväxt som innan krisen vilket i praktiken innebär att kommunerna får för mycket pengar. Tittar vi på 2021 och skatteunderlaget för det året ser det också bra ut tack vare stödet med 10 miljarder.
Men, tillägger hon i samma andetag, de strukturella utmaningarna finns kvar, de som beror på demografiska förändringar och leder till ökat tryck på skola, sjukvård och annan välfärd. Det som kräver ytterligare 90 miljarder kronor fram till 2026 . Det som får ansvariga på kommunerna att ibland sova dåligt på nätterna.
– Vi måste därför redan nu använda pengarna på rätt sätt. Har man pengar över ska de användas i insatser för att effektivisera och minska kostnaderna i framtiden. Här är de digitala satsningarna centrala, digitala hjälpmedel, nattkameror och så vidare, säger Emelie Värja.
Det är mycket krav på staten i dessa dagar. Bör inte
kommunerna även agera mer?
– Staten har självklart sitt ansvar och vi är ömsesidigt beroende av varandra. Drar kommunerna ner på sina åtaganden försämrar det Sveriges konjunktur – så det är inte i någons intresse att införa kraftiga besparingar just nu i sektorn.
– Men vi (Värlfärdsekonomerna) kommer faktiskt snart med en uppföljning på krisrapporten där fokus är råd till kommuner och regioner.
Om Emelie Värja fått säga sitt i den analysen kan vi räkna med att effektivisering av verksamheten är med. Hon återkommer ofta till att kommunerna behöver effektivisera.
– Vi kan inte uppfinna 290 olika system inom digitalisering och vi måste lära oss mer av varandra. Är det något jag skulle vilja grotta ner mig mer i är hur kommunerna kan bli mer effektiva för att möta de förändringar som kommer. Hur man kan kvantifiera ledning och styrning som visar sig vara en viktig komponent när det kommer till effektivitet. Det finns hur mycket statistik som helst att ta del av, säger hon med förväntan i rösten.
Räkna med att Emelie Värja kommer att synas mer såväl i debatten som i mediearkiven.